Om författaren
Är socialdemokratisk debattör.
Måndag morgon på Akademibokhandeln får jag beskedet. "Nej, Thomas Bodströms bok har blivit försenad, hela upplagan är tillbakadragen. Han var inte nöjd med omslaget." Skulle det vara så ligger det tämligen väl i linje med Thomas Bodströms politiska gärning. Det är inte innehållet utan presentationen som legat i fokus och varit föremål för hans största uppmärksamhet.
När Göran Persson presenterade sin nya justitieminister, efter att Laila Freivalds avgått, var Thomas Bodström inte medlem i det socialdemokratiska partiet. Perssons rekryteringar till ministerposter var vid det laget mytomspunna. Inför varje ny ministerutnämning spekulerades det friskt i partiföreningar och redaktioner om vem det skulle bli. Och alla gissade fel. Alltid.
För Göran Persson var inte partimedlemskapet eller det i vingården trogna arbetet viktiga meriter vid ministerutnämningar. Stjärnglans och lyskraft i medierna var desto viktigare. Alla rekryteringar av det slaget blev väl inte lyckade, men en sak gjorde de tydligt. Det var Persson och hans närmaste krets som hissade och dissade. Genom de oförutsägbara ministerutnämningarna stärkte också Persson sin makt internt eftersom så många ministrar satt i regeringen på hans nåd, inte partiets.
Så också Thomas Bodström. Bodström hade några månader tidigare gjort sig känd i rättegången efter diskoteksbranden på Backaplan i Göteborg. Han funkade bra i medierna och det faktum att han var son till tidigare socialdemokratiske utrikes- och utbildningsministern Lennart Bodström var ett tillräckligt kvitto på hans ideologiska tillhörighet.
Bollandes framför tevekamerorna kunde så statsministern utse den gamle AIK-backen till justitieminister. (Bollen som var med på presskonferensen hamnade sedan i justitiedepartementets korridor där dåvarande rättschefen och senare Justitiekanslern Göran Lambertz lätt vann de interna bolltrollningstävlingarna.)
Politiskt var det få som visste vad de kunde förvänta sig av den nye justitieministern. Vilka frågor skulle hamna i fokus, vilken linje skulle han driva? I ärlighetens namn är jag fortfarande osäker på svaren på de frågorna. Sant är att han relativt snabbt kom att förespråka straffskärpningar, ökade polisresurser och lagar som inskränker medborgarnas integritet. Men fanns det en linje?
Thomas Bodströms politik formades tydligt efter en mediedagordning. Med stor fingertoppskänsla lanserade han förslag som ett resultat av den rådande debatten i teve och tidningar. Men för den politiken fanns det inget stöd i partibeslut eller program. Utformningen av regeringens justitiepolitik blev allt mer frikopplad från de interna debatterna.
Samtidigt var det uppenbart att Thomas Bodström gick hem i stugorna. Hans stjärna steg i mätning efter mätning om de populäraste politikerna. De mer grå partikamraterna i riksdagen hade svårt att mäta sig och därmed också svårt att sätta något emot hans förslag. Bodström hade initiativet och populariteten och blev väl egentligen inte synad politiskt förr än efter valförlusten 2006.
Den borgerliga oppositionen, och sedermera Alliansen, hade svårt att kritisera den nya justitieministern. Hans krav på fler poliser och hårdare tag mot kriminaliteten var ju närmaste en blåkopia på oppositionens krav. Först när en ny borgerlig regering hade tillträtt och lagförslag som påbörjats under Bodströms tid kom upp i riksdagen blev det en rejäl diskussion. Begreppet "Bodströmsamhället" - om ett storebrorsamhälle med hög grad av övervakning - sätter sig ordentligt först efter att han lämnat sin post som justitieminister. (Och den utspelsskicklige Bodström lyckas dessutom desarmera begreppet när han lanserar sin blogg just under samma namn.)
