Svenskheten

Ingrid Kampås om Svenskheten

Historielöst att förneka svensk kultur

Genom denna text vill jag anta Sakine Madons utmaning att skriva om vart svenskheten och Sverige är på väg. Genom att börja med det jag tycker är viktigast - att definiera vad som är svensk kultur. Här följer mina tankar och åsikter om det, skriver författaren Ingrid Kampås.


Om författaren

Författare. Har stort intresse för historia. Historia och kultur är två sidor av samma mynt.

För några veckor sedan fick jag email-svar från en av de norska redaktörer som köper texter av mig ibland. Jag hade skrivit några rader om att Oslo måste vara som vackrast vid denna tid och att jag en gång bevistat firandet av 17 maj och hur fantastiskt jag tyckte det var - 17 maj på den vackra Karl Johan är ett hav av glada flaggviftande människor. Denna härliga känsla av att vara mitt i allt detta går inte att föreställa sig, den måste upplevas. Norrmännens firande denna dag har inget som helst med självgodhet, unken nationalism eller chauvinism att göra - det har att göra med glädjen över deras gemenskap och viljan att få fortsätta leva i ett land där medborgarna har ett fritt och gott liv. Jag skrev alltså till Kari om min beundran för norrmännens stolthet över sitt land, och att jag tror det beror på att man genom historien fått kämpa för sin självständighet.

Kari svarade så här: "Vi får alltid høre at vi i Norge er så rike (og late) på grunn av oljen. Men vi hører sjelden at vi nordmenn har hatt krigen, og vi (jeg) er vokst opp med foreldre som var midt i krigen, og at det etter krigen var knapphet på alt. Og at vi etter krigen har bygd landet vårt sten på sten, og utviklet en stor grad av nøysomhet, og sikkert også nasjonalfølelse. Jeg er i alle fall vokst opp med foreldre og et folk som viste en stor grad av solidaritet."

Sverige är också byggt sten på sten, men medan norrmännen är stolta över sitt vackra land och allt de kämpat för anses det i Sverige av räddhågsna och politiskt korrekta människor "främlingsfientligt" att känna samhörighet och nationell stolthet över sitt kulturarv och sitt folk. Utom i sport- och eurovisionsschlagersammanhang - där är det tillåtet att vara hur nationalistisk som helst. Kurdisk folkmusik i all ära och jag har inget emot kurder, en av mina vänner är för övrigt kurd, men varför spela deras musik på Sveriges nationaldag? Då om någonsin ska vi väl höra Brudmarsch från Gästrikland och Ack Värmeland du sköna. För att inte tala om Sveriges nationalsång. Min kurdiske vän säger att han gillar svenskar och är glad att leva i vårt land, fri från det religiösa ok han växte upp med. Han vill höra till, vill vara stolt över att leva i Sverige. Han vill känna att han dragit en vinstlott i livet när han kom hit och vill suga åt sig av vår kultur, våra traditioner, våra värderingar och våra känslor. För den skull förkastar han inte det goda med den kultur han vuxit upp i.

Ett annat exempel: Mina belgiska vänner kommer troget tre veckor varje sommar. De älskar Sverige och svensk kultur. Så här skriver Marie-Reine (som tycker om Sverige så mycket att hon använt sin begåvning för språk till att också lära sig svenska) om varför hon har sådan kärlek till Sverige:

"Klart att jag tycker om naturen. Om möjligheten att ha det lugnt in the middle of nowhere, i skogar, att bada i sjöar i lugn och ro. I Sverige kan man andas, inte bara därför att luften är ren. Det är också så att livet känns lugnare mindre stressigt än i Belgien t.ex.

Tycker om Sveriges intresse för kultur. Sverige har så fina bibliotek, museer, design, arkitektur. Och jag bara tycker om Halmstads bibliotek... Himmelskt!

Tycker om Sveriges tendens till soberhet.

Tycker om svenskt språk och litteratur, även om jag nuförtiden tyvärr inte har tid att läsa svenska.

Tycker om svensk mat och restauranger. Tycker att maten är av god kvalité, grönsakerna är smakfulla, har tid att mogna.

Människor är vänliga och diskreta, hyggliga och välvilliga, respektfulla.

Man känner sig som en fri människa i Sverige."

Marie-Reine kan definiera svensk kultur. Det finns svenskar som borde kunna det, men inte kan. Jag trodde inte det var verkligt när jag i radion, Studio 1 i P1, hörde hur generalsekreteraren för Sveriges hembygdförbund omedelbart svarade ja på frågan om det finns en kurdisk kultur. När han sedan fick frågan om det finns en svensk kultur drog han på orden innan han sa att det svenska är svårt att definiera. Ett yttrande jag finner högst historielöst. Så jag vill här gärna hjälpa honom till en viss kunskap han om någon borde ha.

En grupps kultur avgränsas av ett område som egentligen är allt större cirklar runt varandra. Den minsta cirkeln kan vara Halland, runt den finns cirkeln Sverige, runt Sverige cirkeln Europa. Där har de människor som funnits, finns och kommer att finnas vad jag kallar ett gemensamt talträd. Längst ner finns rötterna, en tid långt borta där det grodde som genom tiderna förändrades till nutidens värderingar och seder. Där finns urtidens myter och berättelser. Frö var en fruktbarhetsgud i nordisk mytologi och hans minne lever kvar i våra ortnamn. Östra Frölunda är en av dessa orter. Våra beteenden är också något som utvecklats med tidens gång. Vi tar varandra i hand med höger hand, en gång kommit från att högerhanden var svärdshanden och gesten att ta den man möter i hand var ett sätt att visa att man inte hade onda avsikter.

Sedan har vi vår musik, vår litteratur, vår rättsuppfattning, vår välfärd, vår arkitektur och våra traditioner som vuxit fram till vad de är idag. Och så är det förstås maten: Börja kaffekalaset med vetebrödet, sedan äta småkakorna. Knäckebröd, lingonsylt, kåldomar. De stackars kåldolmarna ja - inte ens de har fått betraktas som svenska när det att det finns något typiskt svenskt har förnekats i diverse texter i våra tidningar de senaste åren. Visst - det finns de som hävdar att kåldolmar är en "importerad" maträtt, allt i sin iver att leta efter minsta detalj till just detta att det inte finns något ursprungligt svenskt. Jag hävdar tvärtom. Finns det någon källa till att kåldolmar skulle vara införda i Sverige av Karl XII? Utfärdade han en stadga om detta? Nej - självklart har vi svenskar kommit på att man kan linda kålblad runt kött, kål är en av våra allra äldsta kulturväxter. Förr i världen hette trädgård kålgård. En sak kan uppfinnas på två eller fler ställen oberoende av varandra. Ett bra bevis på detta när det gäller just mat är att en gång skulle jag bli bjuden på en typisk rätt från gammal Volgatysk kultur. Jag skulle få smaka pilimeni men till min förvåning var det exakt detsamma som tortellini, alltså små bitar kött inbakat i pasta.

Och vad med kejsaren av Konstantinopel som hade ett väringagarde, det bestod av nordmän. Vad säger att det inte var de som tog kåldolmarna med sig till Turkiet...?

Kultur är något som hela tiden långsamt förändras, och alla kulturer, oavsett plats i världen, tar intryck av andra kulturer men ändå går det i alla att urskilja det specifikt egna. Språket är det kulturella kittet. Från talträdets rötter bildades en stam som blev till grenar. Allt är lagrat i våra medvetanden utan att vi tänker så mycket på det, våra gemensamma ord - ett av kännetecknen för en kultur är att orden väcker ungefär samma associationer hos de människor som finns i den. Säg ordet smultron och de flesta av oss tänker vägren, bara fötter, barndomens sommarlov. Med flera ord, de flesta ord, är det så. Vårt språk kommer ur en blandning av fornsvenska och tyska (under medeltiden hade Sveriges städer en omfattande tysk befolkning) allteftersom detta vårt språk utvecklades, men det har hela tiden förblivit svenskt eftersom det är vi i vårt kulturområde som äger det.

