Den europeiska skattefridagen inträffar idag

Skattefridagen är ett mått på hur stor del av året som den genomsnittlige anställde behöver arbeta för att betala in årets skatter. Resterande dagar under året kan den anställde istället behålla sin inkomst. I praktiken beräknas skattefridagen genom att beräkna hur stor del av en representativ löntagares inkomst som går till synliga skatter på arbete, osynliga skatter på arbete samt konsumtionsskatter.

Den genomsnittliga skatten för en anställd är 44,23 procent i EU vilket är en liten höjning från förra året, främst beroende på momshöjningar. I Sverige beräknas 52 procent av den representativa anställdes inkomster att gå till olika former av skatter, vilket innebär att skattefridagen kommer först om en månad, den 10e juli.

Det finns lite olika sätt att räkna på när skattefridagen inträffar, eftersom skattenivån bland annat varierar beroende på vilken inkomst som antas vara "representativt". Förra året räknade Skattebetalarnas Förening fram att den svenska skattefridagen inträffade först den 20e juli. Det kan låta som ett relativt sent datum, men faktum är att det är en markant skillnad jämfört med bara fyra år sedan. År 2006 uppgick den totala skattebördan för en svensk anställd till hela 60 procent, vilket innebar att skattefridagen inträffade så sent som den 8e augusti.

Den 20e juli var faktiskt en mycket tidig skattefridag - åtminstone för Sverige. Så låg har inte skattetrycket varit sedan 1971, då Skattebetalarnas Förening borde räkna på skattefridagen.

Man kan förstås fråga sig om det är rimligt att mer än hälften av vanliga inkomsttagares intjänade pengar ska betalas in i olika former av skatt. Framförallt är det nog få - bortsett egenföretagare - som är fullt medvetna över hur höga skatterna är. Sedan 1965 har nämligen de svenska skatterna legat stadigt kring 30 procent av ekonomin. Åtminstone är så fallet för de synliga skatterna som vi faktiskt ser på skattebeskedet.

Den massiva expansionen av skattetrycket har uteslutande skett genom införandet av den indirekta momsen - som bakas in i priset - samt arbetsgivaravgiften som utgör en mera dold beskattning på arbete. Det finns en trend i såväl Sverige som övriga Europa i att ytterligare dölja skattetrycket. Alliansregeringen har ju fokuserat på att sänka den synliga skatten på arbete, men i betydligt mindre utsträckning sänkt arbetsgivaravgiften. När det kommer till konsumtionsskatterna finns närmast en vilja att höja dem.

Det är i grunden mycket bra att organisationer som Institut Économique Molinari och Skattebetalarnas Förening räknar på när skattefridagen inträffar, eftersom det hjälper till att synliggöra den faktiska skattebördan som i praktiken döljs för allmänheten. Men borde det inte egentligen vara Skatteverkets roll att illustrativt förklara för varje enskild anställd hur hög den faktiska skattebörda som denne betalar är?

Nima Sanandaji och Anders Ydstedt (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37024

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nu lär ju knappast skattefridagen firas i så många länder. Länder med låg skatt har nästan alla klarat den senaste ekonomiska krisen mycket dåligt.

Permalänk | Anmäl #1 Allfons Mållgan, 2011-06-08, 08:58

Ytterligare någon unken högerpopulistisk tankesmedja som vädrar morgonluft.

"Skattefri-dagen", vilket skämt. Det är bättre att titta på löner vs kostnader och på livskvalite land för land för att jämföra vem som är rikast, och där ligger Sverige fortfarande mycket högre än era älsklingar i stil med Indonesien.

Faktum är att höga skatter kan sänka arbetslösheten och driva upp lönerna, genom infrastruktursatsningar och välfärd. De enda som blir rika av låga skatter är de som redan har sitt på det torra.

Permalänk | Anmäl #2 u_7839, 2011-06-08, 12:19

Så länge vi ska försörja Timbros blivande låglönearbetare krävs det höga skatter.

Permalänk | Anmäl #3 Fredric Nomael, 2011-06-08, 23:23

Allfons: Schweiz håller inte med! Arbetslösheten här är hälften så hög som i Sverige och offentliga utgifterna är lägre än i Sverige trots att BNP är 60% högre (med lägre befolkning). Jag, som i Sverige skulle räknas som höginkommstagare, betalar ca 20% i inkommstskatt.

Gemene man i Schweiz är helt enkelt ordentligt mer välbeställd än gemene man i Sverige. Varför? Lägre skatter, mindre offentlig sektor, mindre välfärdsstat. (Och det beror INTE på bankerna. Finansbranschen står för ca 10% av BNP, även utan den skulle Schweiz BNP ligga 40% högre än Sveriges, med mindre befolkning.)

Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Economy_of_Switzerland, http://en.wikipedia.org/wiki/Economy_of_Sweden

Permalänk | Anmäl #4 David B, 2011-06-09, 14:30

>4 David B

Det är alldeles riktigt som påpekande att Schweiz presterar högre levnadsstandard men betydligt mindre offentliga utgifter.

Och det finns ingen ekonomisk lag som säger att högre offentliga utgifter skulle betyda högre livskvalitet, i form av varken trygghetssystem eller levnadsstandard lika litet som andra former av investeringar skulle slaviskt korrelera ”hög insats” kontra ”hög avkastning”.

Det är snarare så att vi förvaltar den gemensamma kassan betydligt sämre än vad schweizare gör, insatsen i form av skatter kontra prestationen i form av välfärd har låg nyttoeffekt. Som jag skrivit tidigare så är vi dyra i drift som nation samtidigt som vi också är världens mest förvaltade och administrerade nation. Dessutom sysselsätter själva systemet en stor (och välbetald) arbetsstyrka endast för att fatta beslut över huvudet på andra människor som har någon form av socioekonomiskt beroende av samhällets dito serviceinstanser.

Permalänk | Anmäl #5 Christofer Catilan, 2011-06-09, 14:59