Arabvärldens 1989?

Foto: Scanpix.

Anna Ekström om Arabvärldens 1989?

Motståndet mot Israel går så långt att DN felciterar Obama

Publicerad: 2011-05-22 07:05, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11

I DN tar sig journalisten Clas Svahn friheten att lägga sina egna ord i Obamas mun. Grova felciteringar förvandlar en del av presidentens tal om Mellanöstern och Nordafrika till ännu ett i raden av antiisraeliska utspel i svenska nyhetsmedier, skriver frilansskribenten Anna Ekström.

1430 millningar
199 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Frilansskribent

När svenska nyhetsjournalister betraktar regionen kring Israel ställer de ofta in objektivet på autofokus. Israel befinner sig i brännpunkten oavsett vad som händer och vem som agerar. Skriver Richard Goldstone en artikel som kompletterar hans Gazarapport, då sätts rubriken "Israel kräver att FN-rapport skrotas", och så vidare. Därtill lutar perspektivet på den judiska staten ibland kraftigt åt det antiisraeliska hållet. Då och då, vilket är fallet med den DN-artikel jag granskar här, serveras uppenbara lögner.

Att man stirrar sig nästan blind på den judiska staten, eller försöker stirra ihjäl objektet, är ingenting unikt för Sverige. Israel som symbol är viktig, om inte central, för flera nationalismer och kulturalismer i Europa, Amerika, Asien och Nordafrika.

Men det finns en specifikt svensk bakgrund till att just svensk nyhetsförmedling lutar åt det antiisraeliska hållet. Vi bär till exempel på ett ideologiskt arv från den socialistiska tiden då Sverge låg någonstans mellan öst- och västblocken. Sovjetkommunismen blev starkt antisionistisk, vilket hör samman med kalla kriget och rysk antisemitism. Den svenska mittenpositionen har överlevt i många kretsar, men idag får den så kallade muslimska världen agera östlig motpol till USA. I likhet med Europa i övrigt har vi också ett ännu äldre, antisemitiskt arv. Urgamla föreställningar om judar projiceras på Israel.

Kanske spelar även den svenska tendensen att följa majoritetsuppfattningen en roll för redaktionell kultur. Till och med inom verksamheter där man bör anpassa slutsatsen efter empirin ställs åsiktskrav som innebär att man anpassar empirin efter slutsatsen. Konsensustraditionen är stark i det här landet - på gott och ont. Vår demokrati har länge varit sammanbyggd med folkhemmet, som vilar (eller vilade) på en grund av samförstånd. När det gäller internationella konflikter har vi också blivit vana vid att följa vindriktningen, något som hänger samman med vår opportunistiska utrikes- och säkerhetspolitiska tradition, som i den nationalistiska myten går under namn som "neutralitet" och "fredlighet". Just nu blåser det upp till folkstorm mot den judiska staten.

Resultatet av fokus "Israel" blir en smal, svartvit bild av ett vidare och komplext sammanhang. En sådan bild är inte verklighetstrogen. Osann faktainformation är naturligtvis ett problem i sig. Det är också ett problem för den demokratiska processen. Människor som fått uppfattningen att Israel är Mellanösterns problem, tillika roten till terrorismen, blir benägna att driva igenom en populistisk utrikespolitik.

Den svartvita bilden av regionen bidrar också till att förstärka konturerna kring antijudiska stereotyper - och, genom spegeleffekten, kring antiarabiska och antimuslimska stereotyper. Trots att Israelperspektivet är snävt kommer man nämligen inte nära människorna som lever där. De framstår som en annorlunda sort. När israeler presenteras som kyliga och aggressiva bekräftas "vi" som medkännande fredsvänner. Medierapporterna inspirerar sällan till inlevelse i en israelisk persons position, till att känna den frustration som han kan känna och förstå det moraliska dilemma han kan reflektera över. Svensken ställs inte ofta inför frågan om hur hon eller han skulle känna och tänka om danskar år ut och år in besköt Skåne med missiler, omvärlden vore fientlig, vi dödade civila för att komma åt den danska regimen och ockuperade danskt territorium (förutom Skåne och annat annekterat område). Det hade inte varit lätt att navigera mellan medkänsla och självhat, eller mellan medkänsla och hat mot andra.

Också palestiniern, som oftare än israelen får ett ansikte och ett namn i nyhetsmedierna, blir karikerad som aggressiv. Skillnaden är att han anses reagera okontrollerat på vad andra gör. I jämförelse med honom bekräftas "vi" som ansvarsfulla aktörer. Hur ofta hör vi inte talas om arabisk eller muslimsk brist på självkontroll utan att påminnas om att "pur-européer" är fullt kapabla till politiskt våld i liknande och mindre pressande situationer?

Denna placering av olika "sorters" folkgrupper på olika nivåer av ett slags kulturevolutionens stege - sekulariserade och rationella svenskar står förstås på den översta pinnen - är lögnaktig på flera plan än det rent faktiska. Den utgör också en moralisk osanning - åtminstone för den som, utifrån berättelser som andra tiders och platsers människor lämnat efter sig, konstaterar att det finns en universell moralisk grund. Jag syftar på den grund som människorättsförklaringens författare inte menade sig lägga utan enbart bekräfta.

En mer realistisk bild består av en färggrann mosaik. Den skulle kunna bidra till en utveckling som Barack Obama häromdagen sade sig hoppas på för Mellanöstern, nämligen avspänning genom förståelsen för att den andre är väldigt lik en själv. Ser man det allmänmänskliga kan man också intressera sig för och respektera skillnader i kultur, uppfattar jag att Obama säger mellan raderna. Detta är någonting helt annat än att "tolerera" varandra och förväxla krusningar på ytan med djupgående kulturlager - som om islamismen vore identisk med muslimsk och arabisk kultur eller som om Sverigedemokratin vore identisk med svensk kultur. Avspänning och framåtanda är ett tillstånd att hoppas på även för oss som står och vacklar på gränsen till ett nytt Europa - och européer har visat att det kan bli verklighet, exempelvis på pre-nationalistiska öar som Wien och, läser jag i en gammal släktings berättelse, Memel.

Men hur kan man då arbeta för att nyansera mediebilden av ett område som fått så stort symbolvärde inom diverse populistiska rörelser? Ett sätt är naturligtvis att analysera vinklade rapporter. Det är dock svårt att tillbakavisa förvrängningar som består av ett ensidigt urval av händelser och historiska fakta. Källorna och tolkningsmöjligheterna är många och osanningen brukar först uppstå när flera rapporter lutar åt samma håll. Ord står till slut mot ord och det krävs många ord för att vederlägga ens en kort text där fakta kokats ned till fiktion.

Enskilda citat och referat är betydligt lättare att kontrollera. I de fallen råder ingen tvekan om att upphovsmannens ord har företräde. Men, som längden på denna text illustrerar, ställer redan den begränsade uppgiften att jämföra citat och källa krav på läsaren. Därför hoppas jag att genomgången kan läsas som ett exempel på ett fenomen, inte som kritik av en isolerad text.

Rapporten jag valt som exempel på det antiisraeliska perspektivet i svensk nyhetsrapportering handlar just om Obamas linjetal om Mellanöstern och Nordafrika. I DN (19/5) tar sig Clas Svahn friheten att grovt felcitera presidenten, även på viktiga policypunkter.

För att undvika ytterligare fel citerar jag den relevanta sekvensen ur Obamas tal på engelska. Jag citerar även hela det stycke ur Svahns artikel där Israel behandlas, detta för att läsaren själv ska kunna bilda sig en uppfattning om hur antiisraelisk förvrängning kan fungera ur både ett sändar- och ett mottagarperspektiv. Vilka kriterier går Svahn exempelvis efter när han redigerar - eller snarare censurerar - Obamas tal? Vilka känslor väcker Obamas respektive Svahns verion av talet? Vilken uppfattning får den som bara läser Svahns översättning och referat? Och hur blir det om man vänder på det? Vilken uppfattning skulle man få om man bara läste det som Svahn strukit och det som jag fyllt i med mina kommentarer?

Svahn inleder med att byta namn på den arabisk-israeliska konflikten: "Den amerikanske presidenten tog också upp frågan om hur man ska nå en fred mellan israeler och palestinier och kallade konflikten för en som 'bara pågår och pågår och pågår'."

Obama är tydlig med att konflikten är israelisk-arabisk: "For decades, the conflict between Israelis and Arabs has cast a shadow over the region." Detta vidare sammanhang är av stor betydelse för förståelsen av det som pågått och pågår i regionen.

