Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Skolk

Widar Andersson om Skolk

Socialdemokrat: Skolkförslaget är bra för jämlikheten

Utbildningsminister Jan Björklund ångar på. 2012 ska ogiltig frånvaro redovisas i grundskoleelevernas terminsbetyg. När jag väger av min liberala sidas tveksamhet till ännu ett statligt tvångsinstrument i skolan mot min sociala sidas engagemang för klassutjämning och social rörlighet; då landar jag i ett stöd för Björklunds skolkbetyg. I vissa avseenden är vi människor inte särskilt komplicerade. Vi anpassar oss till vad som gäller. Det skriver Widar Andersson, chefredaktör på socialdemokratiska Folkbladet Östergötland.


Om författaren

Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet Östergötland.

Utbildningsminister Jan Björklund ångar på. Knappt har katederdebatten hunnit lägga sig innan han kastar in ännu en pinne i brasan. 2012 ska ogiltig frånvaro redovisas i grundskoleelevernas terminsbetyg. Socialdemokraternas partiledare är "fruktansvärt upprörd" i Svenska Dagbladet. Statliga Skolverket avstyrkte förslaget i sitt remissvar. Enligt Skolverket finns det risker att skolkredovisning i offentliga dokument kan göra ont värre för de skolkande. Barnombudsmannen är inne på ett liknande spår i sin avrådande remiss. BO befarar att Björklunds skolkförslag innebär att skolans ansvar för elevernas skolgång minskar medan elevens privata ansvar ökar.

Som den socialliberala person jag är så känner jag mig kluven. Å ena sidan anser jag att det viktigaste är att eleverna lär sig så mycket som möjligt. Hur inlärningen går till bör i allt väsentligt vara en fråga mellan varje elev och elevens lärare. Somliga barn har "lärandet i blodet". De behöver inte vara i skolan särskilt mycket. Å andra sidan finns det för de allra flesta elever uppenbara samband mellan närvaro i skolan och dynamiska lärprocesser. Särskilt tydligt är sambandet mellan närvaro och kunskap för de alla elever som växer upp i miljöer där lärande och kunskapsutveckling inte har insupits med modersmjölken.

När jag väger av min liberala sidas tveksamhet till ännu ett statligt tvångsinstrument i skolan mot min sociala sidas engagemang för klassutjämning och social rörlighet; då landar jag i ett stilla stöd för Björklunds skolkbetyg. Visst kan det förefalla primitivt att hota med obehagliga konsekvenser för de elever som utan giltiga skäl skolkar från undervisningen. Enkelhet och tydliga besked ska emellertid inte underskattas. I vissa avseenden är vi människor inte särskilt komplicerade. Vi anpassar oss till vad som gäller.

Många av de elever som skolkar då och då för att göra något roligare kommer säkerligen att upphöra med skolkandet om de riskerar att få bära hem betyg där den ogiltiga frånvaron rapporteras. För de elever vars skolkande har mer sammansatta och socialt problematiska orsaker ska vi nog inte förvänta oss några stora omedelbara effekter av Björklunds reform. I förlängningen kan skolkrapporteringen däremot innebära förbättringsmöjligheter även för dessa elever.

När närvarokravet i skolan skärps så skärps samtidigt kraven på de skolor där eleverna ska vara. En skola med många skolkrapporterade elever är knappast en attraktiv skola. Skolinspektionen kommer att ställa frågor, medierna kommer att publicera "skolktoppslistor", föräldrar kommer att ställa krav, skolledare och skolägare kommer att behöva agera. Björklunds förslag är på ytan en skärpning av individens ansvar för sin egen utbildning. På ett djupare plan är det i stället skolans ansvar för alla sina elevers skolgång och kunskapstillväxt som markeras hårdare än i dag.

I Svenska Dagbladet går Jan Björklund till storms mot de statliga myndigheter som är kritiska till hans förslag om skolkrapportering i terminsbetygen. Utbildningsministern är möjligen ute på ett konstitutionellt gungfly när han som statsråd attackerar statliga myndigheter. I sak är Björklunds frispråkighet hur som helst befriande och tänkvärd. Statlig "snällism" leder ofta fel. De som borde gå i skolan för att ha rimliga chanser till en hygglig framtid får det knappast bättre om staten ursäktande rycker på axlarna åt skolk. Inte heller lär skolorna bli bättre om de ansvarsbefrias för sina elevers närvaro och frånvaro.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36119

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den svenska korruptionen i skolan.

Toppbetygen har blivit 28 fler på 10 år.

Vi måste få ett slut på korruptionen i skolan, där lärare pressas att sätta högre betyg på eleverna än vad de är värda.

Tyvärr finns samma trend inom högskolan.

Så föruttnelsen sprider sig i samhället.

Och vi lever i ett kunskapssamhälle, så det kommer att svenskarna och näringslivet oerhörda pengar. De får anställda som inte har tillräcklig kompetens.

Skolförslaget går i rätt riktning.

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2011-05-11, 11:33

Skolket hotar den social(demokratisk)a gemenskapen.
Skolk är ett tecken på att den skolkande skolungdomen anser att den själv har rätt att bestämma över sitt liv. Det är såklart oroande.
Skolans roll är att fostra individen till en lydig och nyttig samhällsmedborgare. En skolkande ungdom är ett misslyckande, en invididualist och normbrytare.
Var sak har sin plats, även personlig frihet.
Inte förvånande att skolkande ungdomar ibland också tar sig rätten att bruka illegala droger, återigen tror sig ungdomen äga rätten att bestämma över sin egen kropp och sitt egna liv.
Vi har sett exempel på ungdomar, som i tyst protest mot samhällets självklara rätt att bestämma över individen, skurit sig i armarna upprepade gånger.
Detta är inget annat än vandalism av statens egendom, och borde tas på större allvar, även sådana fräcka protestaktioner borde noteras i betygen. Alla obstinata försök att demonstrera ägenderätt av sin egen kropp och sitt eget liv måste tas på allvar, uppmärksammas och motarbetas.

