Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-05-25 22:05, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Det finns fler fel i Folke Rydéns dokumentär än vad Andreas Bryhn tar upp. Östersjön är till exempel inte allvarligt övergödd och bottnarna har alltid varit syrefria. Vem vinner egentligen på att det sprids lögner om förhållandena i Östersjön? Det skriver Lars Håkanson, professor i sedimentologi vid Uppsala universitet.
Är prof. em. i sedimentologi, Uppsala universitet och SLU.
Andras Bryhn har redan i artikeln "Östersjön håller inte på att kvävas till döds" framfört flera viktiga kritiska punkter mot Folke Rydens film "Vårt grisiga hav" - om Östersjön. Jag håller med om alla Bryhns argument och tyvärr finns det fler direkta fel och brister i denna osakliga och alarmistiska film som har fått mycket uppmärksamhet. Därför är det viktigt att framföra motargument.
Här kommer några: Filmen påtalar flera gånger att båda närsalterna, fosfor och kväve, orsakat en allvarlig övergödning av Östersjön med döda bottnar, blomningar av giftalger, dåligt siktdjup och reducerat torskbestånd till följd. Men detta motsägs av tusentals mätdata från Östersjön och av en stor mängd vetenskapliga artiklar. Det är istället så att det finns ett överflöd av kväve i Östersjön och fosfor - inte kväve - är begränsande för algerna och bara genom att minska fosfortransporten till Östersjön kan algproduktionen minska. Detta är ingen akademisk fråga utan det är en fråga av avgörande betydelse för vilka åtgärder man bör sätta in och därmed också för åtgärdskostnaderna.
Vidare: Östersjön är inte allvarligt övergödd. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel (J. Coast. Res., 26; 412-423) och en ny bok (se The fish production potential of the Baltic Sea - a new general approach for optimizing fish quota including a holistic management plan based on ecosystem modeling. - Springer Verlag, 2010, 396 p) visas med mängder av mätdata att Östersjön nu ligger på gränsen mellan att vara lågproduktiv (oligotrof) och mellanproduktiv (mesotrof) och att det endast är på enskilda lokaler (t.ex. utanför Oders mynning) och på enskilda vattendjup som kan man mäta produktionsvärden (av klorofyll) som är typiska för högproduktiva (eutrofa) förhållanden. Även i den brett upplagda jämförande studien, som nämns ovan, som omfattar 495 vattensystem runt om i världen framgår att Östersjön ligger bland de 10 minst övergödda och att Östersjön långsamt blivit bättre under de senare 20-30 åren, samt att förhållandena i Östersjön är mycket stabila. Vidare finns nu tillförlitliga massbalanser (se den nämnda boken) för inte bara Egentliga Östersjön utan för alla större delområden som Bottenviken, Bottenhavet, Finska viken och Rigabukten. Detta gör att man kan säga vilka flöden (av vatten, fosfor och partiklar men inte av kväve) som är stora och små. Detta är en förutsättning för att man skall kunna bedöma om ett enskilt utsläpp från t.ex en grisfabrik eller annat, som tas upp i Rydens film, är viktiga och relevanta, eller ej. Inget sådant tas upp i filmen.
I filmen sägs att syreförhållandena är allvarliga, men inget om att det alltid varit så och att detta är naturligt, inte bara för egentliga Östersjön, utan för alla djupa system med begränsad syretillförsel till djupvattnet via vågor och strömmar. I egentliga Östersjön kan man räkna med att det är syrefritt under 75 m vattendjup och så var det också för 100 år sedan och dessa djupområden betyder vidare förhållandevis lite för djur och växter i Östersjön eftersom nästan all produktion av alger, djupplankton, bottendjur och fisk sker inom den solbelysta zonen, säg inom de översta 10-20 m, inte under 75 m vattendjup. Detta är grundläggande och om detta säger Rydén intet.