En gemensam kultur skapar tillhörighet och trygghet istället för alienation och rotlöshet. Man kan mycket väl älska sin egen kultur utan att se ner på andras. Vi går omkring i vår kultur och ser den som så självklar att vi inte alltid tänker på det unika i den. Inte ens generalsekreteraren för Sveriges hembygdsförbund klarar alltså av att göra det. Eftersom jag nyligen recenserat Svältornas fornminnesförenings årsskrift vet jag att tack och lov gäller hans attityd inte de många kulturbevarande hembygdsföreningarna runt om i landet.

Kultur och historia är två sidor av samma mynt. Ta bara vår långa tradition i det här landet av lag och rätt, först muntlig en gång, sedan nedskriven i de gamla landskapslagarna under tidig medeltid följt av Magnus Erikssons stads- och landslag i mitten av 1300talet och så vidare. Alla med mottot: "Ge allmogen rätt enligt gammal god sedvänja." Under århundraden har vår demokrati och tanke om likhet inför lagen vuxit fram. Sverige var aldrig feodalt på samma sätt som andra länder i Europa, den övervägande delen bönder var självägande skattebönder även om det också fanns landbor (arrendatorer), det var grupper som kungar var tvungna att lyssna till. (Här vill jag rekommendera böckerna Den dynamiska medeltiden och I kung Magnus tid, av historiker Michael Nordberg). Så här hade vi det för sju-åttahundra år sedan. Statsministern som sagt att bara barbariet är ursvenskt kan väl ändå inte anse att Birger jarls fridslagar var barbari?

Hur många vet att "inomsängsdråp", alltså att misshandla sin hustru till döds, under medeltiden var ett av de brott som gav hårdast straff? Att syster ärvde lika som bror i Magnus Erikssons stadslag? Visserligen var det bara kvinnor av hög börd som hade makt, men man kunde inte ostraffat döda en kvinna, det var ett värre brott än att döda en man. Våldtäkt resulterade i halshuggning. Vad jag menar är - kvinnors rättigheter kom inte över en dag. Inte heller svenskars rättskänsla gjorde det. Visst var mycket på den tiden sådant vi idag skulle se som grymt, till exempel de straff som brottslingar fick. Men jag anser att man måste se de goda sidorna av våra förfäders värderingar. De är också vårt kulturarv. Just jämlikheten är en av de saker som vi i vårt land har all anledning att vara stolta över.

Jag citerar den engelske filosofen Roger Scruton som myntade ordet Oikofobi: "Begreppet ringar in en avog inställning till det invanda, hembygden, sederna och traditionerna. Redan George Orwell tangerade oikofobin då han talade om en i Europa utbredd 'negativ nationalism' med vilket avsågs ett slags masochistiskt självhat ägnad att utplåna den egna värdegrunden."

För att få ett medvetande om den kultur som är svensk, som vi svenskar som sagt tar för given och som det på något sätt, av politiska och ideologiska skäl, blivit "fult" att kännas vid, kan det vara bra att se sin egen kultur med främlingars ögon. Att lära känna andra kulturer är också en väg att se sin egen. Ta bara det här med mat. Mina belgiska vänner låter sig gärna bjudas på kåldolmar och jag, jag tycker det är riktigt spännande att äta musslor med pommes frites.

Det är inte så länge sedan Svenska flaggans dag gjordes om till Sveriges nationaldag. Resultatet av det blev inte mycket mer än att människor fick en extra röd dag att vara lediga på. Vid det firande som trots allt finns står det ängsliga talare och säger att vi svenskar minsann inte är finare än de hundratusentals nya medborgare som kommit till vårt land de senaste decennierna. Det jag frågar mig är hur dessa nya medborgare ska kunna vara stolta över att bo här och höra till här, när svenskarna minimaliserar sig själva.

Det finns dock en dag när vi svenskar hyllar vårt kulturarv och våra traditioner, frossar så i vår kärlek till naturen att vi bokstavligen dansar i och kring den, när vi alla känner förväntan, samlas med vänner och släkt och festar, när vi hissar flaggor och spelar vår svenska musik. "Du lindar av olvon en midsommarkrans..."

Enligt min åsikt borde midsommarafton vara Sveriges nationaldag.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36908

81 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Midsommarafton är med rätta vår nationaldag.
Nationaldagen 6:e juni kommer aldrig att bli något uttryck för vår ev fosterlandskärlek. Jag tycker vi skulle döpa om Nationaldagen till Mångkulturens dag, för det är precis vad den håller på att utvecklas till. Och det skulle väl inte vara fel. Att alla nationer fick 6:e juni som sin nationaldag.

Den svenska folksjälen får sitt när ljuset är som starkast, på midsommarafton. Då genomför vi våra något underliga ceremonier och får dansa små godorna i fred.

Permalänk | Anmäl #1 Christina Lundqvist, 2011-06-03, 06:53

Svensk kultur idag är ökad brottslighet, flest anmälda våldtäkter i Europa, skottlossningar/mord titt som tätt dagligen, och ett utanförskap som bara ökar, ökar och ökar. Det är dessutom så omvärldens medier beskriver "helylle-Sverige".

Permalänk | Anmäl #2 u_13581, 2011-06-03, 07:05

Bra Ingrid! Jo midsommarafton som ingår i vår kultur är en given nationaldag, folkets egen. Den officiella Nationaldagen är instiftad av överheten.

"Masochistiskt självhat" har uttryckts det senaste halvåret mot vår konstitution, mot vårt sätt att hantera våra traditioner genom att ha ett kungahus, som är en mycket gammal institution.

Detta självhat som vill rasera våra värdegrunder och istället införa något annat bottnar i denna motsättning mellan högt och lågt, som har funnits fram till vår tid. Och en syn på att vi borde vara internationella och inte framhäva oss själva. Alla ska vara lika höga och den som sticker upp, ska tryckas till.

Det är nog bra att se oss alla som en enda mänsklighet, men också att inse att vi alla är unika och har ett alldeles eget specifikt värde att tillföra denna mänsklighet genom den individ vi är. Och genom de ringar vi ingår i genom vår uppväxt, vanor och de seder vi har. I vårt land Sverige.

I detta masochistiska självhat ingår också att nedvärdera de som är äldre, som har byggt landet åt ungdomen. Och där ingår vår kung, just nybliven pensionär, men ändå en som vill fortsätta sitt arbete. Det som ingen har kunnat finna något fel med. Han har under alla de år han tjänat landet utfört det gott och väl.

Permalänk | Anmäl #3 Ann Helena Rudberg, 2011-06-03, 07:24

Tack för en mycket bra artikel.

Permalänk | Anmäl #4 JS, 2011-06-03, 08:04

En bra och välskriven artikel. Jag förstår inte hur eller varför detta blev så problematiskt. Hur man i ena andetaget kan hylla andras kulturer för att i nästa förneka att det ens finns en svensk!! Vem tjänar på det??

Inte invandrarna i alla fall.Som ofta inte begriper ett dugg av vår märkliga självförnekelse!

Inte infödda svenskar som med rätta känner indignation över att deras eget kulturarv plötsligt inte räknas. Inte turister, som faktiskt ofta kommer hit just för att vi är ett litet land långt uppe i norr som ses som exotiskt. De vill se det svenska när de kommer hit. Precis som vi vill ta del av det lands kultur som vi besöker. I de flesta fall... (svenskt kaffe på grisfesten, men det är ju länge sen nu!)

Jag anar en backlash i denna fråga och den är i så fall välkommen!

Permalänk | Anmäl #5 Bettina Berg, 2011-06-03, 08:15

Föga förvånande att svenskföraktet frodas när t.o.m. vår stadsminister förringar det svenska. Vem kommer inte ihåg hans uttalande 2006: "Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån."

Permalänk | Anmäl #6 ES, 2011-06-03, 08:15

#6 ES

Fredrik Reinfeldt mega groda, undrar om han står för detta ännu det är bara i Sverige som det kan accepteras något sådant anti-nationalistiskt.
Vänsterfolket och alla folkvandringsivrare i Sverige gottar sig i detta nationella självförrakt och intutade skuldkänslor har tyvärr blivit väldigt anti mot Svenskhet och det var väl dem han flörtade med när han spydde ur sig denna vulgära mening.

Ju mer jag tänker på det ju mer förstår jag att han faktiskt avskyr Svenska folket det förstår man ju också när man läser hans bok, det sovande folket.. Hur kan man rösta på en som vräker ur sig något så urbota korkat, det är skrämmande.

