Diagnosinflationen ger upphov till utslagning

Antalet sjukpensionärer sjunker stadigt i befolkningen vilket är positivt. Ett land med 5 miljoner i arbetsför ålder som har en halv miljon förtidspensionerade är en katastrof och ett slöseri med humankapital och resurser. Regeringens kritiserade satsning på att pröva dessa mot arbetsmarknaden, har givit resultat. Förmodligen är det läkarkåren som numera i mindre hög grad sjukskriver på längre tid.

Men på ett område så råder fortfarande överrepresentation och inflation i att sjukförklara människor. Det är i gruppen 16-19:åringar. Den här gruppen har av olika orsaker haft svårt att tillgodogöra sig skolan och lärande. Ofta handlar det faktiskt om ren skoltrötthet. Efter nio år i skolan har många helt enkelt fått nog och skulle i själva verket syssla med något annat. Att ge dessa unga människor någon form av diagnos är att sätta krokben för hennes/hans vidareutveckling till vuxen individ.

Fast i många fall har de fått en diagnos redan som barn. Och det är de neuropsykiatriska diagnoserna som har dominerat, d v s sådana som ADHD, Asperger, Tourettes m fl. Dessa diagnoser (förutom Tourette) fanns överhuvud  taget inte innan 1994 då den nya versionen av diagnosbibeln DSM IV gavs ut.

Därefter började det vimla av barn med, från början, ADHD och nu på senare år, Asperger. Även kombinationer förekommer. De här diagnoserna markerar att den unge har en bio-medicinsk störning i hjärnan som är svårbehandlad via psykofarmaka. Men så var det någon som fick en snilleblixt och började skriva ut amfetamin i modifierad form vilket visade sig ha en lugnande och stabiliserande effekt på hyperaktiva barn. Och när en ung människa (eller oss alla egentligen) får behandling i form av medicin, cementeras föreställningen om att man är sjuk.

Innan 1994 kallades hyperaktiva barn för busiga, ointresserade av skolan, oroliga och besvärliga. På 70-talet fanns det speciella Obs-klasser för dessa elever. Idag skickas samma typ av barn till särskola vilket ytterligare förstärker uppfattningen att man inte är som andra, man har en funktionsnedsättning.

När dessa elever kommer till gymnasieskolan har de identifierat sig med sin diagnos. Och man beter sig efter de mönstren, för så fungerar människan. Om man dessutom är skoltrött och kanske har - vilket är vanligt - biverkningar av mediciner, som nu kanske har utökats med ännu något "lugnande". Man hänger inte med, skolkar och börjar kanske röka hasch och dricka.

Så när skolan slutar är det många ämnen som inte är godkända. Man blir då erbjuden förlängd skollängd, detta för att avsluta den obligatoriska skolan. Och under tiden har en helt vanvettig försörjningsform tagits i bruk för att ungdomen ska kunna flytta hemifrån.

När man är 19 år ska man stå i startgroparna till livet. Inte sjunka ner i bidragsträsket och passiviteten och rättfärdiga det hela med att man är sjuk för att samhället och läkarna har sagt det. Det är destruktivt och förödande för självkänslan som i den här åldern borde ha börjat växa sig starkare.

Och då kanske man får man nya diagnoser. För det är ju inte normalt att som ung att känna sig så utanför och deprimerad! Fler mediciner som kanske gör den unge tjock, seg och trött.

Till slut kan sjukpensionen verka helt relevant. Den nu vuxne individen bedöms inte vara kapabel att arbeta på ett normalt sätt. Case closed.

De ansvariga för diagnoshysterin är ytterst läkarna. Att så strikt följa DSM IV utan egna reflektioner är djupt beklagligt. Man måste som läkare kunna vidga vyerna och se till andra förklaringar för att den unge beter sig på ett visst sätt.

Förskjutningen från den psykosociala förklaringsmodellen till den biologiskt-medicinska smög sig in på 80-talet. Ingenting tyder på att detta har varit positivt, tvärtom. Tidigare mådde barn och ungdomar bättre. Nu växer köerna till BUP och ungdomar blir förtidspensionerade redan i tonåren.

Något är väldigt snett i kungadömet Sverige, där även kungens krona sitter snett.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36662

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Sverige kommer bli ännu mer ett skitland.

Permalänk | Anmäl #1 Ahmed Ahmed, 2011-05-26, 19:09

"Till slut kan sjukpensionen verka helt relevant" VISST!! HUR många är vi utförsäkrade nu? Fler än förra antar jag, och JAG är en av dem.
Javisst är Sverige på "sniskan" och jag hade tur som klev av i Fas 2 eftersom jag har en man som kan försörja mig till i höst när jag fyller 61 och kan ta ut en fjuttig deltidspension.
Men alla vet ju innerst inne vart pengarna går idag. Våra unga är arbetslösa/bostadslösa för andra/utomnordiska grupper ska få deras plats.

Permalänk | Anmäl #2 KarinAndersson, 2011-05-26, 23:54

Förr fanns en skola med ramar, så att även ett bokstavsbarn hade vissa möjligheter. I dag "forskar" barnen på egen hand och lägger upp och planerar sina studier. Det är katastrof för dessa barn. Vidare fanns förr gott om arbeten som inte krävde organisation, planering och social skills.
Dessutom var det ändå så att många av bokstavsbarnen slogs ut. Eftersom de inte hade någon diagnos drabbades de dock endast av förakt och fördömande och hamnade i kriminalitet, missbruk av amfetamin och hasch och så småningom i fängelse.
http://www.faktum.nu/2010/10/ordning-i-kaoset/

Permalänk | Anmäl #3 Roger Moore, 2011-05-27, 05:57

P.S. Det är inte jag i artikeln, kanske jag borde tillägga;) Spelade inte heller helgonet;)

Permalänk | Anmäl #4 Roger Moore, 2011-05-27, 05:59