Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-05-17 14:05, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Den officiella svenska kostnaden för kriget i Afghanistan är hitttills sju miljarder kronor. Men räknar man de vidare samhällskostnaderna kan notan vara så hög som 35 miljarder kronor, vilket måste vara historiens dyraste medlemsansökan till Nato. Det skriver Stefan Lindgren, författare till tre böcker om Afghanistan.
Vice ordförande i Afghanistansolidaritet, författare till tre böcker om Afghanistan.
Usama bin Ladins död har föranlett många amerikanska skribenter att försöka göra ett bokslut över tio års så kallat "krig mot terrorismen".
Mer än dubbelt så många amerikaner - över 6 000 - har stupat i de två krig som följde på 11 september-tragedin - Afghanistan och Irak - och de direkta förlusterna för de drabbade folken uppgår till mer än 100 000 irakier och afghaner, skriver Dan Froomkin i Huffington Post 11 maj 2011.
Över tre miljoner irakier och 400 000 afghaner har blivit hemlösa (i Afghanistans fall utöver de nära 2 miljonerna som redan var hemlösa när kriget startade. SL). Flera hundra tusen amerikanska soldater lider av långvariga krigsrelaterade skador och hälsoproblem, med mer än 200 000 diagnostiserade fall enbart av traumatisk hjärnskador. Sexhundratusen soldater har redan sökt medicinsk behandling från Department of Veterans Affairs, och 500 000 har ansökt om handikappersättning.
Harvard forskaren Linda Bilmes och professor Joseph Stiglitz, mottagare av Sveriges riksbanks pris till Alfred Nobels minne, uppskattar att de båda krigen efter 11 september kommer att kosta de amerikanska skattebetalarna någonstans mellan 4 och 5 biljoner dollar (dvs. 4 000 till 5 000 miljarder dollar, eller 28-35 biljoner svenska kronor).
Detta inkluderar inte bara de budgetmedel till militära operationer som krigen totalt väntas ge upphov till (1 300 miljarder dollar vid senaste skattningen), utan också den enorma kostnaden för långsiktig vård för återvändande soldater, och sådana saker som räntebetalningar på alla lånade extra pengar och oljeprisernas ökade volatilitet sedan invasionen av Irak.
"En av de främsta anledningarna till att vår statsskuld har ökat så mycket under det senaste decenniet är utgifterna för krig och militär uppbyggnad," säger Bilmes.
I slutet av juni väntas en forskningsrapport från Boston University med ännu högre bedömningar än Stiglitz/Bilmes.
Ska man försöka få en uppfattning om storleken på de kostnader som går ner i rännstenen med de förödande krigen har Oxfam ett bra exempel. USA satsar 151 miljarder dollar per år på krig och s k säkerhet. För en bråkdel av de pengarna, endast 16 miljarder dollar skulle man kunna erbjuda skolgång åt de 72 miljoner barn i fattiga länder som förvägras denna rätt. För 5 miljarder dollar per år skulle man enligt Oxfam kunna rädda livet på cirka 2 miljoner mödrar och barn per år.
Hur är det då med krigets kostnader för Sverige? Här har alliansregeringen gjort allt för att dölja dessa. Sedan 2008 redovisas endast särkostnaderna för den svenska Afghanistanstyrkan.
Det innebär att inget av följande medräknas:
- Inköp av krigsmateriel som köpts tidigare eller köpts inte exklusivt för Afghanistaninsatsen
- Stamanställdas löner och personalkostnader
- Investeringar i transportkapacitet (Sveriges delägarskap i Nato:s C17-plan kostar Sverige 1,5 miljarder kr under 2009-12. Driftskostnaden 260 miljoner kronor per år ska Sverige betala i 20-30 år som är flygplanens livstid. Totalt landar notan på c:a 6,7 miljarder på 30 år.)
- Inte heller ingår de långsiktiga kostnaderna för ersättningar till efterlevande, vård av soldater som skadats eller invalidiserats i Afghanistan etc.
Den officiella svenska kostnaden för kriget i Afghanistan ligger på 1,3 miljarder per år. Budgeten överskreds i fjol med 4 procent. Riksrevisionen påtalar i en rapport (RiR 2011:14) att målsättningarna för den svenska militära insatsen i Afghanistan är otydliga och att det därför är svårt att bedöma resultat i förhållande till mål. Man kritiserar också bristfällig rapportering till Riksdagen.
Men frågan är om inte Sverige också skulle behöva en beräkning av de vidare samhällskostnaderna för insatsen i Afghanistan, av samma slag som den Stiglitz/Bilmes har gjort.
Om vi antar att förhållandet mellan de officiellt redovisade (sär)kostnaderna och de faktiska kostnaderna är detsamma som i USA, som tillämpar samma redovisningsprinciper skulle den svenska kostnaden för att delta i Afghanistankriget hittills inte vara de c:a 7 miljarder kronor som anslagits i budgeten utan snarare 33-35 miljarder kronor.
I Kanada har statsvetaren David Perry (Canada.com 18/9 2008) kommit fram till liknande bedömningar av de totala krigskostnaderna; där är de faktiska kostnader 3,1 gånger större än de redovisade (sär)kostnaderna.
I avvaktan på en professionell svensk studie är det inte orimligt att anta att de svenska krigskostnaderna är flera gånger större än de redovisade särkostnaderna. Även en sådan översyn förutan är det lätt att inse att krigskostnaderna äter ut nödvändiga civila satsningar.
Som Svenska Afghanistankommitténs tidigare generalsekreterare, numera Sveriges ambassadör i Kabul, Thorbjörn Pettersson, påpekade i en artikel 25 september 2009: "För varje euro EU använder på den civila återuppbyggnaden i Afghanistan, lägger man fem euro på militära operationer."
Det är hög tid att avbryta den svenska krigsinsatsen och lägga skattebetalarnas pengar i den civila korgen. Historiskt vet vi att det är lättare att glida in i krig än att ta sig ur ett. Den politiska och militära prestigen hindrar oss att erkänna att kriget varit fel från början. Det kräver mod och ståndaktighet att se sanningen i vitögat och sluta behandla Afghanistan som en halvkoloni där 40 länders arméer ska kunna rumstera som de vill.
Om kriget tjänar en dold agenda, att bevisa vår krigsduglighet inför Nato, måste man säga att sällan har en reklamkampanj gjort av med så många miljarder med så liten utdelning.


