FN inte svaret på miljöproblemen

I en demokrati kan medborgarna utkräva ansvar från de styrande och rösta bort en sittande regering. Men när ministrarna Gunilla Carlsson och Andreas Carlgren i veckan gjorde gemensam sak med utvalda forskare och debattörer på DN Debatt blev detta ansvar otydligt. I debattartikeln "Sverige kan bidra till ny vision för en hållbar värld" (16/5) gavs Johan Rockström och Staffan Normark tillträde till maktens budskap. Regeringen får så en vetenskaplig legitimitet, och forskarna en politisk dito.

Författarnas syfte är att beskriva dagens miljöhot och lansera en ny vision för en hållbar värld. Men även om växthusgaser, försurning och andra externaliteter av ekonomisk aktivitet är problematisk, leder inte detta med logisk nödvändighet till radikala policyslutsatser där världen måste "bryta med det kortsiktiga synsätt som frikopplar miljö från tillväxt". Ministrarna, tillsammans med Rockström och Normark, föreslår i princip en omvärdering av den marknadsekonomi som skapat vår välfärd - även om det sannolikt inte var avsikten från ministrarnas sida. I sitt tal till Nobelsymposiumet sade miljöministern klokskaper om hur marknaden är bra på att driva fram förändringar och effektivisera, men miljöministern tillade även något som kan få vem som helst att undra vad miljövisionen är. Han sade:

"So, out of very clear values, we have to carve future society. Why do I say "carve"? Because I use to think that a politician should be seen as a sculptor. A sculptor with the clear inner vision of the future, and with the capacity of a skilled craftsmen to form it."

Att politiska viljor, med alla dess särintressen, ska skulptera fram ett visst utfall på miljöområdet är dömt att misslyckas. Hur kan politiken veta, vilka de framtida näringar är som har kommersiell bärkraft eller är efterfrågade? Tyvärr är det ofta mer centralplanerad miljöpolitik som föreslås istället för enbart långsiktiga spelregler för företag, såsom koldioxidskatt enligt svensk modell. "FN behöver en vassare struktur för miljö och utveckling, exempelvis genom att stärka FN:s miljöprogram, UNEP, och kopplingarna mellan FN:s utvecklingsprogram", skriver författarna. Det kunde ha varit en rosigt naiv skrivelse om FN:s förmåga att uträtta stordåd, men så läggs förslaget trots allt fram.

Men om FN och centralism vore lösningen på miljöproblem och världens fattigdom, skulle vi inte ha nuvarande problem. Fattiga länder behöver tillgång till ägande, handel och näringsfrihet, kort sagt: kapitalism. Det står inte i motsättning till rent vatten eller hållbara energikällor. Världens mest förorenade städer ligger i de minst utvecklade och industrialiserade länderna. Precis som Indens premiärminister Indira Gandhi (1972) konstaterade på Stockholmskonferensen är fattigdom och nöd de största miljöbovarna.

Den moderna tillväxten innefattar inte bara en ökning i produktionen utan också en strukturell förändring i ekonomin. I diskussionen om frikopplingen mellan miljöpåverkan och tillväxt, är det svårt att förneka att ny teknologi ständigt bidrar till ekonomisk tillväxt samtidigt som miljöpåverkan minskar. I en OECD-rapport framgår hur Sverige har minskat koldioxidutsläppen sedan 1990 med ungefär nio procent, samtidigt som vi fått en ekonomisk tillväxt med över 44 procent. Ännu starkare är tendensen i de forna kommunistländerna. Polen, Tjeckien och Slovakien har, tillsammans med Luxemburg, den tydligaste decouplingen av koldioxid i Europa.

Bristen på äganderätt gör att miljön överutnyttjas. Politiken har på intet sätt varit potent som upprättare av dessa grundläggande ägarkontrakt. Istället för att söka nya sätt att få till äganderätt inom exempelvis fiskerinäringen, i samma anda som de fiskekvoter som givit positiva resultat på Island, har den svenska regeringen istället betalat ut subventioner till fiskare av politiska skäl. Fossila bränslen har subventionerats både i Sverige och globalt, om det ansetts nödvändigt för att gynna en viss bransch.

Så länge inte politiker klarar av att upprätta ägande där det går, avskaffa miljöskadliga subventioner, den klimatpåverkande jordbrukspolitiken som hindrar fattiga länder från att handla med Europa, eller för den delen att lätta upp den byråkrati som hindrar ny teknik som exempelvis GM-grödor som har potential att öka produktiviteten i jordbruket att få pröva sina vingar, ska inte heller stora FN-program i miljöns tecken lanseras eller en "ny ekonomi" diskuteras. Det är inte trovärdigt att tala vidlyftigt om att bli författare, om man inte behärskar grundläggande grammatik.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36446

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag förstår ingenting om hur du menar, alltihop verkar helt motsägelsefullt, man ska väl inte tillåta GM-grödor om man är rädd om miljön?

Permalänk | Anmäl #1 Stefan Sjögren, 2011-05-19, 07:41

Lydiah har förstått men ändå inte förstått.
Äganderätten är central, det är korrekt uppfattat.
Koldoxiden är dock inget klimathot. Detta måste fler avslöja och verifiera inför svenska folket. Ännu fler måste förstå den informationen och ta den till sig. Vi lever inte under något klimathot från CO2. Det är tvärtom så att alla vi kolbaserade livsformer existerar endast blott och bart tack vare koldioxiden i atmosfären.

Den biologiska mångfalden är en annan sån där fråga som förs fram med krav på långtgående regleringar.
Både den och klimathotet är endast konstruerade för att på omvägar och med byråkrati ta ifrån ägarna makten över den mark som de i alla demokratiska stater tillförsäkras rätten till i respektive grundlagar. Att ge med ena handen och ta med andra. Att säga sig värna om grundläggande rättigheter, men fullständigt trampa dem i gruset för att populistiskt blidka högljudda opinioner. Sådan är världens politik med FN. Fy F-N!

Permalänk | Anmäl #2 Mats Jangdal, 2011-05-19, 14:47

Subventioneras fossila bränslen?
Jag trodde dom straffbeskattades in i absurdum.

Permalänk | Anmäl #3 TAGE UNIKSSON, 2011-05-30, 11:41