Skolan

Jan Lenander om Skolan

Skolans problem är enbart ledningens fel

Här undersöks skolans problem och de leder alla till samma grundorsak till varför svensk skola är inne i en svårstoppad negativ spiral. De olika förbättringar som görs innebär så lite skillnad och mängder av skickliga lärare kämpar för att styra skolan rätt men rodret står fortfarande fel. Det handlar inte om kommunaliseringen eller lärarlönerna för det är bara delar av problemet utan det handlar om att huvudmannen måste sköta kunskapsuppdraget mycket bättre. Huvudmannen har ansvaret för att skolans ledning styr skolan rätt.


Om författaren

52 årig gymnasielärare med lång erfarenheter från kvalitets och förbättringsarbete från industriföretag. Fackligt och ideellt engagemang kompletterar detta.

Visst har vi fått igång en riktigt intressant skoldebatt i Sverige nu, den kraftfullaste på många år. det börjar till och med bli ganska många lärare som vågar sig tillbaka i offentlighetens ljus. Mycket av det som har sopats under mattan i många år har börjat komma fram i ljuset och vi lärare börjar tro att många inser att problemen inte går att skylla på oss. I två tidigare artiklar har jag belyst hur vi ökar lärarskickligheten och att om skolorna bara åtgärdar alla svåra problemen snabbt så skulle skolan bli mycket bättre. Nu är det dags att fundera på kunskapsuppdraget och hur skolan styrs för att ge alla elever mycket kunskaper. Debatten är fortfarande långt från lösningarna och när vi diskuterar ledningen av skolan så plötsligt hamnar vi en diskussion om kommunalt eller statligt. Frågan borde vara vilka krav måste huvudman uppfylla för att skolan ska bli bra?

Vi diskuterar för och emot friskolor och det fria skolvalet när vi borde diskutera vilka förutsättningar som behövs  att valfrihet ska kunna bli något positivt för eleverna. Vi diskuterar undervisningsmetoder och forskning men men det vore intressant att komma till nästa steg där vi funderar kring införande av nytt och utnyttjande av olika kompetenser. Det fria skolvalet är något jag tror de flesta i grunden är positiva till men vi är många som vill bromsa då vi ser att det genomförs på sätt som ökar segregationen och innebär ett stort antal felaktiga val föreleverna. Vi är många som tycker att friskolorna lyfter fram många spännande tankar men samtidigt ser hur många friskolor satsar så mycket på yta att förutsättningarna för elevernas lärande hamnar i skymundan. Det borde finnas bättre sätt att införa valfrihet och friskolor på.

Det uppstår kampanjer mot läromedel för att lärare inte har kompetensen att använda dem rätt men både för lite lärarkompetens och dåliga verktyg är de riktiga problemen. Det uppstår kampanjer för och emot olika undervisningsmetoder när det är variation och rätt förutsättningar för metoden som är det avgörande för elevens lärande. Det uppstår kampanjer för olika skolförändringar när ett modernt ledarskap arbetar med små ständiga förbättringar och förankring av visioner. Det behövs ett kompetent ledarskap som är ständigt närvarande i skolan och arbetar långsiktigt och lyhört.

Jag hävdar att skolans problem enbart är lednings fel.

Det finns förstås problem som har att göra med lärarskickligheten går ner och lärarstudenterna har allt sämre förkunskaper men mot bakgrund av att arbetsgivaren har drivit en konsekvent linje om att sänka yrkets status och gett relativa lönesänkningar år efter år och startat rena förtalskampanjer av sina medarbetare så faller hela ansvaret för detta tillbaka på skolans ledning. Det är också tydligt att det bara är skolans ledning och dess huvudman som kan göra något åt detta.


Forskningen har förstås gett allt sämre resultat men när skolans ledning så oförbehållsamt tagit in än det än det ena och än det andra utan att låta lärarkåren granska det kritiskt så är det förklarligt om mycket dåligt har producerats. Kunden är ju helt blåögd. I Sverige har det producerats framstående forskning om skolan och med en huvudman som utnyttjar kompetensen inom lärarkåren för att ge återkoppling till skolforskningen, en huvudman som engagerar sig för fler lektorer. tid för lärare att ägna sig åt forskning etc. så kan vi åstadkomma mycket för att få till både bra och väl använd forskning.

Skolans organisation måste förstås genomsyras av ansvarstagande på alla nivåer och hos alla medarbetare och det är förstås ingen som ska kunna undvika sin del. Forskningen kan inte komma undan sitt ansvar för att fokusera på lärandet och även om grundforskning ska vara fri så är det rimligt att den har så mycket styrning att en majoritet av den hamnar inom det område som de politiska visionerna visar på. Många individer kan behöva förändras och öka sitt ansvarstagande men det är skolans ledning som ska ge dem förutsättningarna och skapa styrmedlen som leder dit.