Därefter pressar Svahn samman ett långt avsnitt ur talet till detta stycke, som är citatmarkerat i artikeln:

"Det finns de som säger att detta inte går att lösa, men det anser jag att det gör. Våra åtaganden mot Israel är djupt rotade och det faktum att vi är vänner sedan länge gör att vi kan tala klarspråk. Fred måste vara en möjlighet. Drömmen om en fredlig stat, Israel, går aldrig att fullfölja om ockupationen fortsätter. En fred måste inbegripa två stater, en israelisk och en palestinsk. Basen för förhandlingarna är klar: Permanenta gränser till Israel och Palestina som utgörs av 1967 års gränser."

Svahns översättning är i det närmaste rakt igenom felaktig. Han har dessutom gjort kraftiga strykningar utan att markera detta. Därför krävs en jämförelse mening för mening. "S" före citat står för "Obama enligt Svahn". "O" står för "Obama enligt Obama".

S: "Det finns de som säger att detta inte går att lösa, men det anser jag att det gör."

O: "Indeed, there are those who argue that with all the change and uncertainty in the region, it is simply not possible to move forward. I disagree. "

Återigen understryker Obama att palestinier och israeler befinner sig i ett större sammanhang än det israelisk-palestinska. Svahn stryker "all förändring och osäkerhet i regionen" ur sin översättning.

S: Tyst.

O: "At a time when the people of the Middle East and North Africa are casting off the burdens of the past, the drive for a lasting peace that ends the conflict and resolves all claims is more urgent than ever. For the Palestinians, efforts to delegitimize Israel will end in failure. Symbolic actions to isolate Israel at the United Nations in September won't create an independent state. Palestinian leaders will not achieve peace or prosperity if Hamas insists on a path of terror and rejection. And Palestinians will never realize their independence by denying the right of Israel to exist."

Svahn stryker konsekvent allt som handlar om den arabiska sidans roll i konflikten. Obama varnar alltså palestinierna för att delegitmiseringen, terrorn och Hamas vägran att erkänna Israel leder till fiasko. Man kan inte bygga något gott samhälle för sin befolkning om mycket av kraften koncentreras på något destruktivt. Detta är en realistisk ståndpunkt. Obama är också realist i den meningen att han talar om för israelerna att de måste göra något nu när regionen är i omvälvning. Obama markerar att USA inte stödjer initiativet att utropa en palestinsk stat utan förhandlingar och fredsvilja.

S: "Våra åtaganden mot Israel är djupt rotade..."

O: "As for Israel, our friendship is rooted deeply in a shared history and shared values."

Detta är nästan korrekt översatt, men Obama förklarar vari rötterna är förankrade.

S: Tyst.

O: "Our commitment to Israel's security is unshakeable. And we will stand against attempts to single it out for criticism in international forums. "

Svahn låtsas inte om FN:s extrema partiskhet mot Israel, vilken är uppenbar om man jämför antalet antiisraeliska resolutioner med antalet resolutioner riktade mot världens diktaturer. Han väljer i stället att låta Obamas mening fortsätta och sluta såhär:

S: "... och det faktum att vi är vänner sedan länge gör att vi kan tala klarspråk."

O: "But precisely because of our friendship, it is important that we tell the truth:"

Svahn får ett halvt rätt - om man kan gå med på att "klarspråk" och "sanning" är synonymer.

S: Tyst.

O: "the status quo is unsustainable, and Israel too must act boldly to advance a lasting peace. The fact is, a growing number of Palestinians live west of the Jordan River. Technology will make it harder for Israel to defend itself. "

Svahn stryker ytterligare en passage som handlar om Israels säkerhet.

S: "Fred måste vara en möjlighet."

O: "A region undergoing profound change will lead to populism in which millions of people - not just a few leaders - must believe peace is possible. The international community is tired of an endless process that never produces an outcome. "

Svahn hoppar återigen över en referens till regionen i sin helhet. Obama nämner populismen, en drivande kraft i en pågående omvälvning i både öst och väst. Den märks tydligast i öst där folkmassorna måste resa sig mot diktatorer innan man kan få till stånd någon form av demokrati. I väst är revolutionen tystare, men fullt märkbar på valresultaten. Följden kan bli populistisk demokrati (ett slags majoritetens tyranni), samt intensifierade konflikter inom och mellan länder. Opinionsmätningar tyder exempelvis på att Egypten får ett populiststyre efter parlamentsvalet i september. Det muslimska brödraskapet och andra islamister beräknas kunna skaffa sig en majoritet av rösterna. De spelar på nationalistiska känslor, samt på antiisraeliska och antijudiska föreställningar som uppmuntrats genom årtionden av propaganda från diktatorer som vill behålla makten och från revolutionära islamister som vill gripa makten.

Obama säger att det inte räcker om ett fåtal ledare satsar på äkta fred. (Det är skillnad på äkta fred och fredliga metoder som "återvändarmarscher" - mängder av obeväpnade människor som forcerar Israels gränser.) Om den populistiska vågens destruktiva effekter ska kunna motverkas behöver även folket uppmuntras att tro på fred snarare än på svartvit polarisering. Och Israel måste ta med den starka folkopinionen i beräkningen.

S: "Drömmen om en fredlig stat, Israel, går aldrig att fullfölja om ockupationen fortsätter."

O: "The dream of a Jewish and democratic state cannot be fulfilled with permanent occupation."

Svahn får ännu ett halvt rätt - om man anser att "judisk och demokratisk stat" kan översättas med "fredlig stat". Nu tror jag mig visserligen veta att även icke-judar är kapabla till att skapa fredliga stater, men med tanke på översättningens kvalitet i övrigt får det duga.

S: Tyst.

O: "Ultimately, it is up to Israelis and Palestinians to take action. No peace can be imposed upon them, nor can endless delay make the problem go away."

Svahn tar bort ännu en referens till att det inte går att trolla bort problemen genom att ensidigt utropa en palestinsk stat.

S: "En fred måste inbegripa två stater, en israelisk och en palestinsk."

O: "But what America and the international community can do is state frankly what everyone knows: a lasting peace will involve two states for two peoples. Israel as a Jewish state and the homeland for the Jewish people, and the state of Palestine as the homeland for the Palestinian people; each state enjoying self-determination, mutual recognition, and peace."

Svahn låter Obama erkänna behovet av ett hemland för det palestinska folket, men inte för det judiska. Det ömsesidiga erkännandet och freden försvann också under översättningen.

S: "Basen för förhandlingarna är klar: Permanenta gränser till Israel och Palestina som utgörs av 1967 års gränser."

O: "So while the core issues of the conflict must be negotiated, the basis of those negotiations is clear: a viable Palestine, and a secure Israel."

Här gör sig Svahn skyldig till ren förfalskning. Basen för förhandlingar är enligt Obama en fungerande palestinsk stat, samt säkerhet för israelerna. Svahn tycker att 1967 års gränser är basen för förhandlingar - och undertecknar sin åsikt med presidentens namn. Obama talar visserligen om gränser, men han säger inte det som Svahn lägger i munnen på honom:

O: "The United States believes that negotiations should result in two states, with permanent Palestinian borders with Israel, Jordan, and Egypt, and permanent Israeli borders with Palestine. The borders of Israel and Palestine should be based on the 1967 lines with mutually agreed swaps, so that secure and recognized borders are established for both states."

USA menar alltså att resultatet av förhandlingarna borde bli två stater och att 1967 års gränser kommer att modifieras genom utbyte av landområden som båda parter går med på. Syftet är att staterna ska få säkra och erkända gränser. Detta är en viktig fråga eftersom Israel med 1967 års gränser blir för smalt för att kunna försvaras.

Obama säger ingenting nytt här. Han säger det som exempelvis Ehud Barak sagt tidigare, nämligen att bosättningar på Västbanken kan bytas mot nuvarande israeliska områden. 1967 års gränser är bara en stilleståndslinje, inte en fastslagen gräns. Man kan notera att Obama inte uppehåller sig vid bosättningsfrågan, som annars gärna framhålls som regionens enda problem. Han har tidigare uppmanat till ett stopp för utvidgningar.

S: Tyst

O: "The Palestinian people must have the right to govern themselves, and reach their potential, in a sovereign and contiguous state. As for security, every state has the right to self-defense, and Israel must be able to defend itself - by itself - against any threat."

Återigen blir Obama tystad när han talar om att Israel ska kunna försvara sig.

S: Tyst.

O: "Provisions must also be robust enough to prevent a resurgence of terrorism; to stop the infiltration of weapons; and to provide effective border security. The full and phased withdrawal of Israeli military forces should be coordinated with the assumption of Palestinian security responsibility in a sovereign, non-militarized state."

