Sverige måste bli ett rättssäkrare land

Beviskravet är fastslaget sedan länge tillbaka. Det måste stå bortom rimligt tvivel att den tilltalade är skyldig till det åklagaren har lagt denne till last för att vederbörande ska kunna fällas för brottet. Men vad betyder de orden egentligen i praktiken?

Oftast krävs bara målsägandens berättelse för att få en man fälld för sexualbrott eller misshandel mot kvinnan eller barnen. Bevisningen är ofta väldigt bristfällig, antingen ett psykologsamtal eller att barnet/kvinnan har berättat om övergreppen för en vän eller familjemedlem. Någon teknisk bevisning eller direkta vittnesiakttagelser som med säkerhet fastställer att den tilltalade verkligen är skyldig finns sällan, men det hindrar inte en fällande dom.

Högsta domstolen tog upp ett fall av våldtäkt mot barn i december 2010. I detta mål gjordes en betydande skärpning av kraven på värderingen av tillförlitligheten i målsägandes berättelse. HD slog fast att "vid bedömningen av utsagan finns det ofta anledning att lägga vikt främst vid sådana faktorer som avser innehållet i berättelsen som sådan, exempelvis i vad mån den är klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konstansbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar. Däremot ställer det sig många gånger svårt att bedöma utsagan med ledning av det allmänna intryck som målsäganden ger eller av icke-verbala faktorer i övrigt."

Förut har det mer opreciserat varit för domstolarna att bland annat bedöma målsägandes "allmänna trovärdighet" och om berättelsen bär "det självupplevdas prägel". Jag har personligen begärt ut en stor del av materialet i målet och tog bland annat del av proffessor Pär Anders Granhag presentation och sakkunnigutlåtande i HD. Granhag redogörde för vad som har stöd i forskningen att beakta vid en trovärdighets- och tillförtlighetsbedömning. Han konstaterade att det saknar all stöd i forskningen att "allmän trovärdighet" och "det självupplevdas prägel" skulle vara fungerande kriterier för att bedöma om någon talar sanning eller inte. Han slog tvärtom fast relativt tydligt att det inte går att bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten utifrån allmänt intryck av målsäganden eller av vederbörandes känslouttryck. Däremot kriterier såsom detaljrikedom, påvisad sanningsenskildhet i viktiga enskildheter, avsaknad av tvekan i avgörande delar också vidare sådant som hade stöd i forskningen.

På så sätt var Högsta domstolens avgörande i december ett stort steg på rätt väg, men faktum kvarstår att i princip ingen bevisning krävs för fällande dom. Man måste vara mycket ödmjuk inför uppgiften att bedöma utifrån bara en muntlig berättelse om vad som har hänt eller inte hänt. Ingen av oss har någon övernaturlig förmåga att avgöra vem som talar sanning eller inte. Domare är inget undantag.

Motargumentet mot skärpta beviskrav är att så få fall redan idag leder till fällande dom i sexualbrottsmål, men vad är det egentligen för argument? Principen i en rättsstat måste vara att det hellre blir så att en skyldig går fri än att en oskyldig person fälls. Och det finns ingen grupp, inget kön, ingen samhällsklass eller annan kollektiv grupp som inte har några personer som är oärliga. Det finns de målsägandena som ljuger, antingen av hämdbegär eller för viljan av att få skadestånd. Justitierådet Göran Lambertz tog upp viljan hos vissa målsäganden att få skadestånd som en särskild punkt som är viktig att beakta för domstolarna i sätt särskilda tillägg till domen, liksom om det finns personliga motsättningar mellan den målsägande och den tilltalade.

Var ska man då dra gränsen? Det är ingen enkel fråga att besvara. I Sverige råder fri bevisprövningsrätt för domstolarna, men definitivt borde det vara något konkret kontrollerbart bevis som måste kunna styrka brott för att fällande dom ska vara möjlig. Det kan vara teknisk bevisning till exempel i form av fynd av sperma eller att utomstående vittnen har sett något av de påstådda gärningarna, men något måste till utöver målsägandens berättelse.

Att falskeligen bli beskylld för brottsliga gärningar är något som kan hända oss alla. Problematiken med oskyldigt dömda och bristerna i svenskt rättsväsende ur rättssäkerhetshänseende berör därför oss alla. Något radikalt måste hända. Politikerna måste börja ta tag i frågan.

Jonathan Lindborg (24 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36961

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det finns hopp om förändring efter Bodströms bok där han ångrar att han inte gjorde något för att rädda rättssäkerheten.