2006 vidtar sen den tråkiga uppgiften att bedriva landets oppositionspolitik. Under den nya partiledaren Mona Sahlin tillåts Thomas Bodström spela i en egen division i riksdagsarbetet. Långa utkvittningar och frånvaroperioder för bokskriveri och rättegångar vidtar. Kritiken växer internt, men eftersom Bodström har partiledarens stöd och fortsatt höga popularitetssiffror så viskas det bara.
Klart är emellertid att den gamla fotbollsspelaren inte är en lagspelare. I politiken vill han helst ha sina bollar serverade utan alltför mycket spring. Han har gått från att vara back till att bli forward, men han deltar inte i det defensiva arbetet. Helt i linje med detta meddelar han i valrörelsen att han tänker ta ledigt efter valet för att åka till USA med sin familj. Hans stjärnstatus gör att han kan arbeta under helt andra spelregler än övriga politiker.
Nu kommer så hans bok om livet bakom kulisserna i socialdemokratin. Via Twitter har svenska folket få ta del av nålstick mot partikamrater och forna kollegor. Debatten kommer rasa några dagar om huruvida Thomas Bodström är en svikare eller inte. Man kommer dissekera påståenden om kupper och maktspel. Självklart är det intressant och
kanske också relevant.
Mest intressant blir det förstås att titta på skillnaden mellan den rekryteringspolicy som gällde under Persson/Sahlin där lyskraft och mediestatus räknades högt med den rekryteringspolicy som nu tycks gälla under Juholt, som uppenbarligen plockar upp de nya spelarna från talanglaget och avstår från att köpa in utifrån.
Hursomhelst har Thomas Bodström inte svikit socialdemokratin. Han var aldrig del av den, han var en stjärna till låns åren då socialdemokraterna åkte ur högsta serien. Snart spelar han för någon annan eller går i pension.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36574
"Thomas Bodström var aldrig en del av socialdemokratin"
Det är det väl ingen där som är??
Permalänk | Anmäl
JEKJEK, 2011-05-23, 11:33
Det är nog riktigt, många sossar är det bara till namnet för att dom vill tillhöra vinnarna, det största partiet, få makt och karriär.
Socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholt är ett klockrent exempel på politiker utan ideologisk övertygelse.
Han kommer att tycka vad han tror gynnar honom själv bäst.
Det blir en vinglig resa med Juholt, mot okända mål.
Permalänk | Anmäl
TAGE UNIKSSON, 2011-05-23, 11:36
”Klart är emellertid att den gamla fotbollsspelaren inte är en lagspelare. I politiken vill han helst ha sina bollar serverade utan alltför mycket spring………..Hursomhelst har Thomas Bodström inte svikit socialdemokratin. Han var aldrig del av den”
Tydligen så börjar den nya partiledningens supportrar vara nervös inför Bodströms kommande bok så därför så inleder man nu operation svartmåla Bodström.
Men Magnus Ljungkvist tafatta försök till att få oss att tro att Bodström aldrig varit en del av socialdemokratin faller dock platt till marken.
För det är klart att Thomas Bodström är en del av socialdemokratin. Och han är inte bara det Bodström tillhör även den så kallade ”partiadeln”. Han har varit socialdemokratiskt statsråd. Pappa Lennart var statsråd i Palmes regering och han är personlig vän med Olof Palmes barn, Tage Erlanders barn och barnbarn och de andra adelsfamiljerna. Och han har stugan på Fårön.
Thomas Bodström är givetvis långt mer en del av socialdemokratin än vad Magnus Ljungkvist någonsin kommer att vara. Det här måste nog vara en av de sämsta debattartiklar som publicerats på Newsmill.
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2011-05-23, 11:59
Det ska bli intressant att följa debatten här på Newsmill när Bodströms bok kommit ut. Boken lär innehålla ett avsnitt om hur Håkan Juholt kuppade till sig makten i partiet plus en del kritik mot den nuvarande ledningen. Det här inlägget tillför dock inget av värde till den debatt som garanterat kommer
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2011-05-23, 12:03
Att Bodströms ideologiska övertygelse och politiska vision i första hand är att fylla sin egen plånbok och skapa ett varumärke av sitt namn gör honom i mina ögon - tvärtemot vad artikelförfattaren anser- till en del av socialdemokratin.