Här nämner Obama att Palestina initialt måste vara demilitariserat för att man ska undvika terrorism. Svahn är, som sagt, konsekvent i sin redigering.

S: Tyst.

O: "The duration of this transition period must be agreed, and the effectiveness of security arrangements must be demonstrated. These principles provide a foundation for negotiations. Palestinians should know the territorial outlines of their state; Israelis should know that their basic security concerns will be met."

Obama använder ordet "måste" om Israels säkerhet. Svahn är fortfarande restriktiv med yttrandefriheten när säkerheten kommer på tal.

S (referat, inte påstått citat): "Problemet med palestinska flyktingar och frågan om Jerusalem är två frågor som också måste lösas, konstaterade Obama."

O: "I know that these steps alone will not resolve this conflict. Two wrenching and emotional issues remain: the future of Jerusalem, and the fate of Palestinian refugees."

Referatet är korrekt förutom att det inte förmedlar svårigheterna för israeler och palestinier att lösa dessa känsliga problem.

S: Tyst.

O: "But moving forward now on the basis of territory and security provides a foundation to resolve those two issues in a way that is just and fair, and that respects the rights and aspirations of Israelis and Palestinians. Recognizing that negotiations need to begin with the issues of territory and security does not mean that it will be easy to come back to the table.In particular, the recent announcement of an agreement between Fatah and Hamas raises profound and legitimate questions for Israel - how can one negotiate with a party that has shown itself unwilling to recognize your right to exist. In the weeks and months to come, Palestinian leaders will have to provide a credible answer to that question."

Obamas förslag att vänta med Jerusalem och flyktingfrågan är en av nyckelpunkterna i talet. Svahn stryker även den.

Flyktingfrågan, eller "rätten att återvända" är ett palestinskt förhandskrav. Frågan är svår, också känslomässigt. De araber som lämnade eller jagades ut ur det palestinska mandatet vid Israels bildande var ungefär 700 000 till antalet. Till skillnad från annan flyktingstatus går palestinsk flyktingidentitet i arv. Det finns nu cirka fem miljoner sådana flyktingar. Om alla dessa människor skulle återvända till sina släktingars hem i nuvarande Israel skulle Israel upphöra att vara ett judiskt hemland. Den som tagit del av den omfattande och ofta genocidala antisemitiska propagandan i arabvärlden och Iran kan tänka sig vad som då skulle hända judarna i vad som de facto skulle bli en andra palestinsk stat. Vissa palestinska politiker hävdar öppet att flyktingarna inte fått medborgarskap i andra arabländer av det enda skälet att de ska användas som vapen mot de israeliska judarnas existens.

Samtidigt som araber flydde från det nuvarande Israel flydde eller förvisades ungefär lika många judar från arabvärlden. De flesta kom till Israel. Andra hamnade i exempelvis Frankrike. Judarna fick liksom araberna lämna allt de ägde. Men till skillnad från de palestinska araberna fick de medborgarskap i sina nya hemländer. Både judiska och arabiska flyktingar kan naturligtvis känna saknad efter det gamla landet och önska kompensation för materiella förluster. Men det vore inte rätt att beröva det judiska folket sin enda stat eller de israeliska judarna deras rätt till säkerhet.

Svahn hoppar även över Obamas fråga om hur judiska israeler ska kunna förhandla med Hamas, ett parti som inte respekterar det judiska folkets rätt till liv. Obama säger det inte rakt ut, men Hamasledare talar öppet om att judarna sändes till Palestina för att "den islamiska nationen" (folkkroppsbasen för kalifatet som islamister drömmer om) skulle få äran att massakrera dem. Obama vill ha ett trovärdigt palestinskt svar på sin fråga. Här illustrerar han varför han anser att det inte går att sopa problemen under mattan genom att uner september månads Generalförsamling ensidigt utropa en palestinsk stat.

S: "Vi måste göra allt för att komma förbi det nuvarande dödläget."

O: "Meanwhile, the United States, our Quartet partners, and the Arab states will need to continue every effort to get beyond the current impasse."

Obama preciserar vilka han menar med "vi".

S: Tyst.

O: "I recognize how hard this will be. Suspicion and hostility has been passed on for generations, and at times it has hardened. But I'm convinced that the majority of Israelis and Palestinians would rather look to the future than be trapped in the past. We see that spirit in the Israeli father whose son was killed by Hamas, who helped start an organization that brought together Israelis and Palestinians who had lost loved ones. He said, "I gradually realized that the only hope for progress was to recognize the face of the conflict." And we see it in the actions of a Palestinian who lost three daughters to Israeli shells in Gaza. "I have the right to feel angry," he said. "So many people were expecting me to hate. My answer to them is I shall not hate.... Let us hope," he said, ‘for tomorrow'"

Obama talar om israeliska judar och palestinska araber som lyckas undvika den djupaste källan till hat - vetskapen om att "den andre" dödat ens närmaste. Både judar och araber är människor, säger Obama med detta, och låter lyssnaren förstå att problemen och möjligheterna är allmänmänskliga. Det får han inte för Svahn.

S: "Människor måste välja mellan hat och hopp, det som har hänt och det som kommer i framtiden."

O: "That is the choice that must be made - not simply in this conflict, but across the entire region - a choice between hate and hope; between the shackles of the past, and the promise of the future. It's a choice that must be made by leaders and by people, and it's a choice that will define the future of a region that served as the cradle of civilization and a crucible of strife."

Svahn får det att låta som om framför allt israelerna måste välja. Obama menar att både befolkningarna och ledarna (in spe) i hela regionen har ett val - de har naturligtvis flera. Å ena sidan finns en sund stolthet och framåtsträvan som möjliggör ett tryggt och fritt samhälle. Å andra sidan finns en falsk stolthet som grundas på överdrivna fiendebilder och som får människor att ge upp sin frihet och trygghet för att bygga murar kring nationen eller utvidga dess territorium. Det valet har också vi som lever i ett Europa där etniska och religiösa grupper används som slagträn i ett populistiskt spel som också här till stor del handlar om att definiera nationen.

Som Obama antydde ett par gånger under sitt tal är den etablerade politiska eliten försvagad i populistiska tider. Sociala medier, men också nyhetsmedier, får stor betydelse. Journalistens roll att analysera det som sprids på nätet och gräva fram det som politiker försöker dölja blir viktigare. Ansvaret för de faktiska och moraliska sanningar som vi lärt oss att intuitivt koppla samman med folk- eller majoritetsstyret vilar tungt på den tredje statsmakten.

Fortsätter man att i stor utsträckning anpassa empirin efter förutfattade meningar om det mest symbolladdade området i världen är risken stor att flera följer strömmen mot en populistisk demokrati. Som synes av exemplet ovan kan det då också hända att rollerna bli ombytta: politikern upplyser och journalisten mörklägger.

Anna Ekström (24 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36543

199 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag tänker kommentera det här från Anna Ekström:

"Men det finns en specifikt svensk bakgrund till att just svensk nyhetsförmedling lutar åt det antiisraeliska hållet. Vi bär till exempel på ett ideologiskt arv från den socialistiska tiden då Sverge låg någonstans mellan öst- och västblocken. Sovjetkommunismen blev starkt antisionistisk, vilket hör samman med kalla kriget och rysk antisemitism. Den svenska mittenpositionen har överlevt i många kretsar, men idag får den så kallade muslimska världen agera östlig motpol till USA. I likhet med Europa i övrigt har vi också ett ännu äldre, antisemitiskt arv. Urgamla föreställningar om judar projiceras på Israel."

Det här är ju helt enkelt nonsens. Israels ockupation av Palestina diskuteras kritiskt internationellt och inte bara i Sverige:

Här till exempel linguistikern, professor Noam Chomsky:

http://www.youtube.com/watch?v=Vnq5wbJoadw&feature=related

Och författaren, journalisten Cristhopher Hitchens:

http://www.youtube.com/watch?v=vVCNH4EFYgY&feature=related

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2011-05-22, 08:03

Men herregud, det var så länge sedan den kritiskt granskande journalismen dog att det är meningslöst att debattera dagens politiska journalism. Journalistyrket är idag en av de yrkesgrupper med lägst förtroende hos allmänheten, olika undersökningar visar vissa skillnader men trenden är total.

Om inte det ens kan röra upp en jordbävningsdebatt är det lika bra att inse yrket förlorat tills i.a.f ett generationsskifte har skett. Undersökningar som den nedan visar på ett tydligt samhällsproblem, att man inte litar på marknadsförare är dock ett positivt tecken.

