För mig finns svenskheten i Värmland

Så här skrev Sakine Madon för några dagar sedan här på Newsmill...;

"På måndag är det dags för det sjätte nationaldagsfirandet sedan dagen blev helgdag. Identitet, kultur och Sveriges framtid är frågor som engagerar många läsare. Därför bjuder vi på Newsmill de närmsta dagarna in olika debattörer som resonerar kring svenskheten och vart nationen är på väg. Välkommen att delta!"

Sedan ett antal år tillbaka har vi gjort nationaldagen 6 juni till helgdag.

Den nuvarande regeringsformen och riksdagsordningen antogs av riksdagen första gången den 6 juni1973. Sedan 1983 är svenska flaggans dag - den 6 juni - officiellt Sveriges nationaldag och från och med2005 även en helgdag. I propositionen ansågs att om man gör nationaldagen till en helgdag i Sverige skulle det vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den hade när den enbart var flaggans dag.

Som ett av skälen till att göra nationaldagen till en helgdag har även angivits att många invandrare förvånades över att svenskarna inte firade sin nationaldag.

Jag för min del förknippar det Svenska med inslag från provinsen där jag är född och uppväxt - nämligen Värmland. Där har vi vår kultur - vår egen dialekt m.m - och detta förenar oss Värmlänningar. På samma sätt tror jag även att Stockholmare, Skåningar, Göteborgare, Norrlänningar m fl också känner för sitt.

Som boende nära gränsen till Norge har vi i dom trakterna både förundrats och imponerats över deras "syttende mai" firande. För oss svenskar som har bevistat detta i Oslo med alla skolors marscher in mot centrum till Karl Johans Gate och slottet har upplevt det storslagna. Norrmännen känner stolthet över sin nationaldag.

Firandet är präglat av traditioner, och norrmännens glädje över att vara självständiga. Detta har sitt ursprung från kung Christian Frederik skrev under landets grundlag den 17 maj 1814(lagen blev antagen av Riksforsamlingen på Eidsvoll dagen innan, den 16 maj), och inledde en kort period för Norge som självständig stat, före konventionen i Moss då Norge var tvungen att ingå en personalunion med Sverige (se Sverige och Norge). Grundlagen fick dock behållas och säkerställde en stor grad av inre självstyre för Norge under perioden.

Jag tror inte att vi kommer upp till norrmännens firande av sin nationaldag. Hur gärna vi än vill med lagstiftning m.m. Av det enkla skälet att vi har en annan historia än Norge.

En del har förespråkat att vi borde göra midsommarafton, eller midsommardagen, till vår nationaldag. Om så skedde sulle det troligen vara en större svensk folkfest. Ett problem i sammanhanget är att då har skolorna gått på sommarlov och kan inte vara engagerade i firandet - på samma sätt som de norska skolorna är delaktiga i sitt firande.

Intressant att notera är att den norska nationaldagen 17 maj firades i år i Göteborg av cirka 1 500 deltagare i festligheten. Detta visar hur starkt traditionen lever.

Att vara svensk för mig innebär framförallt att jag betraktar mig som Värmlänning - och en del av Sverige. Vi har även vår egen På motsvarande sätt är det nog också för de som har flyttat till Sverige. De är bärare av sina kulturer och traditioner.

En undran; det finns ju försök att göra 9 Maj till Europadagen som firas den 9 maj till minne av Robert Schumans deklaration 1950 om att skapa ett enatEuropa för att bevara freden efter andra världskriget och skapa välstånd. Deklarationen låg till grund för skapandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG). Europeiska gemenskaperna (EG) beslutade vid sitt toppmöte i Milano 1985 att fira dagen som Europadagen. Europadagen firas även den 5 maj av Europarådet, till minne av organisationens bildande den 5 maj 1949.

Hur många av oss firar denna dag...?

Bo Sundbäck (3 artiklar)

Anmäl