Faktiskt är han ett perfekt exempel och en alldeles utmärkt representant för vad (s) står för idag.
Permalänk | Anmäl
Magnus Mattsson, 2011-05-23, 12:45
Sannerligen säger jag dig, Magnus Ljungkvist,: I denna natt,
förrän hanen har galit, skall du och alla andra sossar, tre gånger förneka Bodström.
http://soldatmamma.blogspot.com
Permalänk | Anmäl
Carina Nordén Åkerlund, 2011-05-23, 13:11
Visst var han en del av S, han klargör tydligt hur partiadeln ser ut. Sen att det inte är en bild partiet vill ha utåt är en annan femma.
Permalänk | Anmäl
Pannkakan, 2011-05-23, 13:13
Tänk att Göran Persson satt och ljög svenska folket rakt upp i synen när han förnekade i dokumentären att han visste att TB är Lennarts son. Fichtelius blev förvånad och frågade igen. Nej, Göran Persson hade ingen aaaaaaning om det!!!
Håller med Lars Johansson och Christina Lundqvist. Sosseadel och en stor bandithärva kommer sanningen nära. Alla är vi barn av Folkhemmet. Även Anders Borg och Fredrik Reinfeldt. Det har spårat ut. Det enda som är viktigt är makten och härligheten för stunden.
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2011-05-23, 13:45
Vilken svada. Vilken totalsågning av Thomas Bodström. Du lägger fram dina åsikter som sanningar. Hade du, Magnus Ljungkvist, uttryckt dig på ett liknande sätt om Thomas Bodström ifall han i stället skulle komma ut med en bok som hyllade socialdemokratin och dess politiker? Knappast.
Permalänk | Anmäl
Vilja Persson, 2011-05-23, 14:54
Vänsterfalangen har blivit S kärna. Alla som inte passar in som medlemmar i V eller i vänsterfalangens S, betraktas som borgerliga. Det kommer att ta tid att inse att folket inte är så mycket vänster som kärnan önskar.
Permalänk | Anmäl
Ulf Börjesson, 2011-05-23, 15:02
I några kommentarer här antyds att min kritik mot Bodströms gärning skulle vara ny, eller inte ha framförts under den tiden han var socialdemokratisk minister och riksdagsman. Jag förstår inte riktigt varför detta skulle vara intressant, men vill man bilda sig en korrekt uppfattning så leder denna länk [http://magnus.ljungkvist.nu/blogg/index.php?s=Bodstr%C3%B6m] till mina inlägg om Thomas Bodström och hans politik sedan 2005. Den intresserade får sedan själv bilda sig en uppfattning i saken.
Permalänk | Anmäl
Magnus Ljungkvist, 2011-05-23, 15:38
Magnus Ljungkvist
Vad du påstår ovan är att Thomas Bodström aldrig varit en del av av socialdemokratin.
Du har ingen täckning för det påståendet.
Bodström är precis som tex familjen Palme och dom andra i partiadeln en viktigare del av socialdemokratin än vad du själv är. Han har tex varit justitieminister i en socialdemokratisk regering under sex års tid.
I vilken socialdemokratisk regering har du suttit frågas kom?
Vilka fötroendeuppdrag har du haft som ger dig rätt att döma över vilka av partiets medlemmar ska anses vara en del av partiet och vilka som inte ska anses vara det frågas kom?
Jag förstår att ni måste smutskasta Bodström nu med tanke på vad som läckt ut om hans kommande memoarer men du gör nog dig själv en tjänst om du tänker först och skriver sen.
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2011-05-23, 16:09
Martin Ljungkvist
När jag läser denna debattartikel så kommer jag att tänka på en annan artikel från några socialdemokratiska bloggare här på Newsmill.
Det var Peter Högberg, Annika Högberg och Johan Westerholm, tre personer som de flesta väljare inte har hört talas om, som drygt en vecka efter valet 2010 skrev en debattartikel med den blygsamma rubriken ”Vi regerade i valrörelsen”.