Amerikanerna kommer att dra sig ur Afghanistan till presidentvalet

Utländska soldater kommer aldrig att befria afghanerna

Det lagliga kriget som inte är lagligt

Ett enkelt sätt att vinna valet

Rättvist och solidariskt att stanna i Afghanistan

Vallöftet om "change" var just bara ett vallöfte - aldrig avsett att infrias
Kan Hillary Clinton vara på väg att lösa den gordiska knuten i Afghanistan?
För afghanistankriget på den afghanska krigar- och dödskultens villkor


Farligt italienskt tillbakadragande
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Vad värre är att USA med stor sannolikhet orkestrerade 11 september och det efterföljande kriget mot terrorismen. Flera trovärdiga uppgifter gör också gällande att bin Ladin arbetade för USA och att han dog redan 2001 eller 2002 i sviterna av sjukdom. Vi har alltså lurats in i ett krig på felaktiga grunder.
Bäste Stefan Lindgren!
1. Sverige har INGA stridande trupper I Afghanistan, endast fredsbevarande trupper.
2. Saddam Hussein hann med att bli ansvarig för över TVÅ MILJONER människoliv. Så den tillämpliga frågeställningen blir därmed; - Hur många människoliv i tex. Irak tror du kommer ha RÄDDATS genom invasionen i Irak?
3. Var går den ekonomiska brytpunkten då räddandet av människoliv blir så hög att vi bör eller som du säger - upphöra med sin insats? Du måste ställa dig och framför allt besvara den frågan då du reser frågan om kostnadsaspekten.
Politikerna är fega och ryggradslösa i Aghanistanfrågans alla delar, ingen rimlig diskussion överhuvudtaget.
Thomas Ek :) fredsbevarande - det är väl var enda soldat i världen, för fred och ordning och emot brottslingar, så säger dom alla eller hur? gjort i alla tider. Sverige har soldater i Afghanistan som skjuter skarpt mot afghaner - fullständigt oacceptabelt, särskilt som både landets president har sagt att han vill ha ut dom utländska trupperna och att Kandahars befolkning vill det enl DN och afghaner i filmen Aramdillo. Thomas Ek: Vi är en del av en brutal utländsk ockupationsmakt, där huvudmördaren USA har ett mycket stort antal afghaners liv på sitt samvete. Bombningarna av Mazar-e-Sharif vet vi skapade nya talibaner. Håller vi på i några år till så är mer eller mindre alla i Afghanistan talibaner om dom inte är det redan nu.
Gud välsigne dig Bertil Jansson!
Ett fel har smugit sig in i artikeln. Årets budgeterade kostnad ska vara 1,9 miljarder. I fjol var den 1,3 miljarder SEK.
Till Thomas Ek: Uppdraget i Afghanistan är ett kap VII-uppdrag - "fredsframtvingande", inte "fredsbevarande". På vanlig svenska krigförande. Endast hopplösa idealister torde kalla den tioåriga Nato-operationen "fredsbevarande" - kriget har tilltagit i nästan perfekt symmetri med antalet utländska soldater på afghansk mark.
Vi måste bli av med de här galna krigshetsarna som bara drar in oss i fler krig för snart invaderar vi Pakistan också och vem vet vad som står på tur. Sveriges hela statsbudget lär till slut hamna på krigföring i andra länder vi måste invadera och mörda en massa människor i för att krigshetsarna får en kick av att sitta i hemliga möten och spela krigsspel med levande människor som spelpjäser.
Det finns inga gränser för hur dyrt det kan bli med dessa evighetskrig utan mål som de drivande bara vill fortsätta.
Enda möjligheten är att folket röstar in politiker med förnuft och ansvarstagande rörande den egna befolkningen och aggressiva invasioner bör alltid folkomröstas om med difinitivt slutdatum och högsta tillåtna kostnad i såväl människoliv som pengar på en eventuell insats.
Då Vietnam och Vietcong. Nu Afghanistan och Talibaner. Då påstått krig för folkets frihet. Nu påstått krig mot terrorism. Då USA-stöd till en sydvietnamesisk diktator. Nu stöd till en korrumperad USA-tillsatt president. Då napalm som brände oskyldiga till döds. Nu precisionsbomber som dödar urskiljningslöst. Då som nu USA som angripare med dold agenda. Då som nu folkens kamp att själva bestämma sina liv.
Då demonstrerade vi för folkens rätt att själva bestämma sina liv. Nu skickar vi soldater att slåss på förtryckarnas sida.
Då skallade ropen USA ut ur Vietnam. Nu, en bedövande tystnad.
Stefan Lindgren!
Till skillnad mot USA, Holland och Danmark har Sverige inga STRIDANDE trupper eller förband i Afghanistan. Din ”Björn Rosengrenare” får du pröva på någon annan.