Undra på att man känner sig politiskt vilsen i Sverige

Permalänk | Anmäl #7 Andersx Carlsson, 2011-06-03, 08:38

Mycket välskriven och viktig artikel! Jag hoppas att alla poitiker får möjlighet att läsa den, Inklusive SDs representanter, som av någon anledning brukar börja stamma när svenskheten ska defineras. Finns det absolut ingen anledning att göra. Men så sitter indoktrineringen och nationsföraktet djupt i våra sedan barnsben socialdemokratiskt-liberal fostrade själar. Uppenbarligen sitter nationsföraktet lika djup hos vår statsminister, tyvärr. En sorg för Sverige. Härligt dock att en svensk vågar uttala sig i detta ämne, annars är det ju som regel bara en själv invandrad som officiellt tillåts berätta om sin syn på svenskheten och hur den personen (oftast) tycker svenskarna bör förändras mot mindre svensk riktning.

Permalänk | Anmäl #8 Calle Bengtsson, 2011-06-03, 08:48

Ganska historielös artikel, majoriteten av de som kan räkna sig som svenskar ner till 1340-talet är ättlingar till Tyskar, Sveriges förvaltning är byggd av Tyskar, Stockholm är grundat av Tyskar, de flesta ostkuststäder är grundad av tyskar.
Det fanns nämligen ett förbund som hete Hansa och de styrde hela Östersjöområdet inkulsive Sverige, Vi hade på den tiden Tyska Kungar, Det var Gustav Vasa som körde ut det utländska inflytandet och tog över hela förvaltningsstaten, men sedan importerade vi Valloner och ingenjörer från samma områden och blev världsledande metallland, det var utlänningar som byggde våra båtar.

Det fanns ingen egen svensk teknnisk utveckling utan vi hämtade in yrkesfolk som gjorde allt åt oss.

Det var först runt 1840 som vi fick egna yrkesfolk och kunde börja göra de första tekniska landvinningarna.

Sverige var befolkningsmässigt sett underutvecklat på grund av krig i åratal samt dränerat sedan Digerdöden, 1850-1930 flyttade en stor del av vår befolkning till USA dessutom eftersom Sverige var så eftersatt.

Det var efter 1945 som vi blev ett modernt land på riktigt, då insåg vi hur underbefolkade vi var och därför tog vi in invandrad arbetskraft vilket möjliggjorde Folkhemmet, utan de invandrarna hade vi inte kunnat bygga folkhemmet, det borde Sverigedemokraterna tänka lite på.

Sveriges välstånd har alltid byggts utifrån inte riktigt av egen kraft, Sverige har på det sättet varit ett svagt land och väldigt sårbart.
Hade dagens roffarmentalitet funnits 1718 hade Ryssland och Frankrike och England styckat upp Sverige och gjort oss till vasallstater och sedan hade vi splittrats upp i en massa småländer förmodligen genom landskapsgränserna.

Sen är vår kultur alltid i rörelse, Kulturen i Halland skiljer sig markant från Östra Småland, eftersom vi är ett Norrlandslän i avsaknad av större städer så har vi en Norrlandskultur med Speedway i högsätet och raggare som kör runt på stan, dock inte i gamla bilar utan mer blöjraggare med nyare bilar eller totalt skrotfärdiga bilar och sedan totalt öde efter l 17.00

Den kultur SD är van vid uppstod runt 1960 och försvann runt 1990, vi kommer få nya kulturyttringar ingenting är rakt igenom svenskt, men vi gör det svenskt, Kurdisk musik kommer om 50 år tillhöra den svenska kulturskatten lika mycket som Horgalåten, bygger man en identitet som Svensk kan man plocka saker utifrån och kalla det svensk, så har vi alltid gjort och kommer alltid att göra.

Permalänk | Anmäl #9 Mikael Andersson1, 2011-06-03, 09:25

#9 Mikael Andersson1

Du skriver som att det är något unikt för just Sverige att plocka saker utifrån och sedan göra det till Svenskt det är för mig historisk okunskap. Då kan jag säga dig att så gör man i alla kulturer och så är det med alla kulturella yttringar man tar det man vill ha och jag kommer heller inte på någon kultur som har byggt upp ett välstånd av egen kraft.

Permalänk | Anmäl #10 Andersx Carlsson, 2011-06-03, 10:00

Det här, Ingrid, var ta mig fanken, det bästa jag läst om svensk kultur nånsin!
Sitter med en folder framför mig om Nationaldagsfirandet på Skansen, där svenskängsligheten breder ut sig i full blom. Inte ett blått öga, inte en blond kalufs på den förtryckta svenska majoriteten, så långt ögat når.
http://soldatmamma.blogspot.com

Permalänk | Anmäl #11 Carina Nordén Åkerlund, 2011-06-03, 10:04

Tack Ingrid. En bra artikel. Vi ska stå upp för vår kultur och våra traditioner. Vi har fullt av dem runt om i Sverige. Här i Dalarna finns mycket, Dalahästar, Hårarbeten, flätade handarbeten i björk och mycket mer. Våra landskapsdräkter ska inte förglömmas. De urgamla dialekterna finns också kvar.

Permalänk | Anmäl #12 u_1904, 2011-06-03, 10:19

#9 Mikael Andersson1

Glömde säga att din historiska beskrivning av Sverige låter som skriven ur ett kommunistiskt propagandablad man skriver bara det man tycker passa.

Permalänk | Anmäl #13 Andersx Carlsson, 2011-06-03, 10:24

Det så kallade självhatet har ett namn: socialism.

Socialisterna har under årtionden arbetat för att alla rättigheter ska tros ha kommit från socialismen och inte från den svenska kulturen.

Icke för att förhärliga vår historia som likt många kungariken drevs likt storföretag med dödsstraff, men vi har uppenbarligen haft en mer rättssäker och jämlik historia än många.

Permalänk | Anmäl #14 Erik L, 2011-06-03, 10:25

Till Mikael Andersson:
Var har du läst historia?
Vad jag vet grundades Stockholm av Birger Jarl.
De få städer vi hade vid tidig medeltid, Lödöse, Strängnäs, Kalmar, de var inte mer än ett halvdussin, var inte grundade av tyskar. Skåne var danskt. Halland bytte tillhörighet mellan Norge, Danmark och Sverige runt ett femtiotal gånger under högmedeltiden, Knut Porsers turer är ett bra exempel på detta.
De svenska kungar som kom sedan grundade många städer. Det var inte tyskar som skrev landskapslagarna. Den tyske kung vi hade var Albrekt av Mecklenburg (som följt när Magnus Eriksson som var kung i personalunion med Norge, avsattes i början på 1360talet) som avsattes av Margareta Valdemarsdotter bla för att han försökte styra Sverige som det feodala Mecklenburg. Sedan kom Kristoffer av Bayern en kort period. Erik av Pommern var Margaretas systerdotterson. Sen var det Sturar o Vasar osv.
Du tror kanske jag är okunnig om Hansans existens? Det låter så på det du skriver. Hansan hade mycket makt, tänk bara på när de försökte återinsatta Christian II som unionskung. Men de styrde inte Sverige. Bla Magnus Eriksson var i strid med dem åtskilliga gånger.
Allianserna skiftade, än var det holsteinare, än mecklenburgare, än Hansan. Hansan styrde på ett sätt genom att söndra, de stödde alltid den svagare parten i en konflikt.
Det är riktigt, precis som jag skriver i min text, att det fanns många tyskar i våra städer på medeltiden. Men det var också så att man stiftade lagar som sa att enbart hälften i en stads råd (ofta bestående av 12 rådmän) fick vara tyskar samt att bara en (oftast var de två) av borgmästarna fick vara tysk. Att det skulle varit så många tyskar i Sverige att de flesta av oss skulle vara ättlingar till dem, är helt enkelt inte sant. Och om så vore - hur i all världen kan det förta existensen av en svensk kultur? Skulle en svensk kultur enbart finnas om vi idag betedde oss exakt som under Hedenhös?
Det finns inget land som inte haft inflyttare från andra länder eller genom historien fått förändrade gränser. Tyskromerska rikets utbredning är väl ett bra exempel på det.
Detta är inget förhållande som gällde enbart i Sverige. Bergen är ett annat exempel på Hansans inflytande, tom större än i Sverige då man hade monopol på nordfarar-trafiken.
Efter Hansans sammanbrott efter Grevefejden förändrades det tyska inflytandet. Det kom bergsmän från utlandet och vid religionsmotsättningarna i tex Holland och Frankrike kom det hugenotter och reformerta. De var oftast rika och välutbildade och blev en stor tillgång för Sverige.
Det är inte bara tyskar som byggt landet. Någon bröt sten ur åkrarna en gång, räknas inte deras insats som viktig?
Du talar om yrkesfolk. Räknas inte alla de skickliga hantverkare vars lämningar man ännu kan se spår av vid utgrävningar?
Sverige ett svagt land? Jag gillar inte Gustav II Adolfs inträde i 30åriga kriget 1630 som maskerat till religionskrig var ett sätt att roffa och röva, som vid hans död 1632 Sverige fick fortsätta ända tills dess slut med Vestfaliska freden. Men det gjorde Sverige till en stormakt, landet var inte svagt. Inte heller tidigare var det svagt, Sverige hade en stor roll i att Grevefejden slutade som den gjorde. Landets kungar och dess råd var inte svaga jämfört med andra länder, de var en faktor att räkna med i det maktspel och de krig och konflikter som Sverige tack och lov har utvecklats till att sådant idag inte existerar i vårt fredliga land.