Ett modern ledarskap odlar allt det postiva i skolan och vår huvudman behöver inse att de har både ansvaret och befogenheterna för att styra skolan rätt. Skolans ledning måste ha fokus på kunskapsuppdraget och hela tiden odla de faktorer som är bra för elevernas lärande. Då ska de börja med att följa upp lärarnas viktigaste uppdrag och lyssna till sina medarbetare så de vet vart de ska styra.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36744

8 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Rubriken säger "Skolans problem är enbart ledningens fel".
Ja, om man ser politikerna och massmedia och vänstermaffian som ledning, så är det helt korrekt.

Det fanns en del fel i skolan när jag själv var barn (1960+) men inga större fel. Har diagnostiserad Aspergers, vilket ingen lärare visste vad det var. Ständigt mobbad, och samtidigt förbjuden att söka skydd i lärarrummet under rasterna. Det var rätt tufft. Men själva undervisningen var det ingen fel på. INGEN kallade någon ljushårig flicka i min skola för hora. Jag har svårt att se att detta har med ledningen att göra. Det är helt och hållet föräldrarnas bristande ansvarstagande. Förmodligen gäller detta föräldrar som själva kallade icke-oskulder för horor när dom själva var barn.

Allra största missen någonsin som begåtts i vårt land när det gäller skolan att problem som dessa inte skrivs på flera språk och skickas ut till föräldrar, helst med rekommenderat brev så att man med säkerhet att en förälder får del av vad som råder i vårt samhälle. Knappast något dessa föräldrar får in via sin parabol.

Det överlägset mest korkade någonsin är såklart att barn i skolan som betett sig illa och vars föräldrar får besök från skolan, själva får agera tolkar. Man kan skratta åt det. Barnet kan översätta på det sätt som passar honom bäst, och föräldrarna tror såklart att det är fel på skolan.

Tack och lov har jag passerat skolstadiet och skiter egentligen i detta.

Bara det faktum att jag måste tänka länge för att kunna uttrycka mig på ett politiskt korrekt sätt, säger ju det mesta. Redan då har det gått för långt, när man inte får skriva rakt ut vad man tycker, tänker och anser.

Permalänk | Anmäl #1 Janne Berggren, 2011-05-29, 23:02

@Janne, det finns ju några som velat ta på sig rollen att leda skolan och dundrat fram med maktmedel. SKL och kommunerna har utan tvekan lett skolan, men med tanke på den usla uppföljning av det viktigaste uppdraget, så har de lett skolan på ett uselt sätt. Dina tankar om föräldraransvar kan väl ha en del fog för sig men skolans ledning har verkligen inte ansträngt sig för att föräldrar ska ta ansvar så jag tycker nog inte att det är befogat att säga att skolproblemen är föräldrarnas fel.

Permalänk | Anmäl #2 Jan Lenander, 2011-05-30, 14:23

I fråga om forskning behövs det en ordentlig styrning till skolrelevanta
undersökningar. Forskningen är motsatsen till hands-on och i brist på annat excellerar den i invecklade förklaringar av kvalitativa metoder
i stället för att rakt på sak göra en rättfram innehållsanalys.

Jag gillar inte din beskrivning av att läraryrket konsekvent och medvetet sänkts. Menar du alltså att det är avsiktligt?

Permalänk | Anmäl #3 Bertil Törestad, 2011-05-30, 20:39

Kommunaliseringen av skolan, Vem vann - egentligen redogör en hel del för vad som sas om läraryrkets status, hur man resonerade kring lärarnas inflytande osv. Kombinerar jag det med en hemlig källa från Kommunförbundet/SKLs styrelserum så kan jag inte dra någon annan slutsats än att det är flera som avsiktligt velat sänka yrket.

@Bertil jag blir lite förvånad över att du inte märkt någon sänkning av yrket? Det känns som vardagsmat med kollegor som mött avundsjuka och krav på försämrade arbetsvillkor, sämre förutsättningar och utökade arbetsuppgifter.

Jag anser också att skolforskningen behöver "ordentlig styrning till skolrelevanta undersökningar" och ser att det kan göras utan att riskera en rimlig grad av autonomi hos forskarna. Dina tankar om mer en forskning rakt på sak känns riktiga för mig och jag undrar om det är kravet på hårt arbete med data och hög kompetens inom statistik som gör att forskningen sökt sig lätt vägar = sidospår.

Permalänk | Anmäl #4 Jan Lenander, 2011-05-30, 21:48

Jag tycker det är bra att du lyfter fram både ledningens, lärarnas och de gradvisa, forsknings- och gemensamt erfarenhetsgrundade betydelse för en hållbar förändring av skolan. Jag håller också med om att det är viktigt att komma vidare från den ensidiga argumentationen där den ena eller andra undervisningsmetoden eller -reformen ska revolutionera (läs rädda) skolan.