Andra undersökningar jämställer nästan Journalister med bilreparatörer gällande förtroende. Grattis...

Brandkåren 98
Brevbärare 94
Läkare 88
Grundskole-/gymnasielärare 84
Polisen 83
Domare 80
Marknadsundersökare 68
Militären 67
Advokater 65
Miljöskyddsorganisationer 64
Prästerskapet 62
Bankväsendet 56
Tjänstemän inom kommunen 52
Chefer för stora företag 49
Fackföreningar 48
Välgörenhetsorganisationer 47
Marknadsförare 37
Journalister 28
Politiker 25
Reklam 15

Permalänk | Anmäl #3 Kjell Olofsson, 2011-05-22, 09:00

68-vänstern och dess följare gjorde en poäng av att ta sig in på ställen där de kunde påverka samhället. Med fördel blev de alltså lärare och journalister. Resultatet blev att skolan och media politiserades med följden att båda tappade trovärdighet.
Lyckligtvis uppfanns internet som har rätt många sajter som inte drar sig för att visa hela sanningen. Frågan är om Svensson är tillräckligt smart att utnyttja detta.

Permalänk | Anmäl #4 Robert Pettersson, 2011-05-22, 09:01

#1" Noam Chomsky, Cristhopher Hitchens"

Gapskratt! Du kommer dragande med två kommunister/socialister/marxister/anarkister eller vad de nu kallar sig för stunden. Ett tips om du vill bli tagen på minsta allvar: Gör inte det.

Permalänk | Anmäl #5 David_A, 2011-05-22, 09:14

#1 Palestina är inte ockuperat av Israel. Det mesta av det brittiska mandatet Palestina gick till Jordanien som f ö också roffade åt sig Västbanken efter kriget 1948 men förlorade det i kriget 1967.
Ditt påstående är förståeligt eftersom du säkert är hänvisad till vad svenska journalister tycker att du skall få veta men det finns andra, internationella, källor.

Permalänk | Anmäl #6 Nurmela, 2011-05-22, 09:27

Omfattande artikel av stöd för Israel på alla sätt. Kommenterar här några punkter:
"Svensken ställs inte ofta inför frågan om hur hon eller han skulle känna och tänka om danskar år ut och år in besköt Skåne med missiler, omvärlden vore fientlig, vi dödade civila för att komma åt den danska regimen och ockuperade danskt territorium (förutom Skåne och annat annekterat område). "

Sverige och de övriga nordiska länderna lämnade konfrontationspolitiken för flera hundra år sedan, så den jämförelsen är irrelevant. ( Om det inte är så att författaren menar att Israel ligger flera hundra år efter i moralisk utveckling eller utveckling överhuvudtaget och att vi ska ta hänsyn till det.)
Vi skulle aldrig vara så galna att vi uppträdde dåligt mot våra grannar. Problem löser man med samtal, och handel fördjupar samarbetet.

Författaren skriver: "Också palestiniern, som oftare än israelen får ett ansikte och ett namn i nyhetsmedierna..." Är det verkligen sant?Hur ofta har inte namnet Gilad Shalit tutats ut, och kommer ni ihåg den israeliska bombflygaren Ron Arad på 80-talet? Namn som trummats ut i det oändliga, medan det hela tiden sitter tusentals "namnlösa" palestinier i israeliska fångläger i Negevöknen (Israels Guantanamo) för att ha som enda syfte till att användas i utbyte för någon israel eller för att släppa några hundra när Israel ska visa "god vilja".

"USA menar alltså att resultatet av förhandlingarna borde bli två stater och att 1967 års gränser kommer att modifieras genom utbyte av landområden som båda parter går med på. Syftet är att staterna ska få säkra och erkända gränser. Detta är en viktig fråga eftersom Israel med 1967 års gränser blir för smalt för att kunna försvaras. Obama tror att bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem kan bytas mot områden som gör Palestina till ett geografiskt sammanhängande och försvarbart land. Man kan notera att Obama inte uppehåller sig vid bosättningsfrågan, som annars gärna framhålls som regionens enda problem."

Här tas det upp att författaren och Obama anser att Israel med 1967 års gränser blir för smalt för att försvaras. Först skulle osten delas, sen kanske palestinierna skulle få hålen i osten, och nu inte ens det. Det låter också precis som om Israel kommer att fortsätta sin extrema våldspolitik och inte leva i samförstånd med sina grannar som vanliga länder gör. Den starke manipulerar med motståndarens territorium som den vill. Vem för palestiniernas strid för att försvara sitt terrritorium? Kolla hur det ser ut nu, med illegala bosättningar, mur, checkpoints, bosättarvägar mm. Dessutom kan man aldrig godkänna att ockupanten lägger den bördigaste jorden under sig inklusive områdenas livsviktiga vatten källor som det är nu.

"O: "Provisions must also be robust enough to prevent a resurgence of terrorism; to stop the infiltration of weapons; and to provide effective border security. The full and phased withdrawal of Israeli military forces should be coordinated with the assumption of Palestinian security responsibility in a sovereign, non-militarized state.

Här nämner Obama att Palestina initialt måste vara demilitariserat för att man ska undvika terrorism. Svahn är, som sagt, konsekvent i sin redigering."

Obama och författaren antar jag, är överens om att Palestina ska vara demilitariserat. Författaren skriver "initialt", men det hittar jag inga belägg för att Obama sagt. Dessutom, hur ska Palestina skydda sig som demilitariserad stat mot Israels vidriga statsterrrorism?

Författaren:"Judarna fick liksom araberna lämna allt de ägde. Men till skillnad från de palestinska araberna fick de medborgarskap i sina nya hemländer. Både judiska och arabiska flyktingar kan naturligtvis känna saknad efter det gamla landet och önska kompensation för materiella förluster. Men det vore inte rätt att beröva det judiska folket sin enda stat eller de israeliska judarna deras rätt till säkerhet."

Det här liksom mycket i texten i övrigt andas en känsla av att israeler till skillnad från palestinier är progressiva, pragmatiska och lever i nuet. Att Israel hör till väst och Palestina till Öst. Det har vissa likheter med den gamla bolsjevikskräcken, men nu är det Islam som gäller istället. Och att de palestinska flyktingarna vare sig har velat eller fått medborgarskap i kringliggande länder är väl helt självklart. Går de med på det, så har de ingen chans någonsin till något "återvändande" eller ens ekonomisk kompensation. Som många vet går en del fortfarande omkring med nycklar kring halsen som en gång gick till de hus som nu antingen har nya lås och judiska invånare eller till hus och lås som ligger demolerade under marken i någon av alla de hundratals byar som jämnades med marken efter Israels bildande. JNF, brukar plantera pinjeskog ovanpå. Judiska national fonden, samlar in pengar i hela världen och uppmanar judar att skänka pengar vid särskilda begivenheter som födelser, bar mitzva konfirmationer, examina, födelsedagar och bröllop, eller som ett sätt att hugfästa någons liv.. För mer information om detta, läs den utomordentliga boken "Ett annat Israel" av Susan Nathan. Just om detta ovan står det på sid. 135 i pocket utgåvan.

Har inte palestinierna rätt till sitt land och till sin säkerhet? De fick land stulet, vattenkällor stulna och bosättare i present och sen ska de vara demilitariserade för att behaga tjuven och aggressorn...

Permalänk | Anmäl #7 Backfire, 2011-05-22, 09:50

Om svensk media någon gång citerar en israelisk tidning så blir det Haaretz, en sosse-tidning. Jag har inte någon gång sett citat från andra tidningar. Kan någon tvivla på att detta är en del av vinklad journalistik. Det finns faktiskt andra tidningar i Israel.

Permalänk | Anmäl #8 Robert Pettersson, 2011-05-22, 10:14

Jag, liksom de flesta, vet för lite om denna långa konflikt för att ta en initierad ställning. Som "fakta-nerd" (forskare till yrket) anser jag dock att det är djupt problematiskt när (seriös) media tappar förtroende pga politisk vinkling.

De flesta européer vet t.ex bättre än att söka sig till amerikanska Fox (och även CNN) för information om kriget i Irak och Afghanistan. Den är helt enkelt absurt vinklad (vilket möjligtvis kan förklaras av att den kommer från en krigförande nation).
Svensk media har inte samma ursäkt! Ändå kan Aftonbladet beslås med rena lögner om och om igen. Något som i mina ögon berövat dem ALLT förtroende.