Det hela var lite lustigt med tanke på valutgången. Första kommentaren under artikeln lyder också kort och gott ”hybris”
http://www.newsmill.se/artikel/2010/09/29/tre-s-bloggare-vi-regerade-i-v...
Det verkar som att många politiska bloggare verkar ha en kraftigt överdriven självuppskattning och helt fel uppfattning om deras egen plats på rangrullan.
Av någon anledning så kom jag att tänka på det när du (som jag aldrig hört talas om) påstår att en fd socialdemokratisk minister som är son till en som också varit socialdemokratisk minister inte skulle ha varit en del av socialdemokratin.
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2011-05-23, 16:26
Påminner om gamla Sovjetunionen.
Man raderade gamla medlemmar i partiet
som inte längre passade in. Och i andra
sammanhang så skjuter man vissa åt
sidan och säger att de aldrig var med i
gänget. Elakt och oftast en lögn!
Permalänk | Anmäl
Bo Grahn, 2011-05-23, 16:43
Jag vet inte om det Socialdemokratiska partiet går att rädda. Redan i kretsen kring Palme fanns personer som aldrig varit och aldrig blev socialdemokrater. Feldt är det tydligaste exemplet.
Antagligen kände dom att man bara kunde påverka politiskt om man fick en position i S. Tråkigt bara att dom aldrig var lojala mot politiken. Ända sedan avregleringen av bankerna har femtekolonnarna i S administrerat ökade klassklyftor och minskad demokrati.
Det är inte brottsligt att ha borgerliga och marknadsliberala åsikter men det borde vara åtminstone straffbar falsk marknadsföring att torgföra dom under etiketten socialdemokrati.
Det finns bra två rakryggade lösningar. Återgå till en socialdemokratisk politik eller byt namn.
Juholt har en socialdemokratisk retorik men omger sig med liberaler. Det är inget gott tecken. Kanske fortsätter den falska marknadsföringen.
Som socialdemokrat kan jag bara rösta på V.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2011-05-23, 17:03
@#16 Olof Lindberg. Du har rätt i att Palme aldrig var socialdemokrat. Han var karriärpolitiker och valde S för att det gav bästa förutsättningarna för en politisk karriär. Det var med honom allt svammel började. Före Palme försökte politikerna nå ett samförstånd av de problem som skulle lösas, sedan var man inte överens om vägen dit men målet var man rätt eniga om.
För Palme var den egna politiska karriären det viktigaste och det spred sig ganska snabbt till de övriga partierna.
Då det gäller vänstern ska du se upp. Förr hade de tillgång till en mängd intellektuella men den gruppen har man i stort sett tappat till MP. Nu är de farligt lika de gatubusar som springer runt och kallar sig "antirasister", grupper som AFA och liknande som hellre använder gatsten än intellektuella argument.
Ska du rösta på ett oppositionsparti i dag återstår bara Sverigedemokraterna oavsett vad du tycker om dem. De är de enda som inte är inne i värmen sedan Persson öppnade åt MP. Alla andra har sin roll och sin marknad och vårdar mer sina egna privilegier än folkets intressen.
Permalänk | Anmäl
Sune Svensson, 2011-05-23, 18:12
Surt, sa räven? Förgifta brunnen? Klart är Magnus Ljungkvist skröna inte är del av faktasamhället - inga referenser.
Däremot kan ju Bodström ha en del intressant att säga...
Permalänk | Anmäl
Torbjörn Larsson OM, 2011-05-23, 18:29
Magnus Ljungkvist har säkert alldeles rätt i det han säger från sitt perspektiv. T.B:s politiska hemvist kan det nog vara många S anhängare som undrar över. Dock spelar S över en bredare plan än övriga partier i riksdagen och har därför mer inre konflikter vilket kan ses som både en svaghet och styrka. Vad det gäller 99% hätska kommentarer på denna artikel så speglar det mycket av den arrogans och osaklighet som skriks ut av högerpopulister i kommentators fält i all media. Tjatigt och trist men fortsätt för all del, det verkar ju roa er.