Permalänk | Anmäl #16 Ingrid Kampås, 2011-06-03, 10:46

Mikael Andersson1: Som ett självklart svar till dina snömosteorier, man kan parata om att Sverige tillhör en nordeuropeiska sfären, som ytterligare har utkristalliserat sig till den nordiska och den svenska, och så vidare. Att vi har haft ett utbyte med grannkulturer är väl knappast att förvåna sig över. Det har ju också skett utan massinvandring, väl att märka. Den afrikanska och den muslimska och asiatiska inslaget i svensk kultur har dock fram till nu varit litet. Nu pågår en befolkningsbyte, så visst kommer svenskheten att omformas. Men varför ska Sverige bli ett nytt MENA-land med en MENA-kultur? MENA-folkenska naturligtvis ha rätt till sin kultur, i sina hemländer då , låt det stanna därvis. Sverige och den svenska/nordeuropeiska kulturen är en liten hotad minoritet. Finns ingen anledning att vi frivilligt i fredstid (dvs utan att frågan debatteras eller väljarna får möjlighet att verkligen välja) ge upp detta till förmån för kulturyttringar svenskarna i gemen har det minsta gemensamt med eller känner samhörighet till.

Permalänk | Anmäl #17 Calle Bengtsson, 2011-06-03, 10:50

journalister och en hel del politiker driver en kampanj mot allt svenskt, Jan Gehlin på svriges största skvallertidning, Mona Sahlin, Bengt Westerberg hör till dom ivrigaste

Permalänk | Anmäl #18 u_9520, 2011-06-03, 10:55

Ingrid Kampås: mycket väl talat igen! Det visar sig igen hur viktigt det är med kunskap i vårt ganska historielösa era. Jag tänkte själv just komma till begränsningen av tyskar i rådet i Stockholm - svenskarna fick helt enkelt nog av det utländska inflytandet när det för stora proportioner.

Jag tror man har lättare att tycka om andra och omfamna andra om man själv står på trygg och säker kulturell grund. Det är något vi bör tänka på. Dessutom undrar jag varför inte Sverige styrs efter en vad vi anser vara svensk pricip - lagom är bäst. Sedan länge härskar dock extremismen - märkligt nog med landets "liberalkonservativa!" statsminister i spetsen.

Permalänk | Anmäl #19 Calle Bengtsson, 2011-06-03, 10:58

Jättebra skrivet. Självklart ska man kunna känna stolthet över det svenska kulturarvet. Och detta utan att varken känna skam eller få epitet främlingsfientlig kastat efter sig. Det är främst våra förtroendevalda (utom SD) och media med SVT i spetsen, som vill få oss att skämmas för att vi känner stolthet över vårt svenska ursprung. Men stenen är i rullning om än kärvt och sakliga skrivningar som din är en stor hjälp i att bemöta och lyfta av det här åsiktsoket.

Permalänk | Anmäl #20 Stephan Karlsson, 2011-06-03, 11:04

#11 Carina Nordén Åkerlund, 2011-06-03, 11:04

"Inte ett blått öga, inte en blond kalufs på den förtryckta svenska majoriteten, så långt ögat når."

Ja jisses. Vet du vad förtryck innebär?

Att Sverige är tolerant och låter andra kulturer visa vad de innehåller på den helt meningslösa nationaldagen är ju just ett tecken på sundhet.

De flesta inlägg här tycks mig väldigt motsägelsefulla. Man tycker inte Irans kulturförtryck där allt annat än mullornas islamism undertrycks och utrotas verkar bra, men å andra sidan tycks man debattera för att det är just så vi ska bete oss i Sverige. Detta är Sverige och vi är så stolta över vår kultur, och samtidigt så skitnödiga att vi tor att en kebab komme rasera allt och snart är stekt strömimg blott historia, så vi bör förbjuda och kasta ut all annan form av kuturyttring än den som tydligt kan spåras i tillbaka till den pura fina svenska traditionen. Har man inte blå ögon och en blond kalufs hör man inte hit.

Somliga verkar dessutom tro att man blir historielös om man inte lever i historien. Är det inte dags att vakna och inse att vi lever i nuet? Att reminisera om tider som va och att kort konstatera att "det va bättre förr" är ju något som tillhör ålderns höst. De som är mitt i livet stannar sällan upp och reflekterar över vad "Magnus Erikssons stads- och landslag i mitten av 1300talet" har för avtryck i dagens hektiska vardag. Är det månne framskridandet generellt man motsätter sig? Datorer, Internet, globalisering, upplevelsen av stress och osäkerhet på arbetsmarknaden, åren går bara fortare och fortare. Så va det inte förr. "Det va bättre förr".

Den kultur som utövar störst inflytande över Sverige idag är inte den somaliska, kurdiska eller den muslimska som många ticks få för sig. Det är den kultur som formligen väller över oss från andra sidan av Atlanten. Många tycks tom tro att den svenska och den amerikanska kulturen är en och samma. Inte hörs några uppröra och moraliserande varningsskrin från koservatismens företrädare om att vi är för amerikaniserde, tvärtom så vill de att vår toleranta och öppna kultur ska få mer av den skenheliga amerikanska konservativa kulturens inslag. Man kan dock snabbt konstater att det inte USAs traditionella öppenhet mot omvärlden man vill åt, den som gjort att USA i grund och botten är ett invandrarland. Inte heller USAs klara och tydliga, kostitionella, deklarerande att skola och religion inte hör ihop.

Jag är 100% svensk sedan flera generationer (sju stycken tror jag det var). Jag är blåögd och blond. Jag är stolt av att bo i ett sekulärt land som anser att religösa agendor inte ska styra vår vardag. Jag är stolt av att bo i ett land som vill värna om sina medmänniskor oavsett vilken kultur de ursprungligen har sina rötter i. Jag tycker historia är både viktigt och intressant men inser att världen alltid förändras och att ingenting varar för evigt. Jag sjunger stolt vår nationalsång och känner mig inte det minsta hotad av att det finns människor av alla olika hudfärger och med alla möjliga konstiga klädplagg då jag tar en tur i tunnelbanan eller bussen. På nationaldagen (den förädlade svenska flaggans dag) kommer jag nog mest gäspa för den har ingenting med Sveriges kulturhistoria eller vem jag är att göra.

Permalänk | Anmäl #21 Lux Interior, 2011-06-03, 11:14

#20 Stephan Karlsson,

Jag är jäkligt stolt att vara Svensk och tycker att de som kommer hit ska anpassa sig till den Svenska kulturen och inte som idag upphöja kulturella yttringar från minoriteter som inte vi vill ha, Deras kulturer finns kvar i de länderna de kom från och passar det inte åk tillbaka då. Dock menar jag inte att dessa kulturer ska nonchaleras utan det fina i dessa kulturer kommer att assimileras i den Svenska på naturlig väg utan diskrimineringsombudsmannens björntjänster åt nysvenskar.

