Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Friskolorna

Roland Poirier Martinsson om Friskolorna

Friskolorna gynnar alla

Av de 50 bästa skolorna var 42 % friskolor, av de 50 sämsta var 94 % kommunala skolor. Resultaten går inte att förklara med skilda socioekonomiska villkor, skriver Roland Poirier Martinsson.


Om författaren

Roland Poirier Martinsson är verksam vid Timbro.

Det var inte meningen att göra Helena von Schantz arg med min kolumn i Svenska Dagbladet, om det växande motståndet inom vänstern till att utveckla systemet med friskolor. När man skriver kolumner i dagspressen måste man hålla sig kort. Påståenden görs ofta utan hänvisningar till källor. Kolumnisten förlitar sig, skulle man kunna säga, till sin egen trovärdighet. Om jag påstår att det finns undersökningar som säger det ena eller andra och dessa undersökningar inte finns eller faktiskt påstår motsatsen, blir jag inte gammal som kolumnist i Svenskan.

Den mycket engagerade läsaren - exempelvis Helena von Schantz - som vill kontrollera påståendena uppmuntras mellan raderna att ägna fem minuter vid datorn. Den som gör det behöver inte skriva arga artiklar eller ägna sig åt fåniga påhopp i kommentarsfältet.

Nå, från det ena till det andra. Jag tänker inte ge en uttömmande redogörelse av all den forskning som stöder mina påståenden, men ska vara hygglig nog att peka Helena von Schantz i rätt riktning.

Enligt Skolverkets grunddata är 47 av landets 50 sämsta skolor på de nationella proven i matematik kommunala skolor. Undersökningen omfattar 1241 kommunala skolor (76 %) och 399 friskolor (24%). Av de 50 bästa skolorna var 42 % friskolor, av de 50 sämsta var 94 % kommunala skolor.

Resultaten går inte att förklara med skilda socioekonomiska villkor. Enligt en undersökning av Gabriel Dahlgren (Institute of Economic Research, dec. 2010) gynnar vinstdrivna friskolor elever från alla socioekonomiska bakgrunder, men särskilt dem från mindre gynnad bakgrund (också SALSA-värdet bekräftar detta). Exempelvis har friskolor större andel barn med utländsk bakgrund än den kommunala skolan och ofta större andel barn med särskilda behov än den kommunala skolan.

En indikation på att många friskolor primärt drivs av viljan att genomföra en idé, snarare än primärt av vinstintresse (men behöver vinsten för att trygga verksamheten och som bekräftelse på ett bra utfört jobb), är att antalet friskolor med inriktning på barn med särskilda psykiska och fysiska utmaningar ökar. Observationen förstärks av en studie från 2008, som visade att 63 % av svenska friskolor då drevs med särskild inriktning (speciell pedagogik, ämnesinriktning, konfessionell, Waldorf, &c).

Friskolorna har, enligt IER, drivit upp kunskapen bland eleverna. Det är bra för barnen i friskolorna, men utvecklingen spiller över på den kommunala skolan. Enligt en studie från Institute for Future Studies och ytterligare en studie från Skolverket reagerar kommunala skolor som får friskolor i sitt upptagningsområde med att förbättra sina egna resultat, bland annat genom att bättra utnyttja sina resurser.

Den här sortens undersökningar kan förklara ett annat tydligt resultat, nämligen att både föräldrar och lärare inom friskolor är mer nöjda än föräldrar och lärare inom den kommunala skolan, vilket bland andra Gabriel Dahlgren har visat.

Helena von Schantz kan själv leta vidare i stället för att presentera sina anekdotiska erfarenheter. Det finns många studier som jämför friskolorna med den kommunala skolan. Resultaten är entydiga. Friskolorna gör mer för mindre pengar. Eleverna, lärarna och föräldrarna vet om det. Den kommunala skolan reagerar positivt på den förändrade verkligheten. Att friskolor drivs för vinst är inget väsentligt problem, däremot troligen en tillgång för systemets framväxt och utveckling.