DN brukar, i min mening, klara balansgången bättre (såvida man inte blandar in kulturredaktionen som är ett stort skämt även i mediakretsar :)). Vill dock minnas (inte säker, tunn is) att även journalister från DN varit inblandade i rena desinformationskampanjer såsom "lilla Saltsjöbadsavtalet -87". När sådana kampanjer avslöjas ligger det nära till hands att spekulera i hur många fler, okända, det finns.

Felciteringarna, nämnda i artikeln ovan, är åtminstone mer åt förstärkning än rena falsarier.

Permalänk | Anmäl #9 Jonas Karlsson, 2011-05-22, 10:20

När anna ekström försöker använda det s.k. antisemitkortet för att skydda den extremsionistiska och främlingsfientliga regimen 2011, då vet man hur långt zionisterna har kommit i sin argumentering. Samma sak hörde man för 30-år sedan, ungefär då sydarfikas apartheid lämnade över stafettpinnen till Israel.

Permalänk | Anmäl #11 Broder, 2011-05-22, 11:13

Tack Anna för din klara och tydliga genomgång av hur det går till i svensk media!

För oss som är insatta - #2 Louis Friend – är det här gammal (väldigt gammal) och känd kunskap. Enskilda - men inte få - journalister och tidningar ägnar sig åt det men även nyhetsbyrån TT är ökänd. De behandlar Israel – arabkonflikten på exakt samma sätt som beskrivs i artikeln.

Det är rätt skrämmande faktiskt. TT har år efter år redigerat i nyheter som kommer från regionen – för att få det att låta som Israel alltid är den felande parten. De gör ett rent politiskt ställningstagande och presenterar redigerade och tillrättalagda ”fakta” som sanning. Och hur vet vi det? Jo, numera kan vi ju själva gå ut på Internet och kontrollera vad som ursprungligen skrivits i utländska telegram.

Alltför ofta gör man precis som Clas Svahn och ”hoppar över” allting som kan få läsaren att förstå eller sympatisera med israeler.

Ett vanligt knep är att de lite snabbt och ytligt – i förbigående bara – mumlar någonting om missiler eller attacker från palestinsk sida för att sedan helt koncentrera sig på Israels reaktion. De ”onda” israelerna har återigen bevisat hur grymma de är…

Eller så beskrivs medlemmar i Hamas eller någon annan av terroristorganisationerna endast som ”palestinier”. ”En palestinier blev idag skjuten vid stängslet vid den israeliska gränsen i Gaza”, t ex. Vad de inte berättar är att det inte är någon oskyldig civil palestinsk bonde utan terrorister som med jämna mellanrum försöker placera ut bomber som ska döda israeliska soldater. Den delen hoppar man över eller misstänkliggör israeliska uttalanden. De ”onda” och ”falska” israelerna…

Det som är riktigt skrämmande är att TT:s kunder – svensk media – inte reagerar TROTS att de vet om att TT är partiskt. Jag har talat med en chefredaktör för en av de större morgontidningarna som svarade ”Jo, vi är medvetna om det men vi har inte tid eller pengar att dubbelkolla alla deras uppgifter” och föreslog att jag skulle vända mig direkt till TT och klaga.

Några exempel kan hittas på bloggen TT-kritik: http://tt-kritik.blogspot.com

ps Jag kan inte låta bli att undra vilka andra ställningstaganden de gör i ämnen som jag inte har någon djupare kunskap i...

Permalänk | Anmäl #12 Johan Diov, 2011-05-22, 11:15

Bra artikel.

Jag brukar själv ge exemplet att tortyr och övergrepp mellan Fatah/PLO och Hamas rakt censureras i svenska medier, t.o.m. när det är stora nyheter internationellt. Se t.ex. det här fallet:

http://www.hrw.org/legacy/english/docs/2008/04/04/isrlpa18425.htm
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/04/16/AR200804...

Artikeln har nog däremot inte rätt i sin motivering till varför svenska medier är oseriösa.

De som har utrymme i tidningar/tv/etc är sådana som Guillou (gammal KGB-medarbetare), Gahrton (kändis i samband med antisemitdömda Radio Islam), med flera. Den gemensamma faktorn är att de inblandade står väldigt långt till vänster, typ Gardell. Och får plats i tv-program etc.

Det verkar som om journalistyrket togs över av 1968-generationen -- och de anställer yngre förmågor som är lika "seriösa":..

Det är ju möjligt att artikelförfattaren har rätt och att svenska medier är seriösa inom andra områden. Finns det något område som bevakas av internationella medier, där vänsterextrema är lika fixerade som vid Israel? Ifall det sköts seriöst i svenska medier så kan hon ha rätt.

Sen:
#10 Magnus Johansson
>>Ekström hävdar att politikern (Obama) upplyser och journalisten (Svahn) mörklägger. Vilket trams och vilken förvirring!

Jag inser att du troligen skämtar, men Ekström skrev att journalisten Svahn censurerade och omtolkade Obamas tal till (vänster) propaganda. Hon uttalade sig inte om hur upplyst Obamas tal var.

Permalänk | Anmäl #13 u_1620, 2011-05-22, 11:16

Utmärkt genomgång av vad Obama faktiskt sa och vad DNs Svahn påstår och inte minst vad han lämnar ute.

Av kommentarer att döma är det många som sitter i den hörnan, demoniserar och skrattar, omtolkar Ekström, ser svart/vitt och vägrar diskutera sak, Obamas tal och DNs omtolkning och medvetna utelämnanden. Total och populistisk förvirring. Med såna media, vilken chans har folk att få breda kunskaper?

Permalänk | Anmäl #14 A-K Roth, 2011-05-22, 11:37

Detta var en underbart analyserande artikel, skriven i ett land där dess kulturelit hyllar Roul Wallenberg med några lerklumpar utslängda vid Berzelii park.

Permalänk | Anmäl #16 Stig Bergman, 2011-05-22, 12:10

Svahn är en kuriosaskribent som hitintills mest skrivit om UFOs och liknande men nu tycks besluten att tas mer på allvar i DN-gemenskapen. Strategin för att lyckas med det är att skriva artiklar som påminner om de journalisters som räknas. Att utpeka Israel och USA som upphovet till all världens fanskap är en bra början.

Permalänk | Anmäl #18 t, 2011-05-22, 13:18

För det första verkar det som om du ger Svahn för mycket Credit. Han har inte översatt ett helt tal. Han har översatt ett nyhetsklipp från Ruters och försökt skriva en nyhet på 5 minuter om det. Svanstöm har ingen egen åsikt i detta ämne.

För det andra gör du en ganska stor miss när du inte jämför Svahn översättning med rätt kommentar. (Biten om 1967).

Du har läst in något stort i något som inte är något stort. Och du har gjort misstag i dina jämförelser. Därav går det för tillfället inte att ta ställning i ditt inlägg. (som du för övrigt borde redigera en aning för att göra det lite mer läsvärt).

Det märks att du skriver med stor passion och det är berömvärt! Men i framtiden skulle jag vilja läsa kortare, mer redigerade inlägg med mer substans.

Lycka till!

Permalänk | Anmäl #19 Jonas Eriksson, 2011-05-22, 13:30

Svanström? Jag menade förstås Svahn! .. och det går inte att redigera sina egna inlägg..

Permalänk | Anmäl #20 Jonas Eriksson, 2011-05-22, 13:32

TACK, ANNA.

Det är närmast olidligt att ta del av svensk Mellanöstern rapportering.

Själv har jag sagt upp min dagstidning, då jag är trött på svenska journalisters inställning i konflikten mellan Israeler och palestinier .
Vad än som sker är det tydligen alltid israelernas fel.

Tyvärr, sker det allt för ofta, när svenska journalister översätter utländska artiklar till svenska, att de översätter israelkritik men censurera bort allt kritik mot palestinier.

Permalänk | Anmäl #21 Mia, 2011-05-22, 14:00

Man upphör aldrig förvånas av detta Orwelliska stöd för en Apartheidstat som har gjort det till vardaglig praxis att bryta mot grundläggande rättigheter och internationell rätt. Allt i namnet av unikt judiskt lidande och s k antisemitism. Man kan inte terrorisera ett folk i över 60 år bara för att man själv anser sig vara offer. Antisemitism kortet som artikelförfattaren återigen tar upp är för länge sedan överspelat. De flesta Israeler som bor i Israel är inte ens semiter. De är konvertertiter till den judiska religionen.

Permalänk | Anmäl #22 Terry K, 2011-05-22, 14:17

Tack Anna för en viktig och välskriven artikel. Jag vill ge dig all min uppmuntran till att skriva fler artiklar i ämnet.

