Politikers fördomar begränsar rätten till behandling för barnlöshet

Det är populärt i politiken, att bakom stängda dörrar lyfta fram behandling av barnlöshet som något onödigt, något vi kan prioritera bort. Och vad är mer provocerande för vissa politiker än föreställningen att barnlöshetsbehandlingar skulle vara att ta gemensamma skattemedel och subventionera kvinnor som har roat sig och prioriterat arbete framför ett rejält äktenskap och barnafödande.

Hos intresseorganisationen RFSU finns en liknande diskussion. Förra veckan uttryckte RFSU:s kongress en skepsis mot sjukdomsklassningen av ofrivillig barnlöshet.

Men är verkligen ofrivillig barnlöshet konsekvensen av en livsstil? Svaret är nej. Barnlöshet en sjukdom, och inte i högre utsträckning än många andra sjukdomar en livsstilssjukdom, utan en sjukdom med medicinska orsaker.

Ofrivilligt barnlöshet kan bero på endometrios, ägglossningsproblem, PCO, eller blockerad äggledare som en konsekvens av till exempel klamydia. Det kan också vara blockering av sädeskanalerna, spermieproblem, eller att man bildar antikroppar mot spermierna som är orsaken till den ofrivilliga barnlösheten.

Sedan 1997 följer Sverige WHO:s bedömning om att ofrivillig barnlöshet ska klassas som en sjukdom. Inom landstinget är ofrivillig barnlöshet placerat i prioritetsgrupp tre, vilket innebär att det räknas till gruppen mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. I den gruppen återfinns också migrän, allergier, missbruk, öroninflammation och urinvägsinfektioner. Barnlöshet är inte något som faller under prioriteringsgrupp fyra, där vård som ges av andra skäl än sjukdom eller skada återfinns.

Att leva med ofrivillig barnlöshet kan dessutom ge upphov till ytterligare problem som psykisk ohälsa. Ångest och depressionssjukdomar är vanligt förekommande bland ofrivilligt barnlösa kvinnor och män som genomgår en barnlöshetsbehandling.

För mig som hälso- och sjukvårdspolitiker är det viktigt att respektera medicinska bedömningar och följa den nationellt överenskomna prioriteringsordningen. Och jag är just hälso- och sjukvårdspolitiker, och inte läkare. För mig blir det konstigt att vi politiker just i behandling av ofrivilligt barnlösa ska gå in så i detalj kring hur många behandlingar som krävs, och vilken ålder som är den mest optimala.

Att behandling av just ofrivillig barnlöshet är så politiskt styrd beror säkert på att det fortfarande råder stor okunskap om sjukdomen, och att gamla föreställningar och normer lever kvar hos beslutsfattare. Jag blir arg varje gång vi politiker tar beslut som baserar sig på sådana grunder.

Det är dags att göra upp med bilden av ofrivilligt barnlösa, som kvinnor som väntat för länge med att skaffa barn och istället se en patient som behöver behandling. Hur den behandlingen ska se ut lämnar vi politiker bäst åt läkarna att avgöra.

Helene Öberg (26 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36735

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är lite svårt att se barnlöshet som ett samhällsproblem i vår extremt överbefolkade värld. För den enskilde kan det förstås vara frustrerande.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-05-29, 10:19

Själv fick jag och döttrarnas mor inte våra döttrar förrän jag hade fyllt 45-50. Jag kanske inte var mogen uppgiften förrän dess. Naturen tog ut sin rätt. Det bör inte kallas "sjukdom" och döttrarna förtjänar fö all respekt.

Art,förf. skriver:
"Hur den behandlingen ska se ut lämnar vi politiker bäst åt läkarna att avgöra."

Låter vettigt. Låt det dock inte gå så långt som att man snudd på "genmanipulerar" (läs: blir för teknisk) eller kör med anonyma fäder.

Barn är inte någon rättighet, men de har rättigheter!! En borde vara åtminstone möjlighet till en fadersgestalt och då helst även biologisk.
Män kan knappast vettigt kvoteras till föräldraskap.

Permalänk | Anmäl #2 Bengt Mona, 2011-05-29, 15:56

"Idag är det barnlöshetens dag. Barnlöshet är något som drabbar många och jag har med stort intresse följt den politiska diskussionen kring barnlöshet. Såvitt jag kan bedöma bygger den på mycket okunskap och fördomar och är långt ifrån målbilden för hälso- och sjukvården; att den ska baseras på evidens och beprövad erfarenhet."
Viktig fråga ur flera olika aspekter - inte minst är männens synvinkel.
F ö noterar jag att datumet inte var korrekt. Artikeln publicerad 29 maj. Den aktuella dagen för frågan var 28 maj - dagen före Mors Dag.

Permalänk | Anmäl #3 Bo Sundbäck, 2011-05-30, 13:51

Artiklar publiceras inte lika snabbt på helgerna som på vardagar, därav att den publicerades en dag för sent, skulle jag tro.

Permalänk | Anmäl #4 Helene Öberg, 2011-05-31, 11:58