Det totalhavererade mångkulturella experimentet är totalt överflödigt i Sverige.

Jag håller med Dilsa Demirbag Steen slopa integrationspolitiken helt och det kommer funkar bättre och på ett naturligt sätt.

Permalänk | Anmäl #22 Andersx Carlsson, 2011-06-03, 11:21

#9 Mikael, det du skriver är applicerbart på alla länder och kulturer. Skriv Japan istället för Sverige och Kina samt Korea kan ersättas med Tyskland. Sushi kom ursprungligen från Kina till Japan, Kanji kom från Kina till Japan via Korea och Shinto är den japanska varianten av buhddism som kom från Kina till Japan via Korea. Det är samma sak med Sverige, Tyskland, USA, England, Frankrike etc. Om du läst artikeln med klara glasögon och inte ideologiska glasögon så hade du nog även du förstått det.

Invandring och andra kutlurers påverkan på en enskild kultur är oundviklig. Hur ser TV-tablån ut? Är något land så amerikaniserat som Sverige när det gäller populärkultur? Detta har skett naturligt eftersom USA har haft en ledande ställning inom media och det de har gjort har fallit svenska folket i smaken. Amerikansk mediekultur har inte alls lika starka influenser i tex japansk eller koreansk media.

OM din kompis ger dig en bil och du ställer in säte samt ratt , byter fälgar samt monterar DVD-spelare i baksätet för barnen så att bilen passar dina behov bättre, är det inte din bil då?¨

På samma vis kommer de nya kulturer som kommit till Sverige att tas upp i den svenska. Dvs, den kultur som folk tycker om tillräckligt mycket för att göra till sin egen.

Vidare lyfter du fram historisk invandring som exempel. Du kan inte under några omständigheter jämföra dagens invandring med den som skett från stenåldern fram tills ca 1970. De sker på helt olika vilkor och av helt olika orsaker.

Permalänk | Anmäl #23 Fredric Nomael, 2011-06-03, 11:33

Vad man framför allt i dessa debatter aldrig får glömma bort är det det är en himmelsvid skillnad mellan frivilligt kulturellt inflytande (tex US/anglosaxiska visavi den Svenska) jämfört med mansinvandring - där det liksom inte finns några valmöjligheter för den mottagande parten/nationen (såvida inte hård styrning sker). Och där det dessutom uppstår fler problem desto mer fjärran den inflytande kulturen är.

Vi ser det ske framför våra ögon i vårt eget land, ändå görs inget mot själva grundproblemen - dvs för mycket på för kort tid. Både pedagogiskt och kulturellt/civilisatoriskt är det gigantiska misstag och tankevurpor som våra politiker och press till sist blir tvungna att ta ansvar för.

Permalänk | Anmäl #24 Calle Bengtsson, 2011-06-03, 11:41

#21

Så långt har det alltså gått, att ryggmärgsreflexen hos vissa, när man skriver blond och blåögd (blått öga var ju lite fel...) genast för tankarna till - FÖRTYRCK!!! Det låter faktiskt inte helt friskt.

#11 Carina Nordén Åkerlund, 2011-06-03, 11:04

"Inte ett blått öga, inte en blond kalufs på den förtryckta svenska majoriteten, så långt ögat når."

Ja jisses. Vet du vad förtryck innebär?

Permalänk | Anmäl #25 Bettina Berg, 2011-06-03, 11:42

#25 Bettina Berg, 2011-06-03, 12:42

Jag förstår inte riktigt om det är mitt eller Carinas inlägg du kritieserar.

Att säga att den svenska majoriteten är förtryckt låter i mina öron ganska motsäglsefullt och lustigt. Men som jag påpekade så tycks mig många av inläggen här vara just det. Det med blont och blåögt var inte det jag pekade på, men om man vill vara kritisk så kan man ju även tycka att det har en lite "pro-arisk" klang.

#24 Calle Bengtsson, 2011-06-03, 12:41
Det du beskriver kanske är ett regional problem i Malmö? Att samhället blir segregerat och hela bostadsområden blir till slumområden där flyktingar, invandrare och ungdomar från stökiga familjeförhållanden klumpas ihop är självfallet en extremt dålig idé. Detta är dock inget nytt. Debatten kring Rinkeby och Tensta har nästan dött ut. Är det för att man hittat lösningar eller bara för att alla numer skiter i det? Jag hoppas på det förra men vet inte eftersom jag själv inte bor där. Tyvärr visar det ju sig att integration i den genomsvenska radhuslängan inte heller går smidigt alla gånger.

Permalänk | Anmäl #26 Lux Interior, 2011-06-03, 12:00

#24 Calle Bengtsson, 2011-06-03, 12:41 igen
"Vad man framför allt i dessa debatter aldrig får glömma bort är det det är en himmelsvid skillnad mellan frivilligt kulturellt inflytande"

Frivilligt? Vad har vi för val? Hur lätt kan du ta del av den afrikanska filmkulturen om du ville? Eller den franska, danska, slovakiska musikkulturen. Vilka polska tv-serier kan du ta del av utan att själv aktivt leta reda på en polsk entusiast som kanske bandat den från polsk TV? Om du dessutom inte förstår polska hur gör du då?

Vi matas och har matats av amerikansk (och i viss mån engelsk) kultur sedan krigsslutet så de flesta svenskar verkar oförmögna att ens kunna ta del av vår europeiska grannars kultur. Vill man måste man vara synnerligen aktiv i sitt sökande, och därmed säkerligen specialintresserad. Det är inte mycket till val eller frivillighet.

Permalänk | Anmäl #27 Lux Interior, 2011-06-03, 12:16

Ja, midsommar har de svårt att komma åt. Inte ens kyrkan har klarat av det!

Permalänk | Anmäl #28 u_12292, 2011-06-03, 12:19

Fascinerande vad det är provocerande att vara svensk och att ha en egen kultur? Vissa verkar påstå att bara för att en kultur tar intryck utifrån slutar den att vara en viss nations kultur? Det är ju ett orimligt påstående! Ingen kultur är opåverkad av andra, så med det resonemanget skulle det inte finnas någon nationell kultur någonstans i världen? Jag växte upp på 70-talet när de första assyriska flyktingarna kom hit. De fick gå på hemspråksundervisning under svensklektionerna och hade en egen kulturförening. När jag frågade lärarna varför de gjorde på det sättet fick jag alltid till svar att det var viktigt för dem att känna en tillhörighet till sin bakgrund och att det var bra för dem att kunna prata sitt "eget" språk - allt för att känna trygghet i sig själva och därefter våga ta steget in i den svenska kulturen. Varför skulle det nu vara annorlunda och varför skulle inte svenska barn behöva lära sig sin egen kultur för att känna sig trygga i sin svenskhet? Det rimmar falskt.... De flesta invandrare jag känner kom hit för att de ville få chansen att leva i ett fritt land där de kunde utbilda sig och fritt uttrycka sina åsikter utan repressalier. Det landet börjar bli allt mer avlägset i dagens Sverige. Idag räcker det att uttrycka sig lite klumpigt eller säga att man är en stolt svensk för att bli hudflängd i den svenska PK-pressen! Jag vill ha tillbaka det Sverige jag minns och det land som de flesta flytt till för att få uppleva hur det är att vara en fri människa!

Permalänk | Anmäl #29 Henri Wiberg, 2011-06-03, 12:29

Lux, vi "matas" inte med amerikansk kultur. Reklam-TV visar det de betalande kunderna vill se, vilket till stor del är amerikansk TV. Om folk skulle intressera sig mer för annat skulle det snabbt dyka upp.

Permalänk | Anmäl #30 Johan Hautkopft, 2011-06-03, 12:30

#13 Andersx Carlsson, kommunistisk propaganda?

Igen så bevisas det att majoriteten av människorna här på Newsmill är extremister. Ni representerar allt som är fel med Sverige och är det främsta skälet att jag väljer att se mig som individ och inte svensk.

Permalänk | Anmäl #31 u_3826, 2011-06-03, 12:41

#30 Johan Hautkopft, 2011-06-03, 13:30
Och hur skulle det gå till menar du?