Av kommentarerna att döma slås jag av hur hopplös situationen ändå är. Detta eftersom det trots allt är fullständigt orealistiskt att tro att terroristkramarna inom en överskådlig framtid kommer kunna se sakligt och objektivt på det här problemet.

Permalänk | Anmäl #23 Thomas Ek, 2011-05-22, 14:31

#22, vilket bladder. Konspirationsteoretiker går inte att diskutera med. Samma gamla lögner.

Permalänk | Anmäl #24 A-K Roth, 2011-05-22, 15:03

Anna Ekström hävdar att kritisk diskussion av Israel är ett svenskt fenomen. Jag hävdar att det är internationellt.

Ännu ett par exempel. The Guardian:

http://www.youtube.com/watch?v=mLZgNy46aTQ&feature=fvst

Norman Finkelstein, jude och amerikansk statsvetare:

http://www.youtube.com/watch?v=KpMpHgw7yVk&feature=related

Permalänk | Anmäl #25 Doktor Eleph@nt, 2011-05-22, 16:30

Tack Anna för en intressant artikel och särskilt den jämförande analysen av texterna. Enkelt uttryckt kan man väl säga att ett dylikt censurfilter eller gravt vinklat ligger som en våt filt över det mesta som skrivs här i landet - inte minst i SOU och propositioner i riksdagen, nu senast med den om Lissabonfördraget, där fördraget är förvrängt till nästan oigenkänlighet och även det nya EU. Jfr min bok: Det nya EU efter Lissabonfördraget. En kort summering (2010).

Dessutom vill jag tillägga att "Nurmela" i post #8 har helt rätt i sitt påstående om juridiken.

Permalänk | Anmäl #28 Göran Lysén, 2011-05-22, 16:55

Anna Ekström:

"Svahn inleder med att byta namn på den arabisk-israeliska konflikten: "Den amerikanske presidenten tog också upp frågan om hur man ska nå en fred mellan israeler och palestinier och kallade konflikten för en som 'bara pågår och pågår och pågår'."

Men både New York Times och the Economist refererar också till det gängse namnet dvs." Israeli-Palestinian conflict".

Obama refererar till att konflikten är regional och hans syfte är inte att byta ut det gängse namnet på huvudkonflikten, såsom Ekström hävdar. Men Svahn borde ändå använt arabic i detta fall.

Ekström kritiserar för det här felet men bidrar också med ett eget.

Permalänk | Anmäl #30 Doktor Eleph@nt, 2011-05-22, 17:13

#25. Vet inte om man ska skratta eller gråta. Du kommer med ytterligare ett exempel på en kommunist och en tidning där skribenter har slutat p.g.a. att man ansåg att det tidningen sysslade med var antisemitism maskerad som en moralisk hållning i största allmänhet. Kan du komma med _något_ annat än kommunister eller israelhatare?

Permalänk | Anmäl #31 David_A, 2011-05-22, 17:44

Om man tittar på Svahns DN:s artikel är den avsedd att referera vad Obama har sagt. Den är inte avsedd att citera. När man då gör ett förkortat referat måste givetvis vissa nyanser försvinna. Men det är omöjligt att undvika, så är det i ALLA referat.

Så Anna Ekström är i huvudsak ute i ogjort väder samt gör bort sig.

Om vi fortsätter att se på de detaljer som Ekström tar upp:

S: "En fred måste inbegripa två stater, en israelisk och en palestinsk."

O: "But what America and the international community can do is state frankly what everyone knows: a lasting peace will involve two states for two peoples. Israel as a Jewish state and the homeland for the Jewish people, and the state of Palestine as the homeland for the Palestinian people; each state enjoying self-determination, mutual recognition, and peace."

Ekströms kommentar: "Svahn låter Obama erkänna behovet av ett hemland för det palestinska folket, men inte för det judiska. Det ömsesidiga erkännandet och freden försvann också under översättningen."

Jag: Jo men det gör han ju - den israeliska statens fortsatta existens nämns på exakt samma villkor som den palestinska i Svahns referat:"En fred måste inbegripa två stater, en israelisk och en palestinsk."

Anna Ekströms kritik är rena snurren och så många kommentatorer här på NM tror att den är bra tycker jag är skrämmande.

Permalänk | Anmäl #32 Doktor Eleph@nt, 2011-05-22, 17:52

Svar till David A, mina referenser gäller respekterade forskare och journalister. De internationella kritiken kommer främst från vänster, vilket jag inte förnekat. Däremot förnekar jag att det som Ekström hävdar skulle vara ett svenskt fenomen.

Permalänk | Anmäl #33 Doktor Eleph@nt, 2011-05-22, 18:02

Situationen mellan Israel och det kanske blivande Palestina är skapat av araberna 1948. De har sig själva att skylla. Hade de accepterat delningsplanen hade det inte varit några problem idag. Men arabernas ovilja till judar i området är mycket äldre än Israel. Israel är här för att stanna. Regionens enda demokratiska och helt fria land. Detta för judar, araber och andra.

Permalänk | Anmäl #35 Michael Lindblom, 2011-05-22, 18:41

Sorry! Numela var post #6.

Permalänk | Anmäl #36 Göran Lysén, 2011-05-22, 18:44

Läsvärd artikel av Anna Ekström. Tyvärr har den som vanligt gett upphov till irrelevanta och t o m rasistiska reaktioner som inte tar upp huvudfrågan i artikeln.
Clas Svans artikel i DN var ett nyhetsreferat som helt korrekt fokuserade på "den arabiska våren" eftersom denna också tog upp det mesta i Obamas tal. I stort sett verkar artikeln vara OK även om den slirar mellan direktcitat och referat. Men naturligtvis kunde Svan varit mera exakt i referatet av den del av talet som ägnades åt fredsprocessen.
Nu missade han som Anna Ekström helt rätt påpekar en del viktiga nyanser och påpekanden i Obamas tal.. Som t ex att Obama själv inte har något svar på om man kan förhandla med Hamas. Som att en fredslösning inte kan påtvingas parterna. Och sist men inte minst, som att Obama föreslår att förhandlingarna startar med de frågor som rör territorium, gränser och säkerhet.

Permalänk | Anmäl #37 Mose Apelblat, 2011-05-22, 18:57

Angående en viss förvirring kring referat och citat: Jag skriver tydligt ut vad som är referat och vad som är citat. Stycket "Det finns de som säger att detta inte går att lösa [...] 1967 års gränser" har Svahn citatmarkerat med talstreck. Som jag också skriver har Svahn inte markerat att han strukit något, vilket man måste göra om man stryker mitt i ett citat. Det kan inte råda någon tvekan om att det handlar om felcitering, inte förstärkning eller referat.

Till Roth med flera: Tack!

Permalänk | Anmäl #39 Anna Ekström, 2011-05-22, 20:40

Anna Ekström, Nej, det framgår indirekt att allt utan citat markerat med citattecken i DN:s artikel av Svahn är ett referat.

Du skriver ovan: Därefter pressar Svahn samman ett långt avsnitt ur talet till detta stycke, som är citatmarkerat i artikeln:"

Jag har tagit en kopia av detta avsnitt ur artikeln ur fråga:

– Det finns de som säger att detta inte går att lösa, men det anser jag att det gör. Våra åtaganden mot Israel är djupt rotade och det faktum att vi är vänner sedan länge gör att vi kan tala klarspråk. Fred måste vara en möjlighet. Drömmen om en fredlig stat, Israel, går aldrig att fullfölja om ockupationen fortsätter. En fred måste inbegripa två stater, en israelisk och en palestinsk. Basen för förhandlingarna är klar: Permanenta gränser till Israel och Palestina som utgörs av 1967 års gränser.

Stycket är som ni ser avsett som referat och är inte citatmarkerat.

Din kritik gäller mycket om informationsbortfall men sådana uppstår som sagt i alla referat eftersom de är förkortningar.

Permalänk | Anmäl #40 Doktor Eleph@nt, 2011-05-22, 21:13

Har nu tittat på Svahns artikel igen. Större delen av artikeln består av stycken som inleds med citattecken och det är där som han slirar mellan direktcitat och referat.

Permalänk | Anmäl #41 Mose Apelblat, 2011-05-22, 21:34

Vansinnigt bra inlägg!!

Det är inte ofta man får en så genomtänkt/nytänkt inlägg där samband och konsekvenser framställs och analyseras.

Jag har alltid tyckt att de flesta journalister i övrigts sätt att presentera nyheter är tendenciösa med en politisk underton. Sällan har jag förstått en konflikt eller förstått ett folk som här judar och palestinier för det finns i regel ingen vilja att förstå.
Jag vet inte om detta är typiskt svenskt men det känns ofta som journalisten anser sig ha en folkuppfostrande dömande roll.