Men jag tycker också att vi som säger oss verka för skolans positiva utveckling också utgår från den positiva. Jag tror inte det leder någon vart att säga att alla skolans problem är ledningens "fel". Betyder det att allt det som inte är skolans problem är ledningens "förtjänst"?. Eller vill man att representanter för skolledning land och rike runt ska göra offentlig avbön och ta på sig skulden, för att vi (som vet bättre) ska lösa alla problem som "ledningen" åstadkommit?

Jag skulle önska att landets skolledningar tog sig an en relevant uppgift: hur skapar vi förutsättningar för lärare att (i det närmaste) dagligen träffas i konstellationer om 2-5 kollegor, för att erfarenhetsgrundat analysera sin undervisning och elevernas undervisningsbehov.

Fick lärare dessa förutsättningar skulle de själva (med tiden) kunna hitta den forskning som stöttar elevernas lärande. Man skulle då också kunna bilägga den prestigeinfekterade striden om huruvida denna forskning ska vara kvantitativt eller kvalitativt inriktad, grundad i hjärnforskning eller i utbildningssociologi etc. Den forskning lärare själva efterfrågar skulle då vara den rätta forskningen (med tiden skulle detta föra forskningen framåt, på samma sätt som medicinsk forskning förs framåt av ett erfarenhetsgrundat behov).

Hur kommer man till den situation där lärare har dessa (mer eller mindre) dagliga stunder av mellankollegial verksamhetsanalys? Förmodligen måste lärare involveras mer även i planeringen av den tid- och resursfördelning som ska åstadkomma den situation jag (och du) eftersträvar. Individuella lösningar bör eftersträvas. Kanske kan en lärare under en period tänka sig att ha större grupper under ett basalt avsnitt, för att därmed frigöra tid för mindre grupper eller mer planering i ett senare skede eller för andra kollegor?

Det viktigaste är att vi ser det som ett gemensamt projekt, lärare och ledning, och undviker på kommunnivå införda modeller, som förhindrar bättre alternativ på klass- eller individnivå (t.ex. LUS eller "Livskunskap", bra alternativ att ha vid behov, men en illa sittande kostym för alla).

Permalänk | Anmäl #5 Björn Kindenberg, 2011-05-31, 17:57

@Björn, jag håller helt med dig om att vi ska se framåt och hitta positiva möjligheter men det är därför som det är så viktigt att poängtera att de enda som är ansvariga för skolproblemen är de som har befogenheterna att förändra skolan, dvs huvudmannen. Ska det pekas finger finns det bara ett håll att peka och det ska aldrig mer peka mot lärarna.

När det gäller att åstadkomma en bra skola så har vi fantastiska möjligheter när det gäller att förbättra huvudmannens roll.

1. Till att börja med så bör en bra modern arbetsgivare tala väl om sina medarbetare och ge dem kredit för allt det som de åstadkommer.

2. Sen behöver en bra arbetsgivare följa upp de viktigaste uppdraget, undervisningen, så att de vet om eleverna lär sig något och de måste vara beredda att åtgärda alla skolproblem de får kännedom om.

3. Ett modern ledarskap är också ett lyssnande ledarskap där hela organisationen arbetar med förändringar tillsammans och där vi använder modernt kvalitetstänkande med små ständiga förbättringar.

@Björn, du har många konstruktiva och bra förbättringsförslag. Det känns som att de skulle passa väl ihop med mina tre punkter. De stärker varandra.

Permalänk | Anmäl #6 Jan Lenander, 2011-05-31, 22:50

Jan, ledarskapet är viktigt, det råder det ingen tvekan om, men jag uppfattar nog skolans problem som mer komplicerade än att de löses med bättre ledare. Målstyrning av eleverna fungerar bara om även lärarna är målstyrda.

Permalänk | Anmäl #7 Helena von Schantz, 2011-06-04, 21:00

@Helena, jag anser absolut inte att i och med att problemen är ledningens fel så löses de enbart med bättre ledare.

Rekryteringen av rektorer har gjorts på fel grunder, önskemål om ja-sägare, negativ syn på pedagogisk kompetens och dålig förankring i den verksamhet som ska styras. Rektorernas förmåga är dock bara en lite del i problemet.

Det har funnits ett helt felaktigt synsätt på skolans ledarskap och skolans organisation har byggt upp så att rektorer inte haft förutsättningarna att lyckas vare sig när det gäller tid, resurser eller tydliga mål. Det krävs en rejäl synvända när det gäller organisation och visioner så att vi får en skola med:

1. Lyssnande ledarskap
2. Snabba åtgärder mot problem
3. Tydlighet när det gäller mål och alternativa styrformer.
4. Uppföljning av lärares viktigaste uppdrag
5. Respekt för lärarnas kompetens och deras olikheter.

Permalänk | Anmäl #8 Jan Lenander, 2011-06-06, 16:16

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.