Det finns ingen anledning att förneka sanningen i och värdet av de negativa upplevelser barn, lärare och föräldrar haft av friskolor. Tvärtom, genom att ta dem på allvar kan friskolereformen bli ännu mer värdefull. Men att förväxla enskildas upplevelser eller enskilda skolor, med den verklighet som forskningen beskriver eller med de upplevelser som majoriteten barn, lärare och föräldrar har av sina friskolor, är ät intellektuell blunder. På samma sätt är det farligt att kritiskt granska friskolorna utan att ställa samma krav på den kommunala skolan. I min kolumn bad jag den vänster som folkpartisten Helena von Schantz representerar att fokusera på de problem och meningsskiljaktigheter som finns. Hur bör friskolor kontrolleras? Hur bör man utveckla den kommunala skolan?

Dessa förblir viktiga frågor och ingenstans har jag stuckit under stol med att det finns problem och utmaningar inom friskolevärlden. Hur kunde det vara annorlunda? Systemet är nytt och finner fortfarande sina former. Inget skolsystem saknar problem och den offentliga skolan är i det avseendet hårdare drabbad än friskolorna.

Jag påstod också att det finns en del saker man inte kan förneka med mindre än att man är antingen ideologiskt blind eller försvarar ett särintresse. Nämligen att vinstdrivna friskolor, enligt de mått som står till buds, är en god idé för våra barns utbildning. Angrip därför inte idén om vinstdrivna friskolor, men kritisera och kontrollera utförandet. Den uppgiften har slarvats bort när det gäller den kommunala skolan. Gör inte om misstaget med friskolorna. De inte bara tål politikernas och myndigheternas uppmärksamhet, de efterfrågar den.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36779

12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Javisst gynnar friskolor alla. Se bara på våra grannländer. Finland som inte hart några friskolor alls klarar sig ju inte alls så bra som Sverige när det gäller elevernas kunskapsnivå.

Permalänk | Anmäl #1 Allfons Mållgan, 2011-05-30, 06:44

Kan man inte vara utlänning och ha bra socioekonomisk ställning?

Kan man inte vara handikappad och ändå kry i huvudet?

Hur ser fördelningen mellan barn från låginkomsttagare ut?

Hur ser fördelningen av problembarn (psykologiska störningar, kriminialitet, låg intelligens) ut?

Säger resultat i matematik någonting om elevernas andra kunskapsområden?

Är det de friskolor med hög andel "invandrare" som ligger högst upp på listan, eller är det skolor med många barn från föräldrar med akademisk bakgrund?

Jag tror det ligger en mastodont begraven någonstans i den där statistiken...

Permalänk | Anmäl #2 u_7839, 2011-05-30, 07:38

Det är väl klart att barnen i en friskola presterar bättre. För att kunna ta dej till en friskola så måste transporterna kunna skötas - vilket för att det är svårt för frånskilda och mindre bemedlade att kunna komma åt friskolan. Föräldrarna är mer motivierade och mer intresserade av sina barns skolgång. Kanske eleverna också är mer studieintresserade om de själva har valt den.

Kvar i den kommunala skolan blir de fattiga, de som inte orkar ta tag i sin situation och de med andra sociala problem. På vilket sätt de skulle dra nytta av att fler elever som inte kommer att klara sin skolgång anrikas på ett och samma ställe förstår jag inte.

Permalänk | Anmäl #3 Åke Forsmark, 2011-05-30, 08:39

Alla vet att friskolorna fuskar med centralproven, att man ger extrema överbetyg till eleverna och att muslimska friskolor förvärrar segregationen i samhället.

Korruptionen beror på att inte myndigheterna gör sitt jobb och kontrollerar verksamheten.

Permalänk | Anmäl #4 Bo T, 2011-05-30, 09:10

Min särbo har varit engagerad i privata vårdbolag, modell mindre, och hon berättar ofta om att hennes kollegor bara pratar om hur mycket pengar de kan tjäna. Så varför skulle friskolor vara annorlunda? Jag ser inget positivt med friskolor.
Håller helst med Bo T ovan dessutom!

