Vad är det svenska?

Detta leder bland annat till att det blir omöjligt för invandrare att bli svenskar, eftersom det finns, minst, två definitioner av det svenska. Dels den offentliga, som alla vet är en välvillig illusion, dels den verkliga. Att som Carlos Rojas på Newsmill påstå att "samma stund som alla oifrågasatt får vara svenskar, då kommer det också bli oviktigt att vara det" är alltså att bidra till att det blir omöjligt att bli svensk. När alla får vara svenskar "på låtsas" kan ingen bli det "på riktigt". En genuin diskussion om det svenska måste alltså gå något djupare. I samband med nationaldagen ser vi också borgerliga försök att konstruera en mer "inkluderande" nationalkänsla (här kan också nämnas den numera återkommande taktiken att beskriva Sverigedemokraternas politik som "osvensk"). Socialdemokratin har här förövrigt fullständigt tappat initiativet, de grupper som just nu brottas med frågan om det svenska återfinns bland annat kring SvD och Axess. Samtidigt är den definition av svenskhet dessa utmejslar så innehållslös att vi här i praktiken talar om liberala värden med lite symboliskt utanverk i stil med midsommarfirande och en flagga. Behovet av en verklig diskussion om det svenska kvarstår därför, både för de identitetslösa svenskarna och för de invandrare som vill bli en del av det "på riktigt".

Ett sätt att inleda en sådan diskussion kan vara att identifiera några typiskt svenska egenskaper. Kulturens yttre attribut kan förändras över tid, men de värderingar de uttrycker är mindre föränderliga. Värt att notera är att dessa egenskaper tagit form i en given etnisk grupp med vissa givna egenskaper, bland annat kan man misstänka att den höga nordeuropeiska IQ-nivån förstärkt vissa av dem (såsom självbehärskningen). Svenskarna kan också betraktas som en "urbefolkning", det påstås ibland nedlåtande att vi "levde i grottor" medan andra kulturer byggde pyramider. Mer korrekt vore att konstatera att vi levde i harmoni med naturen medan andra kulturer redan utvecklats till krigiska och miljöförstörande slavsamhällen. Denna harmoni är historiskt sett inte särskilt avlägsen, och kan sannolikt förklara sådant som svenskens relation till naturen och den goda relation mellan könen som med lite god vilja för tankarna till vissa "naturfolk".

Enkelhet och självbehärskning

Tomma tunnor skramlar mest
- gammalt ordstäv

Ett återkommande svenskt drag är strävan efter en enkel stil och självbehärskning. Historiskt har det tagit sig uttryck i de dödsföraktande karolinska soldaternas bedrifter, liksom i den enkla stil många svenska kungar eftersträvat. Man kan här närmast tala om en "preussisk" stil, en släktskap med den doriska eller tidiga romerska antiken. Svensken vill inte försöka framstå som något han eller hon inte är, och ser med visst överseende på den som ägnar sig åt högljutt skryt. Visserligen är detta ett drag som något underminerats av kulturens amerikanisering, och det har kunnat slå över i den såkallade jantelagen, men det är en i grunden sympatisk inställning. En traditionalist som Julius Evola skulle se den svenska strävan efter klarhet, kontroll och enkelhet som positiv, även om jantelagen också rymmer frön till slavmoral.

Denna vilja till självbehärskning uttrycks också i konfliktsituationer. För en svensk är det ofta ett nederlag att vara den som först höjer rösten, den som tappar humöret, och en del av föraktet för kvinnomisshandlare bottnar i att det är ett tecken på bristande självkontroll. I modern tid blir en negativ följd av detta att många svenskar överhuvudtaget inte kan hantera konflikter eller starka känslor, vilket uttrycks genom en viss konfliktskygghet. Denna vilja till självdisciplin kan också, av svenskar och andra, misstolkas som "tråkighet". Svensken förebrår ibland sig själv för att inte ha "rytmen i blodet", samtidigt är detta en bieffekt av en hög självkontroll. Svensken kan också framstå som blyg och inbunden, även detta hänger samman med självkontrollen.

Den inre spänning som är en följd av strävan efter självdisciplin, myntets andra sida, är den svenska alkoholkulturen. Med jämna mellanrum släpper svensken på kontrollen, vilket inte sällan har oönskade konsekvenser. Denna alkoholkultur är ofta en av de sidor av den svenska kulturen som invandrare har svårast att sympatisera med, en full svensk är svår att respektera och när det dessutom rör sig om större grupper blir det en verklig utmaning. Detta är särskilt fallet när man är omedveten om att alkoholkulturen är den andra sidan av det mynt som också har med svensk självkontroll att göra.