I styrelsen på rekalm-TV-kanalen:
"Jag var i Polen på en konference i helgen. Jag såg ett väldigt intressant avsnitt av en polsk tv-serie där. Det var både konstnärligt och tänkvärt. Ska vi inte se om vi kan köpa in det och köra på fredagkvällarna?"

"Vafan låg du och rökte på där eller?? Vi har fått 13 mediokra tv-serier på köpet då vi köpte rättigheterna till att visa James Bond serien för femtionde gången. Folk vill inte ha kvlité, de är inte vana vid det. Vi har ju alltid gjort såhär. Reklamen säljer vi ju ändå. Börja inte bråka och komma med konstiga ideer nu. Dessutom så ägs vi ju till 66% av Ted Turner, vad tror du han skulle säga?"

Reklam-TV och betalande kunder är väl dessutom en motsägelse. Man betalar väl för att slippa reklam?

På samma sätt som när det gäller religion så skolas man in. Man väljer inte själv. Jag älskar vissa amerikanska serier och filmer. Jag är dock smart nog att inse att jag skolats in under hela min livstid till den amerikanska bildberättartraditionen. Som vuxen har jag ifrågasatt och insett att den bästa filmen oftast kommer från annat håll än Hollywood, trots det så uppskattar jag fortfarande nonsensfilmer från amerikas mecka.

Permalänk | Anmäl #32 Lux Interior, 2011-06-03, 12:48

Det talas gärna och ofta om fobier i dagens Sverige, främst, islamofobi.

Oikofobi är däremot ett, mycket vanligt och allvarligt, sjukdomstillstånd som det talas tyst om i samhällsdebatten.
Det lömska med Oikofobi är också att den sjuke oftast helt saknar sjukdomsinsikt, och gör allt för att smitta andra, mer eller mindre med tvång ibland.

Oftast är själva smittokällan en högre politiker, tjänsteman eller journalist.

Frågan är hur vi bäst ska komma till rätta med denna samhällsfarliga farsot, Oikofobi?

Permalänk | Anmäl #33 Lena Bengtsson, 2011-06-03, 12:51

Jeg synes dette er en viktig debatt for Sverige. Som nordmann, med svensk familie, så synes jeg at Sverige er i ferd med å forandre seg på en måte som jeg ikke helt forstår. Humanistiske prinsipper er selvfølgelig en god ting, men skal humanismen gå på bekostning av det tradisjonelle svenske så er dere på vei ut i grøfta.
Jeg må respektere at dere i Sverige ikke ønsker å beholde ideen om "Folkhemmet", men er ideen om "Utenforskap" noen god erstatning? Og er det det dere egentlig vil?
For 6 måneder siden leste jeg en svensk avis som skrev om "såkallade svensker". Da jeg ikke helt forsto hva journalisten mente så sendte jeg henne en mail og spurte? Hun svarte meg tilbake med at "såkallade svensker" var vanlige svensker, men siden hun oppfattet begrepet svenske som en sosial konstruksjon hadde hun tilpasset sitt språk til den nye virkeligheten.
Jeg vet ikke hvor Sverige og svenskene skal, men det kan være på sin plass å minne om at alle valg har en pris. Kanskje det ikke er noen stor pris for Sverige å gi opp sitt "broderfolkforhold" til Norge og Danmark? Det er ikke ment som noen kritikk av hverken kurdere, tyrkere, afghanere eller hvem det enn måtte være, men uansett hvor bra de enn lærer seg å tale svensk så blir de likevel ikke noen del av "det svenske broderfolket" sett fra denne siden av kjølen.
Og det uansett hvor mye noen journalister måtte mene at svenske folket bare er en sosial konstruksjon!

Permalänk | Anmäl #35 Sven Even Froyn, 2011-06-03, 13:12

#30 Johan Hautkopft, efterfråga kan manipuleras.

Men faktum kvarstår. De som skriker om att bevara svensk kultur är de som gör minst för den. De ser hellre Hollywood-kitsch än Ingmar Bergman.

Och vi har mycket bättre filmer från resten av Europa, som ska föreställa vår egen kultur.
http://www.youtube.com/watch?v=fLxzsygdpQU

Permalänk | Anmäl #36 u_3826, 2011-06-03, 13:50

Egentligen blir det alltför jobbigt att bemöta alla verklighetsfientliga västerlands och "kaukasier" -hatande människor, men ibland så klarar man inte av att inte yttra sig.

Om det ni skriver och yttrar er om Sverige och svenskarna stämmer, ja, då finns det ingen kultur och inga folk överhuvudtaget - på hela planeten! Inte ens den svenska kulturen, och svenskarna, som lever i ett av världens tre äldsta fortlevande monarkier och fram till mitten på förra århundradet var ett av världens mest homogena folk.

Jag kan ta upp några exempel. T.ex. så tycker mina forna landsmän, tjeckerna, att svenskarna stulit många av deras nationalskatter, och dom känner stolthet inför att järnåldern började i Europa, inom deras lands gränser. Men, slaverna bodde vid denna tid inte där och silverbibeln etc, tillverkades inte i Tjeckien. Kelterna som var de som bodde i detta område innan slaverna är dock väldigt nära släkt med slaverna och speciellt tjeckerna, eftersom att det finns många rester av keltiskt dna hos den moderna tjeckiska befolkningen. En ny kulturell sfär introducerades visserligen, iaf språkligt - då den "verkliga slaviska kulturen" (som inte existerar enligt samma premisser) ju inte alls var den som finns i Tjeckien idag, eller fanns i Tjeckien igår - men folket byttes aldrig ut. Precis som folket i Storbrittanien, som har mer blods-släktskap med ursprungskelterna än med vikingarna/normanderna som styrde där, och säkert mer än med "tyskarna" som härjat där innan.

Men vi behöver inte färdas så långt bort, det räcker ju med att titta upp i vår högsta nord. Samerna, det måste ju vara ett folk och en kultur som absolut inte finns med kommunisternas PK-kriterier, då samojederna var/är ett asiatiskt/mongoliskt folk - och samerna idag i mycket högre grad ser ut som svenskar än som t.ex. eskimåer, "helylle" indianer eller andra folk vars ursprung deras kultur delas med (där kan vi snacka om blandning när hela ens utseende totalomvandlats! Kan du säga det samma om svenskarna?). I själva verket så visar dnastudier att samerna kommer från Spanien, och alltså trängt undan det folk vars kultur dom övertagit. Och det var inte en renägande kultur heller, det är en sedvänja som uppstod för bara ca. 200 år sedan.

Och på tal om det, nej, samerna var inte först i Sverige.

På samma sätt kan man säga att det inte finns några turkar och inget Turkiet. Och det med eftertryck, om man nu ska hävda det samma om Sverige och svenskarna, då deras land är mycket, mycket yngre och turkarna precis som samerna, inte har nästan ett genetiskt spår av turkiskt blod i sig. I själva verket är turkarna samma antoliemänniskor som bodde där innan landet togs över av mongoler och andra muslimer. Dvs ungefär samma folk som greker, italienare och cyprioter. Och går vi tillbaka ännu längre så kan vi kanske hävda att turkiet borde tillhöra alla germaner, då germanerna bodde där långt långt innan dom. Och vad säger inte det om t.ex. kåldolmarna? De kan ju knappast vara turkiska med denna vetskap. Eller?

Och fortsätter vi på den islamiska världen så kan man konstatera att pratet om en "islamisk guldålder" under den europeiska medeltiden, inte är annat än unken verklighetslös patriotism. Eftersom det vore som att tillskriva Västvärldens framgångar till mellanöstern i slutet av detta århundrade, då mellanösternmänniskorna med all sannolikhet är i majoritet i Europa. Alla muslimska länder utanför Saudiarabien var ju inte islamiska eller arabiska innan dom två stora jihadkrigen. Och Saudiarabien var ju till hälften judiskt och de övriga områdena (inklusive dagens Turkiet (Byzantium) var ju nästan uteslutande kristna, förutom för t.ex. persernas Iran som var zoroastriskt. Det enda islamiska med denna tid är att muslimer tagit över den dåtida världens främsta civilisationer som t.ex. anatoliernas Byzan.

Alla dom främsta "islamiska poeterna" var i själva verket kristna, eller avskydde islam (trots deras muslimska namn). De som utmärkte sig mest i Andalusien under muslimväldet var i själva verket kristna, och speciellt judar, som t.ex. Maimonides som senare tvingades fly de muslimska härskarna.