Permalänk | Anmäl
Kent Karlsson, 2011-05-23, 19:22
#12 Magnus Ljungkvist,
Okej. Jag går inte in på din blogg (är inte intresserad), men jag tror på det du säger och får be om ursäkt för mitt tidigare inlägg.
Jag tycker bara att det är lite tröttsamt med all denna pajkastning som sker (framför allt inom socialdemokratin). Men vad vet jag, det kanske är befogat med alla verbala dräpningsförsök. Politiker är väl inte guds bästa barn (heller).
Permalänk | Anmäl
Vilja Persson, 2011-05-23, 19:22
Sune#17
Att vara socialdemokrat är inte att vara ointresserad av karriär eller makt. Det är inte heller att sätta samförstånd framför resultat.
Att vara socialdemokrat är att vara mot folkrättsliga övergrepp, att vara mot sociala klyftor och att vara för frihet och demokratiskt inflytande i lika grad för alla medborgare.
I min värld var Palme en socialdemokrat, en modig människa med ryggrad och integritet.
SD är inget alternativ för mig. Deras politik är korkad. Maktlösa människor ska slå sig samman istället för att hacka på varandra. SD är tjänare till den ekonomiska elit som hotar deras tillvaro. Dom tror att pengarna som nu går till flyktingmottagande istället ska gå till lågpresterande svenskar utan att fatta att rika människor inte uppoffrar sig för något som inte får dom att känna sig väl till mods. Och det finns inget som den ekonomiska eliten föraktar mer än misslyckade landsmän.
Dom kommer aldrig att bli era vänner.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2011-05-23, 21:14
Herregud som han ser ut? eller ... har ni inte bättre bilder på folk???
Permalänk | Anmäl
B T, 2011-05-24, 09:08
#16 Olof Lindberg, du försöker göra socialdemokratin till en lika snäv ideologi som den klassiska liberalismen. Socialdemokratin har mycket högre till taket än vad högern har. Högern har bara ett svar på alla frågor. Låt marknaden ta hand om det.
Socialdemokratin har aldrig varit revolutionär. Det är en av de saker som socialdemokratin bygger på.
Palme var definitivt en socialdemokrat.
Palme var en av de första politiska ledarna i västvärlden att ta avstånd från imperialismen, så som Vietnam. Sverige under Palme var ett av få västländer att ta avstånd från apartheid. I USA och Storbritannien var Nelson Mandela stämplad som terrorist. ("Terrorist" är givetvis en politisk definition.) Om Reagan hade fått som han velat så hade Mandela skjutits mellan ögonen, precis som Osama. Det är bara ren tur att Reagan inte var lika framgångsrik som Obama.
Permalänk | Anmäl
u_3826, 2011-05-24, 21:00
"Mest intressant blir det förstås att titta på skillnaden mellan den rekryteringspolicy som gällde under Persson/Sahlin där lyskraft och mediestatus räknades högt med den rekryteringspolicy som nu tycks gälla under Juholt, som uppenbarligen plockar upp de nya spelarna från talanglaget och avstår från att köpa in utifrån"
Trogen tjänst i partiet utan knussel i minst 30 år är alltså kravet för att påverka i politiken. Det är bäst att tiga, stänga in sig inom partiväggarna, inte interagera i affärsliv eller akademi. DÅ kanske man till slut kan bli en del av den sanna svenska sociala demokratin.
Det är inte direkt de skarpaste knivarna i lådan som styr Sverige när det ska se ut så i rekryteringen hos S (de flesta partier överhuvudtaget btw). Politiker har knappt någon folklig förankring värd namnet, de har blivit en egen adel utan verklighetskontakt.
Permalänk | Anmäl
Per D, 2011-05-25, 12:30
23 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"Thomas Bodström var aldrig en del av socialdemokratin"
Det är det väl ingen där som är??
Det är nog riktigt, många sossar är det bara till namnet för att dom vill tillhöra vinnarna, det största partiet, få makt och karriär.
Socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholt är ett klockrent exempel på politiker utan ideologisk övertygelse.
Han kommer att tycka vad han tror gynnar honom själv bäst.