Ordning och reda

Ordning och reda, löning på fredag
- ordstäv

Kopplat till enkelheten och självdisciplinen finns en ordningsam sida hos svensken. Den har bidragit till en imponerande arbetsmoral, liksom till förmågan att skapa ett under lång tid fungerande byråkratiskt system. Utan en disciplinerad och ordningsam befolkning är det tveksamt om den svenska välfärdsstaten hade fungerat lika väl (här kan man också nämna det "opersonliga" draget i den "preussiska" stilen, ytterligare en förutsättning). Det kan också förklara det svenska kösystemet. Även detta drag har underminerats av anonymiseringen, och av kulturens amerikanisering.

Idag kommer strävan efter ordning och reda också till uttryck i intresset för heminredning och trädgårdsarbete. Svensken vill gärna skapa och ordna ett mikrokosmos, idag i form av ett trevligt hem med ett antal husdjur ("volvo, villa och vovve"). I miniatyr har vi här att göra med en pater familias som formar och organiserar en egen liten värld. En värld där han eller hon, i förbigående sagt, också vill kunna vara ifred. Även den svenska organisationsförmågan kan knytas till den svenska traditionen av ingenjörer och uppfinnare.

Individualism och konformitet

Berggren och Trägårdh studerar i boken  "Är svensken människa?" den svenska individualismen. Den har gamla anor, enligt Kevin Macdonald kan den spåras tillbaka till istiden. Under den formerande tid då folken i Mellanöstern redan ägnade sig åt blodiga krig där endast de mest grupplojala överlevde, kämpade nordeuropéerna mot elementen. De förra kom därför att utveckla kulturer med starkt kollektivistiska drag. I det karga Nordeuropa premierades andra drag, och vi har här idag en viss avsaknad av kollektivism som istället ersatts av individualism och altruism. När invandringskritiker talar om vissa invandrargruppers "klanism" är det den distinktionen som avses.

Här måste nämnas den roll reciprociteten, ömsesidigheten, har som förmedlare mellan individualism och kollektiv. Förutsättningen för den svenska välfärdsstaten är exempelvis ömsesidighet, dagens bidragstagare är morgondagens skattebetalare och vice versa. När vi får en situation där medvetenheten växer om att vissa etniska grupper är både dagens och morgondagens bidragstagare, kommer bristen på reciprocitet att leda till svåra slitningar. Detta gäller även klanismen, när den på lite sikt börjar identifieras i den offentliga debatten.

En konsekvens av individualismen, myntets andra sida, är en tendens till konformism. Redan Rudolf Kjellén skildrade denna under tidigt 1900-tal, svensken har lätt att påverkas av andra och även lätt att assimileras in i andra kulturer när han eller hon lämnat Sverige. Detta, kopplat till en typisk svensk idealism, har gjort att svensken ofta tar dominerande trender längre än andra. När yttrandefrihet var ett prioriterat värde exporterade vi barnpornografi och vit makt-musik, därefter har vi fört en kulturmarxistiskt präglad politik som gjort att omvärlden betraktar oss med oroad förundran.

Universalitet

En sida hos svensken, och nordeuropén överhuvudtaget, som sällan noteras är en viss strävan efter universalitet. Om detta är en mer modern företeelse, en följd av förlusten av egen identitet, eller om det rör sig om en äldre tendens, är en fråga som inte kan besvaras här. Vad man i varje fall kan konstatera är att den moderna svensken har svårt att acceptera gränser mot övriga världen. Ser svensken en kulturyttring eller subkultur från andra länder kommer han eller hon ofta att anamma den, på samma sätt som han eller hon kommer att engagera sig i frågor som rör andra länder. Det tragiska resultatet av detta är den såkallade hipstern.

Väl känt torde också vara kvinnans historiskt goda ställning i Sverige. Möjligheten att som kvinna kunna röra sig fritt har av Paulina Neuding identifierats som något som skiljer Sverige från många andra länder, och detta går långt tillbaka i vår historia. Det är ingen slump att feminismen uppstod i Nordeuropa, även om den därefter ofta kommit att spela en negativ roll för våra samhällen.

På liknande vis kan man identifiera den svenska relationen till naturen, och inte minst djuren. Nordamerikanska Nation of Islam kallar med förakt nordeuropéer för "dog lovers", många andra betraktar hundar som orena djur, men för många svenskar är hunden en kär familjemedlem. Man kan här också nämna svenskarnas stora intresse för TV:ns naturprogram, dragningen till "landet", och överhuvudtaget den tid som spenderas ute i naturen (oavsett om vi talar om havsbad, bärplockning eller jakt). Lika lite som det var en slump att feminismen uppstod i Nordeuropa var det en slump att miljörörelsen och djurrrättsrörelsen gjorde det.