Permalänk | Anmäl #5 Bo Grahn, 2011-05-30, 11:07

Precis som Bo T. är inne på kan man diskutera reliabiliteten. Faktum är att även nationella prov rättas lokalt. Därav kraven på central rättning.

RPM Martinsson hänvisar till Skolverket, men ligger lågt med att Svenskt Näringsliv själv bearbetat dessa data.

Martinsson redovisar inte, på känt manér, exakt vilken källla han refererar till men jag antar att det bland annat rör sig om Stig Tegles rapport (2010) "Påverkar förekomst av friskolor betygen i grundskolan? En statistisk analys av samtliga elever i årskurs 9 år 2006"

Sahlén skriver i rapporten "Friskolorna räddare i nöden?" (rapporten är en tolkning av Tegles rapport):

"Huruvida utbredningen av friskolor i en kommun, eller närmare bestämt en hög konkurrens från friskolor, påverkar betygssättningen är intressant därför att betygen är ett grundläggande mått på skolans kvalitet." (s. 3)

Tegle och Svenskt Näringsliv mäter alltså effekten på betygsinflation LOKALT. Ett mer rimligt eller åtminstone kompletterande sätt är att mäta introduktionen av SYSTEMSKIFTET alltså effekten av betygsinflation i och med introduktionen i landet av friskolor.

Och vad blir då resultatet? Utdelandet av det högsta betyget alltså MVG har ökat 28 gånger på tio år mellan åren 1997-2007.

Källa: Henrekson, Vlachos:http://www.dn.se/debatt/konkurrens-om-elever-ger-orattvisa-gymnasiebetyg

SLUTSATS: Friskolorna kan ha drivit betygsinflationen

Martinsson hänvisar till socioekonomiska förhållanden men vad är förklaringen till att de sämsta skolorna är koncentrerade till vissa geografiska områden? De skolor med sämst resultat är koncentrerade till utsatta områden i Malmö, Göteborg och Stockholm, samt i de södra delarna av Stockholms län.

Källa: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/hog-tid-att-lyfta-skolorna-i-sverig...

Detta kan tyda på att dessa skolor påverkas av en utifrån kommande variabel till exempel kulturen i dessa områden. Det kan exemplevis handlar om antalet kontakter utanför familjen. Och sådana variabler ingår inte i hittills gjorda utvärderingar.

Sedan gäller det tonläget hos Martinsson och de andra religösa nyliberalerna. Så här kommenterar Tegle sin rapport:

Det finns ett bortfall när det gäller deltagande i nationella prov i matematik. Det kommenterar Tegle:

"Vi har gjort en mycket enkel test av effekten av bortfallet genom att anta att alla som inte deltog i provet skulle få värdet noll i provet."

Är det så här man ska göra bortfallsundersökningar? Nej. Därav kanske Tegles ödmjukhet:

"Det finns också en viss osäkerhet i den statistiska metodiken som gör att man inte skall dra för stora växlar på de kvantitativa (procentmässiga) effekterna"

Martinsson, följ Tegles råd: Dra inte så stora växlar!

Permalänk | Anmäl #6 Doktor Eleph@nt, 2011-05-30, 11:13

Svenskt Näringsliv, moderaterna och många folkpartister och centerpartister hävdar att staten står för det onda samt om man bara privatiserar allting så kommer den stora friheten och himmelriket på jorden.

Gång på gång ser vi förresten deras lärljungar uttala sig i olika massmedia med påfallande lika nästan robotlik nyliberal retorik som de fått av Svenskt Näringsliv.

Martinsson och Svenskt Näringsliv är pressade för nu börjar resultaten av privatiseringarna att synas och ifrågasättas.

Skolan ska uppmuntra kritiskt tänkande och vetenskap. Men detta hotas av religiösa friskolor. Till de som säger att föräldrarna har rätt att välja skola för sina barn, säger jag: Barnen har rätt att skyddas från indoktrinering av religiösa läror när de går i skolan.