Det blir en vinglig resa med Juholt, mot okända mål.
”Klart är emellertid att den gamla fotbollsspelaren inte är en lagspelare. I politiken vill han helst ha sina bollar serverade utan alltför mycket spring………..Hursomhelst har Thomas Bodström inte svikit socialdemokratin. Han var aldrig del av den”
Tydligen så börjar den nya partiledningens supportrar vara nervös inför Bodströms kommande bok så därför så inleder man nu operation svartmåla Bodström.
Men Magnus Ljungkvist tafatta försök till att få oss att tro att Bodström aldrig varit en del av socialdemokratin faller dock platt till marken.
För det är klart att Thomas Bodström är en del av socialdemokratin. Och han är inte bara det Bodström tillhör även den så kallade ”partiadeln”. Han har varit socialdemokratiskt statsråd. Pappa Lennart var statsråd i Palmes regering och han är personlig vän med Olof Palmes barn, Tage Erlanders barn och barnbarn och de andra adelsfamiljerna. Och han har stugan på Fårön.
Thomas Bodström är givetvis långt mer en del av socialdemokratin än vad Magnus Ljungkvist någonsin kommer att vara. Det här måste nog vara en av de sämsta debattartiklar som publicerats på Newsmill.
Det ska bli intressant att följa debatten här på Newsmill när Bodströms bok kommit ut. Boken lär innehålla ett avsnitt om hur Håkan Juholt kuppade till sig makten i partiet plus en del kritik mot den nuvarande ledningen. Det här inlägget tillför dock inget av värde till den debatt som garanterat kommer
Att Bodströms ideologiska övertygelse och politiska vision i första hand är att fylla sin egen plånbok och skapa ett varumärke av sitt namn gör honom i mina ögon - tvärtemot vad artikelförfattaren anser- till en del av socialdemokratin.
Faktiskt är han ett perfekt exempel och en alldeles utmärkt representant för vad (s) står för idag.
Sannerligen säger jag dig, Magnus Ljungkvist,: I denna natt,
förrän hanen har galit, skall du och alla andra sossar, tre gånger förneka Bodström.
http://soldatmamma.blogspot.com
Visst var han en del av S, han klargör tydligt hur partiadeln ser ut. Sen att det inte är en bild partiet vill ha utåt är en annan femma.
Tänk att Göran Persson satt och ljög svenska folket rakt upp i synen när han förnekade i dokumentären att han visste att TB är Lennarts son. Fichtelius blev förvånad och frågade igen. Nej, Göran Persson hade ingen aaaaaaning om det!!!
Håller med Lars Johansson och Christina Lundqvist. Sosseadel och en stor bandithärva kommer sanningen nära. Alla är vi barn av Folkhemmet. Även Anders Borg och Fredrik Reinfeldt. Det har spårat ut. Det enda som är viktigt är makten och härligheten för stunden.
Vilken svada. Vilken totalsågning av Thomas Bodström. Du lägger fram dina åsikter som sanningar. Hade du, Magnus Ljungkvist, uttryckt dig på ett liknande sätt om Thomas Bodström ifall han i stället skulle komma ut med en bok som hyllade socialdemokratin och dess politiker? Knappast.
Vänsterfalangen har blivit S kärna. Alla som inte passar in som medlemmar i V eller i vänsterfalangens S, betraktas som borgerliga. Det kommer att ta tid att inse att folket inte är så mycket vänster som kärnan önskar.
I några kommentarer här antyds att min kritik mot Bodströms gärning skulle vara ny, eller inte ha framförts under den tiden han var socialdemokratisk minister och riksdagsman. Jag förstår inte riktigt varför detta skulle vara intressant, men vill man bilda sig en korrekt uppfattning så leder denna länk [http://magnus.ljungkvist.nu/blogg/index.php?s=Bodstr%C3%B6m] till mina inlägg om Thomas Bodström och hans politik sedan 2005. Den intresserade får sedan själv bilda sig en uppfattning i saken.
Magnus Ljungkvist
Vad du påstår ovan är att Thomas Bodström aldrig varit en del av av socialdemokratin.