I stort och smått upprepar Rydén genom hela filmen alarmistiska amsagor som numera är falsifiserade. Varför? Vem vinner på att det sprids lögner om förhållandena i Östersjön? Miljöministern tror att han varit duktig när han skrivit under Baltic Sea Action Plan (BSAP), som bygger på grova felaktigheter och en (säger 1 st.) undermålig modell som aldrig testats i något annat system. Nu är det visat att det vore katastrof för svenska jordbruk om vi gör vad vi skrivit på att göra. Östersjön skulle kunna återgå till förhållandena som rådde för 100 år sedan på ett mycket mer kostnadseffektivt sätt än vad som anförs i BSAP. Detta nämns inte i filmen. Varför? Är det möjligen för positivt att det räcker att betala 3 miljarder kr i stället för 30, om man genomför kostnadseffektiva åtgärder?!
Hur långt bör Östersjön renas från fosforutsläpp? Renar vi för mycket blir det inte bara kostsamt, det kommer att åsamka jordbruket stora kostnader; och mindre näringsämnen till Östersjön leder till mindre alger i Östersjön, som leder till mindre mängd djupplankton, som äter växtplankton, och mindre mängd djurplankton leder till mindre fiskproduktion. Ett system som Östersjön måste skötas utifrån vetenskap (ekosystemkunskap) och beprövad praxis och det är här som man riktigt kan kritisera Rydén för att sprida felaktig information, där saklig information är av yttersta vikt.

Experter ger fel råd om åtgärder för Östersjön

Östersjön håller inte på att kvävas till döds
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Det där var då en sanning med mycket modifikation. När Motala Ströms Vattenvårdsförbund 1957-1968 tog kontrollprover på syrehalten m.m. vid och utanför dåvarande Holmens Bruk i Norrköping samt vid Mem och utanför Valdemarsvik, så var det god syrehalt i bottnarna. Jag var själv med min far som arbetade med blå sidan på det som från början låg under Vägverket men som kom att bli Naturvårdsenheten på Länstyrelsen i Östergötland.
Proverna analyserades av någon som hette Gamer eller ngt liknande och som hade sitt stora laboratorium i Norrköping.
Jag minns från min skoltiod att man berättade att det funnits perioder i historien där än mer av östersjöns botten varit syrefritt än dagens situation - att det finns ett antal förklaringar till detta och att det till viss del är cykliska förlopp. Så nu har jag länge undrat varför ingen har dagit upp detta argument. Tack för vetenskaplig objektivitet (så mycket det nu är möjligt) som omväxling till tendentiös och förutsägbar B-journalistik. Faktiskt, nästan på alla områden är det B-journalistiken som härskar i Sverige- det är ett gigantiskt samhällsproblem. Kanske ett större problem än de "problem" som journalisterna försöker saluföra.
För de i regel dåligt insatta och dåligt utbildade politikerna låter ju sig hellre påverkas av den likaledes dåligt utbildade och dåligt insatta journalistmobben. Det är ju ett pris att betala för att röra sig från konsensuskulturen, där pressen är dirigenten.
Lars har säkert rätt i klassifieringen av Östersjön. Jag tvivlar inte på hans kunskap så säger han att Östersjön inte är oligotrof så är det säkert så. Sen stämmer det också att Östersjön haft syrefria bottnar innan. Var väl nyligen en artikel av finska sedimentologer som visade att det under den varma delen av medeltiden fanns en stor utbredning av syrefria bottnar. Men att luta sig mot sån fakta kan vara farligt och liknar delvis de s.k. klimatförnerkarnas "det var lika varmt på medeltiden, alltså stämmer inteden antropogena uppvärmningsteorin". Men det handlar ju inte om ifall Östersjön är si eller så utan hur stor förändringen varit och vad den beror på (vad är riktningen). Data från de senaste 100 åren visar entydigt att siktdjupet blivit sämre i alla delar av Östersjön. Och visst, det fanns algblomningar för 100 år sedan men artsammansättningen har förskjutits på ett ogynsammt sätt och detta är sannolikt p.g.a. mänsklig inverkan (Finni m.fl Ambio 2001).