Ta bara den där bussen som nyligen kraschade i Stockholm, vad den borgerliga pressen inte skrev om var att bussen var 15 år gammal. Det privata bussbolaget körde med en gammal skrotbuss. När SL körde bussarna i egen regi så skrotades bussarna efter 6-8 år.

I Göteborg har privata Falcks ambulanser uppmärksammats för mängder av allvarliga misstag och brister i bilarnas utrustning. När en pojke höll på att drunkna skulle man suga upp vätska och kräk från hans mun men pumpen fungerade inte och Anton Wiberg, 14 år avled.

Behöver jag nämna den avreglerade tågtrafikens katastrofala utveckling samt de skyhöga prishöjningarna på el efter avregleringarna som inte bara är en effekt av skattehöjningar utan också är effekt av oligopolet.

Sanningen är att när staten inte längre utövar makt så uppstår inte den stora friheten för i det tomma utrymmet kliver företagen in som de nya maktutövarna. Friheten för individen ökar inte. Och resultaten imponerar heller inte alltid.

Permalänk | Anmäl #7 Doktor Eleph@nt, 2011-05-30, 12:45

Jämförbarhet mellan skolor blir först möjlig när samma instrument används av samma personer, som därefter sammanställer resultatet. Förhållandet är en självklarhet i alla seriösa utvärderingar. Önskvärt vore därför en gemensam yrkeskår som systematiskt genomför och utvärderar prov, vilka bör vara betydligt mer heltäckande än de prov som nu genomförs.
Idag kan inte avgöras vad olikheter i huvudmannaskapet har för inverkan på den kunskap eleverna och Sverige behöver. Det enda vi vet för säkert är att utbildningspengar går till marknadsföring av olika skolor med hjälp av professionella företag. Och det var väl ändå inte tanken med ett friare huvudmannaskap.

Permalänk | Anmäl #8 Annika Nilsson, 2011-05-30, 13:17

Vad gör att Roland Poirier Martinsson är en expert i frågan undrar jag?

Permalänk | Anmäl #9 Natalie Duvkrans, 2011-05-30, 18:15

Friskolorna gynnar inte alla. Den gynnar uppenbarligen några men generellt sett har vi många nackdelar för främst skattebetalarna: Det handlar om vinstuttaget och att konstruktionen medger att nya aktörer kan hoppa in och ta över marknaden medan kommunerna alltid blir kvar med ansvaret och kostnaderna.
Sedan kommer följdproblem som segregation, att ideoligiskt styrda skolor hindrar utbyte av information mellan barnen, alltså att alla barnen i skolan vallas in i samma fålla samt att detta kan leda till att vissa trakter inte får någon skola då eleverna kan välja åka långt och till sist försvinner lokala skolan. (Har hänt, var det i Jordbro?)

Friskolor är en av de sämsta förändringarna som gjorts inom svensk politik, tycker jag.

Permalänk | Anmäl #10 Sven I Eriksson, 2011-05-30, 22:22

Wow vilka kommentarer. Sakliga och informerade. Eleph@nt är som vanligt väldigt påläst. Min egen kommentar blev en på tok för lång artikel. Men jag har ändå ett litet tips till Roland Poirier Martinsson som inte fick plats där: Efter att man har kallat folk ”reaktionärer”, ifrågasatt deras intellekt, heder och klarsyn och förutspått att framtiden ska skratta i mjugg åt dem är det inte så stor vits att tala om för dem vad de ska fokusera på. Det är socker som "makes the medicine go down" - inte vinäger.

Permalänk | Anmäl #12 Helena von Schantz, 2011-06-06, 10:05

Vilket mumbo jumbo. Hur vore det om herr RPM tog reda på fakta istället för löst tyckande och tro!
http://larspsyll.wordpress.com/2011/06/01/timbros-mumbo-jumbo-ii-om-skolan/

Permalänk | Anmäl #13 Lars P Syll, 2011-06-09, 19:26


Svenska modellen
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  4. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stora risker med MP:s energipolitik
  9. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.