Du har ingen täckning för det påståendet.
Bodström är precis som tex familjen Palme och dom andra i partiadeln en viktigare del av socialdemokratin än vad du själv är. Han har tex varit justitieminister i en socialdemokratisk regering under sex års tid.
I vilken socialdemokratisk regering har du suttit frågas kom?
Vilka fötroendeuppdrag har du haft som ger dig rätt att döma över vilka av partiets medlemmar ska anses vara en del av partiet och vilka som inte ska anses vara det frågas kom?
Jag förstår att ni måste smutskasta Bodström nu med tanke på vad som läckt ut om hans kommande memoarer men du gör nog dig själv en tjänst om du tänker först och skriver sen.
Martin Ljungkvist
När jag läser denna debattartikel så kommer jag att tänka på en annan artikel från några socialdemokratiska bloggare här på Newsmill.
Det var Peter Högberg, Annika Högberg och Johan Westerholm, tre personer som de flesta väljare inte har hört talas om, som drygt en vecka efter valet 2010 skrev en debattartikel med den blygsamma rubriken ”Vi regerade i valrörelsen”.
Det hela var lite lustigt med tanke på valutgången. Första kommentaren under artikeln lyder också kort och gott ”hybris”
http://www.newsmill.se/artikel/2010/09/29/tre-s-bloggare-vi-regerade-i-v...
Det verkar som att många politiska bloggare verkar ha en kraftigt överdriven självuppskattning och helt fel uppfattning om deras egen plats på rangrullan.
Av någon anledning så kom jag att tänka på det när du (som jag aldrig hört talas om) påstår att en fd socialdemokratisk minister som är son till en som också varit socialdemokratisk minister inte skulle ha varit en del av socialdemokratin.
Påminner om gamla Sovjetunionen.
Man raderade gamla medlemmar i partiet
som inte längre passade in. Och i andra
sammanhang så skjuter man vissa åt
sidan och säger att de aldrig var med i
gänget. Elakt och oftast en lögn!
Jag vet inte om det Socialdemokratiska partiet går att rädda. Redan i kretsen kring Palme fanns personer som aldrig varit och aldrig blev socialdemokrater. Feldt är det tydligaste exemplet.
Antagligen kände dom att man bara kunde påverka politiskt om man fick en position i S. Tråkigt bara att dom aldrig var lojala mot politiken. Ända sedan avregleringen av bankerna har femtekolonnarna i S administrerat ökade klassklyftor och minskad demokrati.
Det är inte brottsligt att ha borgerliga och marknadsliberala åsikter men det borde vara åtminstone straffbar falsk marknadsföring att torgföra dom under etiketten socialdemokrati.
Det finns bra två rakryggade lösningar. Återgå till en socialdemokratisk politik eller byt namn.
Juholt har en socialdemokratisk retorik men omger sig med liberaler. Det är inget gott tecken. Kanske fortsätter den falska marknadsföringen.
Som socialdemokrat kan jag bara rösta på V.
@#16 Olof Lindberg. Du har rätt i att Palme aldrig var socialdemokrat. Han var karriärpolitiker och valde S för att det gav bästa förutsättningarna för en politisk karriär. Det var med honom allt svammel började. Före Palme försökte politikerna nå ett samförstånd av de problem som skulle lösas, sedan var man inte överens om vägen dit men målet var man rätt eniga om.
För Palme var den egna politiska karriären det viktigaste och det spred sig ganska snabbt till de övriga partierna.
Då det gäller vänstern ska du se upp. Förr hade de tillgång till en mängd intellektuella men den gruppen har man i stort sett tappat till MP. Nu är de farligt lika de gatubusar som springer runt och kallar sig "antirasister", grupper som AFA och liknande som hellre använder gatsten än intellektuella argument.
Ska du rösta på ett oppositionsparti i dag återstår bara Sverigedemokraterna oavsett vad du tycker om dem. De är de enda som inte är inne i värmen sedan Persson öppnade åt MP. Alla andra har sin roll och sin marknad och vårdar mer sina egna privilegier än folkets intressen.