Det arabiska skrivsättet är inte arabiskt, den islamiska religionen är inte varken islamisk eller arabisk, då den består av judendomen, kristendomen och den förislamiska religionen och sederna som spridits i mellanöstern av människor från Indien som grundlade de uråldriga högkulturerna där (varifrån skrivsättet också kommer). Inte ens arabiskan är får väl ses som arabisk med era ögon, då den senaste språkforskningen tyder på att arabiskan är yngre än hebreiskan, dess kusin, och härstammar från Levanten under en tid då inga araber bodde där. Den islamiska vetenskapen/filosofin är nästan uteslutande grekisk, nollan uppfanns i Indien etc etc.

Och "palestinierna", ja dom ska väl inte heller gnälla enligt dig, deras gener avslöjar ju att dom är dom judar som inte flydde eller levde underkastade i sitt forna hemland efter invasionen. Så dom borde väl vara glada över sitt broderfolk judarna i Israel och se Israel som judarnas (sitt) land? Dessutom är ju Palestina inte ett arabiskt ord, och syftar inte på araber, det var ju t.ex. judarna som det syftades på när man talade om palestinier, ända tills mitten på förra århundradet. Dagens palestinier såg sig ju innan dess som syrier.

Ja, jag kan hålla på hur länge som helst, men det orkar jag inte, så jag sätter punkt här.

Permalänk | Anmäl #37 Milos Vitezi, 2011-06-03, 14:13

@ Kampås et al.
Verkligheten är förstås mycket mer komplicerad än du/ni låter påskina och inget lands kultur är ''dess egen'' av den enkla anledningen att alla påverkas av influenser utifrån. Bara det enkla faktum att vi inte alltid uppfattat oss själva som ''svenskar'' visar detta. Nationalism i denna bemärkelse är mycket ny. Men detta vet ni ju redan. Vår kunskap om den tidiga historien är också mycket begränsad och att det skulle vara helt självklart att Birger Jarl grundade Stockholm är inte ett historiskt förhållningssätt till frågan. Detta stämmer enligt Erikskrönikan, men i Visbykrönikan så anges årtalet för grundandet till 1187. Med all säkerhet fanns det folk i området innan dess också. När grundas för övrigt en stad? När formeras ett folk? När blir en kultur svensk, kurdisk, tysk eller rysk? Jo när någon i efterhand definierar den som det. Men det finns ingen objektiv sanning i dessa beslut. Vill vi anse folkdräkter som typiskt svenska så går väl det bra, bara man kommer ihåg att folk inte gick klädda så förr i tiden. Visserligen har dalahästtillverkningen en lång tradition i vissa delar av Dalarna (sedan 1600-talet verkar vara konsensus), men ingen skulle ju ha fått för sig att då påstå att detta var något som betecknade svenskhet på något enda sätt. Förmodligen är det först i och med världsutställningen i New York 1939 som dalahästen blir ''svensk'' och en symbol för Sverige. Frågan är om det ens är meningsfullt att tala om en svensk kultur och ett medvetande om svenskhet och svensk kultur innan införandet av folkskolan 1842?

Och det finns ju en massa saker i vår historia som vi inte behöver vara särskilt stolta över. Krig är ju en sådan tradition, vilken vi för övrigt delar med alla andra folk och länder i världen. Vi vill kanske inte anse att krigshets är typiskt svenskt, men man skulle mycket väl kunna hävda detta på samma grunder som man hävdar att andra saker är svenska på grund av dess historia här i landet.

Svensk kultur är något mycket nebulöst och svårdefinierbart, liksom alla kulturuttryck är svåra att få grepp om. Speciellt eftersom det visar sig att vi delar alla dessa saker med andra (som också kan anse att detta är typiskt för deras kultur osv.). Det som är faran med att definiera vad som är svensk kultur är ju dock att man ofrånkomligen samtidigt säger att det är någonting som INTE är svenskt eftersom det inte ryms inom definitionen. Däri ligger ibland svåröverblickbara risker.

Vore det inte bättre att definiera Sverige och svenskhet utefter vad det är i dag istället för att försöka hitta grunden för den i historien? Vi måste komma ihåg att om 300 år kommer man titta tillbaka på vår tid för att kanske försöka göra samma definition som vi nu försöker göra. Vad kommer man då att säga? Ja det vet vi inte, men att dagens Sverige då kommer att anses vara en del av historien och ''vårt stolta arv'' kan vi nog vara ganska säkra på. Världen förändras och vi med den, även om det finns vissa krafter som helst inte vill se den förändras. Istället längtar man tillbaka till något idealiserat förgånget som naturligtvis aldrig var i närheten av det man föreställer sig i dag.

Att något är gammalt kan inte vara en anledning till att hylla det. Då skulle vi tvingas hylla massor av gammalt skräp. Att försöka plocka russinen ur kakan leder bara till historieförfalskning genom att vi bortser från det som var dåligt. Vi får aldrig en hel och rättvisande bild på det viset. Om det nu är det som Kampås är ute efter vill säga.

En sak kan vi vara säkra på: vem som än grundade Stockholm gjorde det inte ensam. Det blir faktiskt en smula tramsigt att hålla på med dessa banala förenklingar av komplicerade och invecklade historiska processer. Människor gjorde det tillsammans och har fortsatt att göra det tillsammans sedan dess. Människor av alla möjliga kulturer och nationaliteter har varit delaktiga i den processen. Visst har vi haft en betydande fransk och tysk påverkan på vår kultur, precis som vi har en betydande anglo-amerikansk påverkan på den i dag.

Men så länge som det svenska språket finns kvar och utvecklas i takt med tiden så kommer inte det vi kallar svensk kultur försvinna. För det är svårt att komma ifrån att ''kultur'' hänger tätt samman med språk. Språket definierar en kulturgemenskap på ett sätt som nästan ingen annan kulturyttring gör - för detta är ju på sätt och vis en tautologi. Språket definierar en kultur samtidigt som det är en kulturell produkt. Att det inte lönar sig att kämpa emot de förändringar som sker i och genom kulturen har historien för länge sedan bevisat. Vi får helt enkelt gilla läget. Det är upp till var och en att definiera vad som är svensk kultur för dem - men så fort vi försöker oss på en officiell definition så utdefinieras en massa andra kulturuttryck och detta kan aldrig vara nyttigt. Hur vi än definierar svenskheten så blir den omöjlig att upprätthålla ute i verkligheten eftersom idealtyper aldrig stämmer överens med denna oformliga och olydiga entitet. Och tack och lov för det!

Permalänk | Anmäl #38 Per Mikael Nilsson, 2011-06-03, 14:26

#37 Milos Vitezi,

Den kommentaren behövdes för att få dessa svenskhatande olikofobiska Svenskar att förstå att vi faktiskt har ett land och en kultur som alla andra att vara stolta och glada för.
Synd att det har blivit ett sådant debattklimat idag som extremistpartier som V, MP och även delar av Socialdemokratin numera kämpar för att skapa.

Permalänk | Anmäl #39 Andersx Carlsson, 2011-06-03, 14:33

Förresten olikofobin gäller även det borgerliga blocket och som också påverkats av folkvandringen och politisk korrekthet på senare år.