I kritiken mot Israel måste man väga in deras utsatta situation och historia och jag fattar inte varför man inte fattar en så enkel sak.

Tack för ett lysande härligt inlägg på denna i övrigt rätt mörka himmel.

Permalänk | Anmäl #43 P H, 2011-05-22, 21:50

Hmmm, vi är tydligen två "Jonas Karlsson" som kommenterar! Klart läge för missförstånd :(.

Permalänk | Anmäl #45 Jonas Karlsson, 2011-05-22, 22:03

Mose Apelblat, nej det finns bara ett fåtal citat, dessa är markerade med " , resten är referat.

Permalänk | Anmäl #46 Doktor Eleph@nt, 2011-05-22, 22:13

#33 Doktor Eleph@nt,
>>De internationella kritiken kommer främst från vänster, vilket jag inte förnekat. Däremot förnekar jag att det som Ekström hävdar skulle vara ett svenskt fenomen.

Är det där en medvetet felaktig beskrivning av artikelförfattarens position?

Hon skriver att de svenska mainstream-medierna ägnar sig åt oseriös bevakning av frågan; på gränsen till propaganda. Det är så vitt jag vet ett svenskt fenomen. Kan du ge referenser till andra Väst-länder med lika _konsekvent_ oseriösa medier i ämnet?

Jag följer NY Times och BBC parallellt med svenska medier sen ett decennie. För exempel på saker som censureras, se min kommentar i #13 (eller TT-kritik-bloggen som någon annan nämnde. Med mera...)

Och ja, du citerar bara extremisters åsikter -- kanske t.o.m. ännu längre till vänster än våra lokala Israel-kritiker som Guillou och Gardell. De har respektive jobbat för KBG och skrivit hyllningar till Ghadaffi...

#38 Doktor Eleph@nt,
Jag började svara på dina påståenden utan exempel, men såg att artikelförfattaren svarat själv i #39.

(Hur många kommentarer har du skrivit f.ö., Dr E? Är det _något_ som inte är citat av extremister -- och faktiskt stämmer med fakta?! :-)

Om jag har en åsikt och inte kan argumentera för den med fakta så brukar jag byta åsikt, Dr E. Du har tydligen en annan attityd....

Permalänk | Anmäl #51 u_1620, 2011-05-22, 23:32

Loise Friend skriver:

"För någon som inte är insatt i den här frågan framstår din artikel som helt sinnessjuk". Exakt - så långt ifrån verkligheten har 68 journalisterna på många sätt drivit opinionen. Redan i dagis matades jag och många andra med lögner om de stackars Palestinierna, som då (på 70 talet) inte ens själva visste att dom var palestinier - det hade ingen lärt dom än. Palestinier var då fortfarande synonymt med judar (dagens Jerusalem Post hette länge Palestine Post för att ta ett exempel). Vi hade barnprogram där de Stygga Amerikanerna bombade ihjäl Pho och hans vattenbuffel (Vietnam) och det fanns ingen hejd på hur man våldtog opinionen. Vänstern allierade sig med pan-arabismen (och senare islamismen), trots att man saknar all gemensam värdegrund förutom att man hade USA som huvudfiende.Fortfarande idag sitter samma personer kvar och poserar som journalister, forskare, socionomer och lärare men ser det fortfarande som sin livsuppgift att bekämpa "kapitalismen", vilket är deras begrepp för frihet och demokrati.

Permalänk | Anmäl #52 Pär Andersson, 2011-05-22, 23:48

Det vore så fantastiskt uppfriskande om någon av alla er som ständigt framhäver hur, från Israeliskt perspektiv, negativt vinklad medias rapportering är och hur antisemitiska alla vi andras åsikter är istället tog och vurmade för någonting som faktiskt kan föra konflikten närmare sin lösning.

Gäller givetvis andra sidan också.

Hade en mer nyanserad artikel av herr Svahn hjälpt?

Det finns bara två parter som kan lösa den här konflikten. Och ni som tycks tala för Israels är rimligtvis en del av den ena parten.

Vänligen sitt inte och spill tid på att läxa upp alla oss andra om hur vi feltolkar tal och missförstår grunden till konflikten. LÖS DEN!

"Svensken ställs inte ofta inför frågan om hur hon eller han skulle känna och tänka om danskar år ut och år in besköt Skåne med missiler, omvärlden vore fientlig, vi dödade civila för att komma åt den danska regimen och ockuperade danskt territorium (förutom Skåne och annat annekterat område). Det hade inte varit lätt att navigera mellan medkänsla och självhat, eller mellan medkänsla och hat mot andra."

Jag kan ju tycka att det inte verkar som om israeler heller tänker så mycket på hur det känns att vara på andra sidan och vara helt hjälplös i fråga om att både stoppa raketerna och repressalierna. Om det hela gjordes om till en vem-lider-mest tävling är jag rätt övertygad om vilken sida som leder på poäng.

Det finns nog ingen konflikt i världen som jag är så trött på att behöva höra om som den här.

Landsindelningen måste göras på ett visst sätt så att en sidan får chansen att fullt ut nyttja sin chans att försvara sig med militära medel. Men för att processen ska nå den punkten måste först andra sidan avmilitariseras. Och den får inte styras av någon med fientlig inställning kontra första parten. Så då kan man ju undra vem det är första parten tänker sig att de ska försvara sig mot. Den andre parten har ju mist sin lika stora rätt att försvara sig militärt...

Konflikten började för 80 år sedan. Nej, den började visst för 73 år sedan. Nej, det var inte då, det var för 76 år sedan... suck.

Bjud till istället för att sitta och grina på oss andra för att vi inte begriper nyanserna i det ni bråkar om.

Med det sagt så är jag en supporter av den här typen av journalistiska initiativ trots att det i det här fallet kändes lite överdramatiserat, blev långdraget och kanske inte bidrog till att lösa konflikten. Det gav bara allihopa en ny chans att kalla varandra tråkiga saker.
Men ambitiöst var det och det ska författaren ha eloge för.

Blev jag anitsemit nu? I så fall, vad kostar det? Och ingår det dricka?

Permalänk | Anmäl #53 Kim Lund, 2011-05-23, 02:00

Den som anser att 1967 års gränsar skall gälla förkastar ju allt FN står för. Den enda hitintills giltiga planen som finns är FNs delningsplan av 1947. Den stipulerade i att av sista 20 % av det brittiska palestinska mandatet skulle 56 % utgöra den judisk-palestinska staten och 43 % den arabisk-palestinska staten och Jerusalem som en internationell stad mellan de bägge statsbildningarna.

Efter att den judiska staten legitimt utropats i stöd med gällande folkrätten så hindrande omkringliggande arabiska stater att en arabisk-palestinsk stat skulle få bildas. Det var inte Israel som hindrade.

Efter att Israel under många år så körde man ut de arabiska trupperna ut ur de statslösa områdena. I enlighet med folkrätten får en försvarande stat erövra och annektera områden från en en stat som är aggressor. Dock kan Israel inte göra något anspråk på statslösa områden för att det är ingen stats område. Israel kunde dock med stöd i folkrätten ta både Golanhöjderna och Sinaihalvön. Egypten valde en förhandlingens och fredens väg med Israel och återfick Sinaihalvön.

Palestina har aldrig varit en stat och är det inte i dag heller. Palestina är ett områdesnamn uttryckt av en ockupationsmakt för 2000 år sedan. Det namnet kommer att för alltid vara ett uttryck för Roms förtryck av ett underkuvat folk. Så det skärs för den som vill använda namnet på en stat.

I enlighet med folkrätten kan en arabisk-palestinsk stat inte bildas genom att man inte uppfyller alla kriterier för statsbildning. Det främsta skälet till varför det är så är för att den interimsregering som finns inte har kontroll på sin egen befolkning och man brukar våld mot annan stat.

Det intressanta blir att när en palestinsk stat bildas och Israel fortfarande beskjuts, vilket sker pågående i nuet, så kan Israel som försvarande stat gå in, erövra och annektera delar av den arabiska statens områden helt legitimt i enlighet med folkrätten.

I dag har israel överhöghet över de statslösa områdena. Israel är förpliktigade av folkrätten att ha kontroll av dessa områden. Inget territorium får lämnas i maktvakuum. I Gaza har man vis autonom självbestämmanderätt liksom på Västbanken. Därför är Israel skyldig att ha kontroll över vad som går in och ut ur dessa områden. En sak man gör i samarbete med både Egypten och Jordanien. Därför är ship-to-gaza en folkrättsvidrig handling och att betrakta som grov varusmuggling. Det sistnämnda är en kriminell handling enligt svensk lag.