Kommentarerna om Obama lämnar jag därhän.

Permalänk | Anmäl #2 Jonathan Lindborg, 2011-06-08, 09:43

Ju fler som skriver om detta viktiga ämne,desto bättre.
Dessutom är din artikel väl underbyggd Jonathan.
Jag satt själv med i HD i dec.och lyssnade på den rättegången där en man oskyldigt hade anklagats och dömts för att ha utnyttjat sin då tonårige son. (Utgångspunkten hade varit en mycket lång och slitsam skilsmässoprocess.)
När mannen släpptes fri från HD, applåderades det i salen från åhörarna. Det hela var mycket gripande och denne man är inte den ende som skulle kunna frias för liknande brott OM MAN BARA FINGE PRÖVNING I HD.
Som säkert de flesta vet, är det OERHÖRT svårt att få prövningstillstånd (PT) eller resning i HD. Detta även om det finns flera nya vittnen som aldrig hörts eller andra bevis som kommit fram, som visar att målsäganden som påstods trovärdig i rätten, har ljugit.
I ett mål kan jag tex visa att m.ä. har ljugit i ca 90% av allt det hon lade mannen till last, av det som står i domen. (Övriga procent av de vaga påståenden som gäller just övergrepp, kan varken bevisas eller motbevisas)
Fortfarande ett och ett halvt år efter att nya bevis inlämnats, har han inte fått resning. Fallet avgjordes helt och hållet som ett "ord mot ord-mål". Det kunde därmed vara ett s.k." hängmål" till det ovan refererade målet i dec. (Innan ett mål avgjort, kan, liknande inlämnade mål, tas upp under samma rubrik.)
HD kan ge resning av särskilda skäl, enligt tilläggsparagraf, så det måste inte vara ett prejudikatsfall. När man hittat graverande bevis för att en kvinna har ljugit och mannen suttit oskyldigt dömd och därför inte heller har fått se sina barn på 4 år, kan man inte förstå om detta inte skulle kunna falla under "särskilda skäl".
RÄTTSSÄKERHET måste innebära att man skall kunna få prövning i ett mål där det finns oklarheter som aldrig har kommit fram tidigare. Eftersom HD inte ger resning i fall som uppenbarligen BEHÖVER prövas(tänker tex. på Kaj Linnamålet,där en man fått livstid för mord.) så måste en OBEROENDE RESNINGS KOMMISSION inrättas som tar ut de mål som HD skall granska.(Att det måste gå till på det viset beror på grundlagsskrivningen)
Kanske är det svårt att förstå ordet "oberoende" i detta sammanhang, men det syftar huvudsakligen på, att åklagarmyndigheten inte skall tillfrågas om målet skall prövas i HD, så som nu sker.

Förtroende för rättsväsendet kan endast vinnas med att man ERKÄNNER att fel och tillkortakommanden kan förekomma i rättsväsendet liksom på alla områden, och att man är villiga att rätta till dessa.

Permalänk | Anmäl #3 monica pernroth, 2011-06-09, 22:16

Jag kan bara hålla med dig Monica, en oberoende resningskommission behövs liksom mer engagemang för att hjälpa dessa personer att få upprättelse från samhällets och politikernas sida. Det måste bli lättare att få rättshjälp för resningsansökan exempelvis. Ett till resningskriterie hade också behövts, att resning hade fått beviljats om domstolen finner att den tilltalade kan vara oskyldig - helt oberoende krav på nya omständigheter. Det hade också sett till att hovrätterna blir betydligt noggrannare och återhållsammare att fälla, särskilt i de sk. "tilltrosmålen". I grund och botten är problemet att "beviskravet" inte är konkreta och kontrollerbara bevis för att åtal ska kunna bifallas.

Permalänk | Anmäl #5 Jonathan Lindborg, 2011-06-12, 01:23

Magnus, jag tycker kort och gott att frågan jag tar upp är så viktig att kommentarsfältet bör beröra den frågan och inte något annat. Vänligen håll dig till ämnet, eller skrev en artikel om Obama och håll en diskussion i det kommentarsfältet istället.

Permalänk | Anmäl #7 Jonathan Lindborg, 2011-06-12, 13:54

Magnus, jag tycker kort och gott att frågan jag tar upp är så viktig att kommentarsfältet bör beröra den frågan och inte något annat. Vänligen håll dig till ämnet, eller skrev en artikel om Obama och håll en diskussion i det kommentarsfältet istället.

Permalänk | Anmäl #8 Jonathan Lindborg, 2011-06-12, 13:54