Sen kan jag hålla med om att det är idioti att inte sätta in insatserna där de gör bäst nytta (reningsverk). För jordbruket kan det ändå löna sig att sikta på en omställning. Nyttan med detta är inbesparingar på sikt (konstgödsel kostar), skydd av vattendrag (bäckar, sjöar, åar och älvar). Våra vattendrag har tagit mycket stryk av jord och skogsbruk (det senare släpper kanske inte ut så mycket näringsämnen men humus och kvicksilver nog). För en del så betyder Östersjön enbart den stora vattenmassan i sig, men Östersjön är lika mycket varje estuarium och havsvik, och där har ju förändringar skett i många områden under de senaste 50-100 åren. Så Östersjön kanske är oligotrof men den borde vara ännu oligotrofare än vad den är.
En bra tumregel är att förhålla sig mycket skeptisk till alla dokumentärer som använder sig av tecknade serier. Budskapet är - det är så enkelt att ett barn kan förstå det. Det är ett kraftfullt retoriskt verktyg som fungerar. Al Gore och "An Inconvenient Truth", Michael Moore, etc.
Jag tror att Ingers och Eriks kommentarer egentligen riktar sig mot rubriken, snarare än mot det som Lars verkligen skriver.
Ingen som jag känner till och som jobbar med detta ifrågasätter att förändringarna på 1900-talet till en betydande del är orsakade av människan. Inger diskuterar grundare vatten och bottnar än de Lars skriver om.
Erik skriver dessutom om (icke tidvattenpåverkade) estuarier och havsvikar. På den svenska ost- och sydkusten avgörs vattenkvaliteten i de allra flesta kustområden av vatten- och närsaltsflöden från övriga Östersjön, vilket man t. ex. kan beräkna med hjälp av skillnader i salthalt.
Och om man vill skydda en bäck så bör man tala om detta syfte och inte hänvisa till att man försöker rädda Östersjön.
Andreas Bryhn Motala Ström och andra stora vattendrag mellan Bråvikens Norrköping och södra Östergötland är inte små bäckar. Jag talar heller inte om enbart grundare vatten. Finns eller åtminstone fanns det på Länstyrelsen i Östergötlands arkiv en hel del som motsäger det Erik säger. Observera jag talar om vad som gällde de sista 50 åren av 1900-talet. Syrehalten var avsevärt bättre och där var inte problemet innan vitmedel och konstgödsel började öka i användning.
Sedan en annan sak. Det är inte alltid så att ökat siktdjup tyder på bättre syresättning. Det har att göra med de sedimentära lagren, nerfallet från luft och vatten, inte bara närsalter, perborater, fosfater m.m.
Ett av Östersjöns problem är att vattnet är skiktat i saltare bottenvatten och sötare och lättare ytvatten. Det är ett skäl till att bottnarna inte kan syresättas direkt från atmosfären utan enbart när vattenomsättning sker via Öresund eller Bälten i större omfattning. Att notera i sammanhanget är att Östersjön idag släpper ut cirka 10 miljarder kubikmeter vatten p.g.a. landhöjningen varje år (Lättast hittar du uppgiften i Horn Anna red., Från Arkösund till Kråkelund,, Oskarshamn 1978 sid 2) och att Östersjön har högst varierande grund under sin botten i olika delar av vårt 'innanhav'.
SVT övergöder osakligheten och partiskheten!
MVad blir det totala kväveutsläppet för den osakliga miljöalarmistiska avföring som orenad släpps ut över den svenska nejden från bland annat "vetenskräpsredaktionen".
Saneringen och återställandet av svenska folkets kunskaper måste nog handla om decennier med tanke på all den skit SVT släpper ut..
Lars Håkansson saknar helt trovärdighet i vetenskapliga kretsar, se:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/oseriost-att-forneka-ostersjons-pro...
Dessutom tillskriver Håkansson filmen flera påståenden som inte förekommer i dokumentären. Påståenden som han sedan kritiserar. Ett simpelt debattknep, ovärdigt en seriös forskare.