Allt ovan förglöms av alla antisemiter vars lakejer och drönare förglömmer och förtränger när man i media vill utmåla Israel som den stora boven. Det är därför det finns journalister som Clas Svahn som utan kompass och karta inte ens kan upptäcka verkligheten som ser helt annorlunda ut än den karta alla belackare av Israel vill vissa upp.

Svenska media är en skam av resterna av Molotov-Ribbentrop-pakten, en rest av antisemitism med gemensam skugga av svastikan samt hammaren och skäran. Den propaganda som pågår i svenska media mot Israel skulle göra Goebbels grön av avund.

Permalänk | Anmäl #54 Gunnar Arnkvist, 2011-05-23, 02:35

Kim, Det finns en uttryck som innehåller mycket sanning. "Om man lyckas (någotsånär) definiera ett problem, då har man också definierat lösningen". Så är det även med detta. Så vad som har hänt är inte oväsentligt utan själva kärnan till en lösning. Israeler och Palestinier har båda allt att vinna på fred och allt att förlora på konflikt. Det är två andra starka krafter som i allt väsentligt ligger bakom att konflikten blivit så enormt infekterad och svårlöst. Dels vänstern, tidigare Sovjet som betraktar detta helt strategiskt och ser en möjlighet att tilldela USA och väst ett dråpslag genom förena sina krafter med den andra externa parten - Panarabismen eller numera Islamismen. Båda dessa är totalitära system som inte fäster något värde vid vad som är sant, utan bara är intresserade av resultat. Kunde man stänga av dessa från sammanhanget, vore en fred inte bara möjlig utan skulle komma som ett brev på posten. De stackars Palestierna har blivit ett hänsynslöst utnyttjat verktyg för tidigare Sovjets värdsherravälde ambitioner och nu Islamismens dito.

Permalänk | Anmäl #55 Pär Andersson, 2011-05-23, 02:39

Han har tydligen varit medförfattare till boken "Världens största konspirationer". Undra om myten att Palestina har funnits är med där?

Permalänk | Anmäl #57 Pär Andersson, 2011-05-23, 07:39

#53 Kim Lund,
>> Det vore så fantastiskt uppfriskande om någon av alla er som ständigt framhäver hur, från Israeliskt perspektiv, negativt vinklad medias rapportering är och hur antisemitiska alla vi andras åsikter är

Poängen är just att gemene mans åsikter är konstiga, för att vi växt upp med konsekvent propaganda i Pravda-stil.

Det är därför jag själv är engagerade i ämnet -- jag är heligt förbannad när jag upptäckte att media ljög för mig när jag byggde min världsbild. Mitt engagemang i själva konflikten är inte så stort (däremot gillar jag maten och musiken från Mellanöstern).

>>Blev jag anitsemit nu?

Raljera på du, men Mellanöstern har mycket nazistiskt inspirerad hatpropaganda -- som till stor del skjuts under mattan i svenska medier. Svenska Vänstern stöder således implicit världens värsta rasistiska grupper. Du menar att det inte äcklar och upprör dig? Se t.ex.:

http://en.wikipedia.org/wiki/Antisemitism_in_the_Arab_world

Permalänk | Anmäl #58 u_1620, 2011-05-23, 07:40

Bra artikel men kanske lite bomskott trots allt.

Dagens svenska antisemitism är inte en gammal nedärvd kristen antisemitism utan en konsekvens av en kultur som går ut på att den som är "svag" har rätt att begå brott mot den som är "stark" för att uppnå "rättvisa".

Följaktligen presenteras juden som rik, hård, kall och stark medan araben presenteras som hjälplös, fattig och svag. Enligt den svenska konsensuskulturen har alltså araben rätt att använda våld för att uppnå "rättvisa". Juden har rätt att försvara sig men inte sin position.

Att araberna använder palestinierna enbart för att uppnå denna effekt är konsensustyckarna helt omedvetna om och likaså att deras tankebanor följer den historiskt antisemitiska mallen till punkt och pricka.

Så har hela det svenska etablissemanget inom politik och media blivit "nyttiga idioter" åt antisemitiska krafter utan att förstå det själva.

Permalänk | Anmäl #59 Bo T, 2011-05-23, 09:27

Här är en kort video med lite bakgrundsfakta om Israel och palestinerna (för er som inte kände er tillräckligt insatta):

http://www.terrorismawareness.org/what-really-happened/

Permalänk | Anmäl #61 Johan Diov, 2011-05-23, 10:17

Det är givetvis en skandal och en skam för Sverige att ledande politiker och medier förmedlar antisemitisk propaganda som om den vore sanning.

Problemet är att dessa "nyttiga idioter" är så övertygade om sin egen överlägsna godhet att de inte kan tänka tanken ens att de har fel.

Permalänk | Anmäl #63 Bo T, 2011-05-23, 10:26

#63

Även det här stället är ett i raden. Har aldrig sett att antisemitisk propaganda hade raderats här, däremot kritik mot sådant försvinner lätt - och bara nummerordningnes inkonsistens vittnar om att så var fallet.

Permalänk | Anmäl #65 Aris Toteles, 2011-05-23, 11:08

#65 Aris Toteles. Nuförtiden är toleransen för "avvikande åsikter" större i media än tidigare. Det går ofta att skriva Israelvänliga artiklar och kommentarer utan att bli autoraderad. Även så på NewsMill.

Om du inte gillar att råa antisemitiska inlägg publiceras så klicka på Anmäl. Jag har fått bort inlägg på det viset men ofta är det bättre att de står kvar och visar vilka urdåliga argument Israelhatarna har.

Utvecklingen är på väg åt rätt håll. Långsamt men säkert försvinner konsensustyckarnas makt att diktera vad som är rätt och fel när det gäller Mellanösternkonflikten.

Tyvärr har den trenden inte slagit igenom hos media- och politikereliten men det är väl det att den lever i en isolerad värld med statisk världsuppfattning, det är ju konsekvensen med en konsensuskultur, den är ju både rigid och dominant till sin natur.

Permalänk | Anmäl #67 Bo T, 2011-05-23, 12:08

#66 Doktor Eleph@nt
>> Ett UFO till skribent sedan 50 andra UFO:n som instämmer

Du har kommit med påståenden och förolämpningar i en lång rad kommentarer. Med lika mycket stöd som här i #66. Vilken nivå du håller i debatten...

(Sen hade du citerat några ovanligt extrema politiska extremister...)

Jag tror det får räcka med den här Newsmill-dosen ett tag, igen.

Permalänk | Anmäl #68 u_1620, 2011-05-23, 12:19

Terry K: Om det finns något palestinskt folk eller inte tror jag ingen har diskuterat, även om det naturligtvis kan låta sig göras. Att Palestina aldrig funnits är väl det som nämnts. Hur du sedan försöker få en rasiststämpel in i sammanhanget begriper jag inte, men det är väl i desperation över att stå naken utan argument och ändå inte vilja överge en uppenbarligen felaktig ståndpunkt.

Permalänk | Anmäl #70 Pär Andersson, 2011-05-23, 12:46

#58

"Poängen är just att gemene mans åsikter är konstiga, för att vi växt upp med konsekvent propaganda i Pravda-stil."

Så det är gemene man som ska lösa den här konflikten tycker du?

Alltså, klar man kan föra en debatt om medias eventuella snedvinklingar av ganska allvarliga ämnen, men jag tror föga det hjälper konflikten. Och jag är bara trött på att höra mer om huruvida jag har fattat det hela rätt än om hur parterna jobbar på att lösa det.

Kanske skulle det vara vettigt om de båda parterna tycktes överrens om att låta omvärlden ta fram en lösning som man därmed accepterade. Men så är det knappast.

" Du menar att det inte äcklar och upprör dig?"

Sånt upprör mig lika mycket i mellanöstern som det upprör mig på andra ställen. Men andra ställen får då banemej inte lika mycket av omvärldens uppmärksamhet, resurser och mediautrymme.
Dessutom, så tycker då jag, som den människa jag är, att man ska ta det rätt lugnt med epitet som "rasism" och "nazism"när man har med folk som lever under konstant förtryck och hot om våld. Att folk gör farliga och orättvisa generaliseringar när farbröder, söner, systrar, grannar och bekanta skjuts ner på öppen gata har jag faktiskt viss förståelse för. Jämförelser med Hitlers spökpropaganda känns faktiskt rätt avlägset.

Permalänk | Anmäl #71 Kim Lund, 2011-05-23, 12:59