Så för att summera svenskens goda sidor inkluderar dessa bland annat självdisciplin, en enkel stil utan överdrifter, känsla för natur och djur, arbetsmoral, förmåga att organisera ett harmoniskt samhälle, och kvinnans goda ställning. Bland de mindre goda sidorna kan nämnas en osund alkoholkultur, konformitet och en naiv oförmåga att tränga djupare i verkligheten än dess ytliga sken.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37018

12 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Oskorei på Newsmill. Nu blommar löken!

Permalänk | Anmäl #1 Jörgen Andersson, 2011-06-06, 21:25

Varefter jag läste denna artikel kom min mun att öppnas mer och mer tills jag kom att befinna mig i ett permanent tillstånd av fågelholk, tappade hakan fullständigt. Mycket positivt överraskad minst sagt, det behövs verkligen denna typ av bredd i debatten. Förväntade mig aldrig ni skulle våga ta in en artikel som så kraftigt avviker från gränsen för vad som normalt får sägas "i finare salonger". Mer av denna vara tack!
Mycket bra artikel förövrigt.

Permalänk | Anmäl #2 Robin P, 2011-06-06, 22:21

Oskeri är en intressant och mycket intellektuell blogg. Men jag blir litet skeptisk. Kan man verkligen nå så här långt i tanken? Med sådan detalj? Söker inte Oskeri kategorisera det ovetbara?

Just den här artikeln tyckte jag var bra och tänkvärd. Även om också denna var mycket Oskerisk :)

Permalänk | Anmäl #3 Martin A, 2011-06-06, 23:16

Dagdrömde senast igår om hur värdefullt det skulle vara om skribenter som Oskorei skulle välja att publicera sig på Newsmill ... tror det kan vara värt mycket. Tack Oskorei och Newsmill för detta.

Permalänk | Anmäl #4 Johan Kullbom, 2011-06-07, 08:55

Tack för bra artikel! Trevlig överraskning.

Permalänk | Anmäl #5 Jonas Karlsson, 2011-06-07, 14:26

Det är glädjande att Oskorei kan få komma tala till en bredare massa. Jag tror att fler människor skulle få ökat livskvalité om de intresserade sig för den Nya högern/identitärismen.

I augusti kommer Identitär Idé 2 äga rum och jag råder samtliga kunskapstörstande människor som har annat att tänka på än bröstchocker,Aftonbladet, Expo, penisförlängning och huruvida Liverpool vinner matchen till helgen eller ej att komma dit och lyssna och engagera sig i samtal.

Oskorei bloggar vanligen på http://www.motpol.nu bland andra eminenta bloggare som har tröttnat på den förljugna verkligeheten som presenteras av Aftonbladet, Expressen och BRÅ.

Permalänk | Anmäl #6 Eric Tidlund, 2011-06-07, 20:07

Hade helt tappat hoppet om Newsmill fram till nu när att jag såg att ni publicerat Oskorei, tack för det! Hoppas att det här kan vara en antydan till trendbrott inom svensk media.

Permalänk | Anmäl #7 Axel_Pettersson, 2011-06-07, 21:40

En alldelses utmärkt sammanfattning av det svenska:

- Enkelhet och självbehärskning
- Ordning och reda
- Individualism och konformitet

Undrar varför ingen annan tidigare i dagens Sverige har kunnat göra detta?

Permalänk | Anmäl #10 Olle Grind, 2011-06-08, 13:00

Mycket fint skrivet och skribenten lyckades sammanfatta svensken väl. Artikeln var en synnerligen trevlig överraskning, hoppas jag får nöjet att läsa texter på denna nivå här på newsmill vid fler tillfällen.

Permalänk | Anmäl #15 Maria Andersson, 2011-06-09, 20:11

Tack för en bra och välskriven artikel joakim. Du skriver det många tänker men inte kan sammanfatta och sätta ord på. Ska genast ta mig över till din sida och läsa vidare.
Vi får hoppas att de som skapat landet mellanmjölk får förståndet tillbaka, eller avsätts, innan det rinner ut i vasken.

Permalänk | Anmäl #16 Johan C-berg, 2011-06-09, 21:50

En väldigt givande artikel som sätter ord på många saker man tagit för givet. Svenskheten och svenskar finns och förtjänar att fortsätta existera. Synd att inte våra politiker anser samma sak.

Permalänk | Anmäl #17 Krysztof Vicotnik, 2011-06-09, 23:13

Deland: Om Newsmill tjugotre gånger i rad tar bort en kommentar kan det bero på att den bryter mot sajtens regler. Att fortsätta posta den tyder då på att man är svagbegåvad och/eller saknar respekt för uppförandekoderna på det forum där man befinner sig.
I hast,
Oskorei

Permalänk | Anmäl #20 Joakim Holm, 2011-06-13, 16:38

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.