Surt, sa räven? Förgifta brunnen? Klart är Magnus Ljungkvist skröna inte är del av faktasamhället - inga referenser.
Däremot kan ju Bodström ha en del intressant att säga...
Magnus Ljungkvist har säkert alldeles rätt i det han säger från sitt perspektiv. T.B:s politiska hemvist kan det nog vara många S anhängare som undrar över. Dock spelar S över en bredare plan än övriga partier i riksdagen och har därför mer inre konflikter vilket kan ses som både en svaghet och styrka. Vad det gäller 99% hätska kommentarer på denna artikel så speglar det mycket av den arrogans och osaklighet som skriks ut av högerpopulister i kommentators fält i all media. Tjatigt och trist men fortsätt för all del, det verkar ju roa er.
#12 Magnus Ljungkvist,
Okej. Jag går inte in på din blogg (är inte intresserad), men jag tror på det du säger och får be om ursäkt för mitt tidigare inlägg.
Jag tycker bara att det är lite tröttsamt med all denna pajkastning som sker (framför allt inom socialdemokratin). Men vad vet jag, det kanske är befogat med alla verbala dräpningsförsök. Politiker är väl inte guds bästa barn (heller).
Sune#17
Att vara socialdemokrat är inte att vara ointresserad av karriär eller makt. Det är inte heller att sätta samförstånd framför resultat.
Att vara socialdemokrat är att vara mot folkrättsliga övergrepp, att vara mot sociala klyftor och att vara för frihet och demokratiskt inflytande i lika grad för alla medborgare.
I min värld var Palme en socialdemokrat, en modig människa med ryggrad och integritet.
SD är inget alternativ för mig. Deras politik är korkad. Maktlösa människor ska slå sig samman istället för att hacka på varandra. SD är tjänare till den ekonomiska elit som hotar deras tillvaro. Dom tror att pengarna som nu går till flyktingmottagande istället ska gå till lågpresterande svenskar utan att fatta att rika människor inte uppoffrar sig för något som inte får dom att känna sig väl till mods. Och det finns inget som den ekonomiska eliten föraktar mer än misslyckade landsmän.
Dom kommer aldrig att bli era vänner.
Herregud som han ser ut? eller ... har ni inte bättre bilder på folk???
#16 Olof Lindberg, du försöker göra socialdemokratin till en lika snäv ideologi som den klassiska liberalismen. Socialdemokratin har mycket högre till taket än vad högern har. Högern har bara ett svar på alla frågor. Låt marknaden ta hand om det.
Socialdemokratin har aldrig varit revolutionär. Det är en av de saker som socialdemokratin bygger på.
Palme var definitivt en socialdemokrat.
Palme var en av de första politiska ledarna i västvärlden att ta avstånd från imperialismen, så som Vietnam. Sverige under Palme var ett av få västländer att ta avstånd från apartheid. I USA och Storbritannien var Nelson Mandela stämplad som terrorist. ("Terrorist" är givetvis en politisk definition.) Om Reagan hade fått som han velat så hade Mandela skjutits mellan ögonen, precis som Osama. Det är bara ren tur att Reagan inte var lika framgångsrik som Obama.
"Mest intressant blir det förstås att titta på skillnaden mellan den rekryteringspolicy som gällde under Persson/Sahlin där lyskraft och mediestatus räknades högt med den rekryteringspolicy som nu tycks gälla under Juholt, som uppenbarligen plockar upp de nya spelarna från talanglaget och avstår från att köpa in utifrån"
Trogen tjänst i partiet utan knussel i minst 30 år är alltså kravet för att påverka i politiken. Det är bäst att tiga, stänga in sig inom partiväggarna, inte interagera i affärsliv eller akademi. DÅ kanske man till slut kan bli en del av den sanna svenska sociala demokratin.
Det är inte direkt de skarpaste knivarna i lådan som styr Sverige när det ska se ut så i rekryteringen hos S (de flesta partier överhuvudtaget btw). Politiker har knappt någon folklig förankring värd namnet, de har blivit en egen adel utan verklighetskontakt.