Permalänk | Anmäl #40 Andersx Carlsson, 2011-06-03, 14:40

#38 Per Mikael Nilsson: Tack för lång kommentar med många kloka synpunkter. Jag förstår att du är kunnig i ämnet. Det du skriver, att alla kulturer påverkas utifrån, står faktiskt i min text. I mycket annat är vi också eniga, ser jag, bla det om språket. Språk kultur och historia är en treenighet som diskuterats mycket de senaste seklerna, med mycket hetta och med många olika åsikter i ämnet.
Ingen bör kunna missförstå mig till att mena att "det var bättre förr" eller att anse att vi ska drömma oss tillbaka till "fornstora dar". Det jag vill framhålla är att vår kultur idag har utvecklats ur något. Och - att vi HAR en kultur. Oavsett influenser utifrån är det vår kultur här och nu, det är vi som äger den, den har formats av våra förfäder och kommer att fortsätta formas av oss. Om 50 år är säkert svensk folkmusik påverkad av kurdisk folkmusik, men sådan påverkan är en långsam process och kan inte kommenderas fram från en dag till en annan.
Vi lever i världens friaste land, vi har lag och rätt i högsätet, vi har jämlikhet - detta är EN del av det som ÄR svensk kultur. Och den kommer någonstans ifrån.
Du skriver att en officiell definition av svensk kultur utdefinierar en massa andra kulturuttryck. Självklart om man ser det på det viset! Vad gör det? På vad vis är det onyttigt (så länge man inte förfaller till den typ av nationalism som är chauvinistisk)?
Om en japan definierar sin japanska kultur, är det då fel för att han utdefinierar ett svenskt kulturuttryck, ta midsommar tex?
Kan du svara mig ja eller nej på frågan: Finns det en japansk kultur? Om du svarar ja måste du även säga att det finns en svensk kultur. Allt annat vore ologiskt.

Permalänk | Anmäl #41 Ingrid Kampås, 2011-06-03, 15:04

De flesta former av inbördes beundran är patetisk, antingen det nu handlar om en förening, ett företag, en bygd eller en nation, där man omhuldar sin egen förträfflighet. Nationalismen är måhända den mest löjeväckande av dessa, eftersom den ofta är så distanslös och humorbefriad. Det är svårt att förstå varför just den värsta formen av inskränkt vi-anda ska behöva manifesteras. Om det hela gjordes med glimten i ögat, som t.ex. i Fredrik Lindströms utmärkta serie Världens modernaste land, då vore det en annan sak. Men så ser det ju inte ut. Så därför: Befria oss från nationaldagar.

Permalänk | Anmäl #42 Jakob Hemmingsson, 2011-06-03, 15:08

#9 Mikael Antonsson. Ryssland, Polen, Kurland, Danmark-Norge, tyska stater osv. försöka stycka upp Sverige. Det slutade med att dom själva trots sin numerära överläge fick lämna ifrån sig stora delar land (bortsett från Ryssland som brände sina egna städer sprang å gömde sig österut i skogen å väntade på att vintern skulle ta livet av den karolinska armén)

Permalänk | Anmäl #43 David Karlsson, 2011-06-03, 15:08

Sverige var världens mest militariserade land på 1600- och 1700-talet. Hade flest soldater i världen jämfört med den egna befolkningen, hade under vissa perioder den största armén i världen efter Frankrike och vann krig efter krig på egen hand mot 4-5 grannländer på samma gång. Danmark försökte ta tillbaka Skåne, Blekinge, Halland flera gånger, varje gång Sveriges armé var upptagen på andra håll och trots det lyckades dom inte. Med andra ord ett väldigt svagt land.

Permalänk | Anmäl #44 David Karlsson, 2011-06-03, 15:14

#42 Jakob Hemmingsson

---De flesta former av inbördes beundran är patetisk---

Då borde du väl vara motståndare till den patetiska politiska korrektheten som förgiftat nästan alla våra politiska partier.

Permalänk | Anmäl #45 Andersx Carlsson, 2011-06-03, 15:25

Jättebra Ingrid, men nu har du skitit i kulturmarxisternas blå skåp.

Permalänk | Anmäl #46 leif w-n, 2011-06-03, 15:43

"härligt osvensk" är ett uttryck som får det att vända sig i magen på mig. Enligt uttrycket är det positivt att vara osvensk vilket då betyder att det är negativt att vara svensk. Nämn något annat land dör ett uttryck som det skulle kunna vara möjligt eller ens tänkbart? I övrigt tack för en mycket bra och läsvärd artikel. Hörde på nyheterna i går att hembygdsföreningarna hade så dåligt med pengar att de inte ha råd att ta hand om alla kulturminnesbevarade hus i landet. Om jag inte minns fel tackade samma hembygdsföreningar nej till Sverigedemokraternas extra pengar. Egentligen tycker jag att de gott kan ha den sits de hamnat i, synd bara att det går ut över allas vårt kulturarv.

Permalänk | Anmäl #47 Susanne Andersson, 2011-06-03, 16:05

Ingen förnekar att kulturella företeelse inhämtas utifrån och blir sedermera inmängda i den "svenska" kulturen.

Men dagens invandringssituation, är ju mer att likna vid en lågintensiv ockupation. Det värsta är ju att det bara får fortgå, till synes rutinmässigt, helt utan planer och styrsel och tanke på framtida demografiska problem.

Samtidigt får folk se och höra att svenskarna inte har någon egen kultur, och har aldrig haft. Den kultur dom ev. har, är rent av kränkande mot "ockupanterna".
Däremot får svensken tidigt lära sig att "ockupanternas" kultur och religion är väldigt fin och bra. Dom mindre bra tendenserna tystas ned eller hänvisas till svensk "strukturell rasism".

Inget land/folk i världen har som svenskarna blivit utsatta för ett liknande socialt experiment -av sina egna ledare!

Vi svenskar har egentligen ingenting emot andras seder och bruk, etnicitet eller hudfärg.
Men tyvärr får vi inget andrum att absorbera och sortera alla kulturyttringar som bara kastas över oss. Det rinner och spiller över på alla håll och kanter. Ingen ser eller hör oss. Ändå får vi skulden när det skär sig.

Att förneka att vi svenskar en egen kultur är det samma som att förneka vår blotta existens.

Permalänk | Anmäl #48 Lena Bengtsson, 2011-06-03, 16:45

Ingen förnekar att kulturella företeelse inhämtas utifrån och blir sedermera inmängda i den "svenska" kulturen.

Men dagens invandringssituation, är ju mer att likna vid en lågintensiv ockupation. Det värsta är ju att det bara får fortgå, till synes rutinmässigt, helt utan planer och styrsel och tanke på framtida demografiska problem.

Samtidigt får folk se och höra att svenskarna inte har någon egen kultur, och har aldrig haft. Den kultur dom ev. har, är rent av kränkande mot "ockupanterna".
Däremot får svensken tidigt lära sig att "ockupanternas" kultur och religion är väldigt fin och bra. Dom mindre bra tendenserna tystas ned eller hänvisas till svensk "strukturell rasism".

Inget land/folk i världen har som svenskarna blivit utsatta för ett liknande socialt experiment -av sina egna ledare!

Vi svenskar har egentligen ingenting emot andras seder och bruk, etnicitet eller hudfärg.
Men tyvärr får vi inget andrum att absorbera och sortera alla kulturyttringar som bara kastas över oss. Det rinner och spiller över på alla håll och kanter. Ingen ser eller hör oss. Ändå får vi skulden när det skär sig.

Att förneka att vi svenskar en egen kultur är det samma som att förneka vår blotta existens.

Permalänk | Anmäl #49 Lena Bengtsson, 2011-06-03, 16:45

Tack Ingrid för att du törs vara svensk. Bortsett från några förvillade löskefolk så verkar de flesta överens om att vi skall bevara svensk kultur svensk. Skönt att se, skönt att höra vår egen musik spelas på det sättet det spelats i många år.

Permalänk | Anmäl #50 Tom Box, 2011-06-03, 16:53

Ingrid Kamås: I Din intressanta artikel om svensk kultur och historia nämner Du inte med ett ord den nuvarande kungadynastin som ju föremål för en livlig debatt i Newsmill. Faktum är ju att den franske marskalken Bernadotte blev erbjuden den svenska kungakronan i tron att han skulle återerövra Finland. Sverige var inte en demokrati på den tiden och det svenska folket blev knappast tillfrågat. Och i motsats till andra monarkier i Europa, där folket har fått säga sin mening om statsskicket i folkomröstningar, har ju någon sådan aldrig ägt rum i Sverige. Inte ens våra inhemska kungar var alltid populära - tänk bara på bondeupproren mot Gustav Vasa. Så frågan är om ärflig monarki är något "ursvenskt" som vi till varje pris skall bevara.

Permalänk | Anmäl #51 Mose Apelblat, 2011-06-03, 17:39

Fantastisk och efterlängtad artikel, ett eko av mina egna tankar kring ämnet. Tack för att du tog dig tid att skriva den, Ingrid Kampås!

Permalänk | Anmäl #52 Kim Björksjö, 2011-06-03, 17:44

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.