Permalänk | Anmäl #2 TAGE UNIKSSON, 2011-05-11, 11:46

Och vad skulle teoretiskt hända med de elever som av många orsaker inte vågar, vill eller orkar gå till sin skola? Vi får hoppas att Major Björklunds experiment innehåller en lösning för det dilemmat. Jag lider av ett funktionshinder vilket gjorde skolgången svår. Jag tog mig igenom utan stöd men hade hög frånvaro pga psykiska problem. Jag förväntar mig inget av Major Björklund då han inget förstår eller vet om pedagogik, likt en professor står han och maler men förstår knappt att unga människor faktiskt är annorlunda och att MÅNGA av oss INTE får det stöd i skolan de är berättigade till.

Jag ser ingen ljusning, Björklunds kontrollskola kommer bara att gynna de redan etablerade och starka eleverna.

Utöver det så ser jag ingen korrelation mellan frånvaro och betyg, jag har jättebra betyg med hög frånvaro, tror kanske björklund att skolan måste vara likt en arbetsplats för att fungera? Om man lär sig det som man måste och får bra på proven, så ska väl det vara det som sätter betyget, knappast frånvaro.

Skräpförslag!

Jag HOPPAS att Björklunds skola innehåller ett kraftigt paket för att stödja elevhälsan och även specialklasser, men något säger mig att så inte är fallet och det GÖR ONT I MIG ATT VETA DET!

Permalänk | Anmäl #3 Adam Åström, 2011-05-11, 11:46

Jag önskar att fler sossar var lika Widar Andersson och förstod nyttan och den inneboende dygden i social rörlighet. För mig är det kärnan in den gamla socialdemokratin, tyvärr nästan helt bortruttnad i partiet nuförtiden,

Permalänk | Anmäl #4 t, 2011-05-11, 11:46

@t

social rörlighet kan bara skapas genom dialog och förståelse, tyvärr är det något som för längesedan ruttnat bort i den svenska skolan, ja i hela samhället nästan. Jag hoppas innerligt att man satsar på fler specialklasser och slutar skymfa de elever med särskilda behov.

Jag saknar socialdemokratin, kanske inte pga rödheten men mest för tryggheten, det experiment som nu görs med Sverige är inte bra för oss och det visar sig åter och åter igen.

Permalänk | Anmäl #5 Adam Åström, 2011-05-11, 11:52

Jag tycker inte att skolk ska synas på ett betyg.
Ska det vara lag på att sjukfrånvaro ska synas på betyg från arbetsgivaren? Det är samma logik.
Däremot borde det synas i realtid när riksdagsmän inte sitter i riksdagen. När de skolkar från sitt jobb. När de inte alls är närvarande i riksdagssalen. Håller med om att skolk kan vara ett sundhetstecken. Att man tar ansvar för sitt eget liv. Mina yngsta vill gå till jobbet ibland istället för att gå en lektion livskunskap (ja det finns sådana ämnen på högstadiet).

Permalänk | Anmäl #6 Ad Versus, 2011-05-11, 11:54

@Författaren: "För de elever vars skolkande har mer sammansatta och socialt problematiska orsaker ska vi nog inte förvänta oss några stora omedelbara effekter av Björklunds reform. I förlängningen kan skolkrapporteringen däremot innebära förbättringsmöjligheter även för dessa elever."

Kan du förklara exakt hur detta skulle hjälpa en elev med sociala hinder? Eller varför inte en elev som har psykiska problem?

Permalänk | Anmäl #7 Adam Åström, 2011-05-11, 12:22

Jag tror inte ni förstår, skolk i betygen är ju inte till för att hjälpa eleverna, det är en skrattretande tanke. Det är för att ge myndigheter och arbetsgivare en möjlighet att identifiera de individer som inte följer gruppnormen och som kan ha anti-auktoritära karaktärsdrag.
Människor som tänker själva är nog fint i teorin, men i verkligheten ställer dom bara till besvär med visselblåsning, rättsahaverism, kriminalitet och illojalt rättspatos.

Permalänk | Anmäl #8 TAGE UNIKSSON, 2011-05-11, 13:27

#6 Ad Versus, går ej att jämföra, skolkar du från arbetet lär du inte bli gammal där. Däremot håller jag med dig om riksdagen(Sveriges största dagis), den frånvaron borde redovisas offentligt..

Permalänk | Anmäl #9 Tom Box, 2011-05-11, 13:31

Frånvaro från lektioner i skolan kan bero på olika orsaker. Eleven kanske tycker att lektionerna är för stökiga eller att läraren inte är tillräckligt pedagogisk. Det kan också vara så att eleven helt enkelt lär sig ämnet bättre via egenstudier. Frånvaro kan bero på saker som t.ex. skolans miljö, andra elevers stök, undervisning som går långsamt på grund av många ointresserade elever, den enskilde läraren, typ av kurs och typ av "inlärningsprofil" hos eleven. Att ha god förmåga till självstudier är en fördel inför studier på universitet.

Självklart skall frånvaro i samband med dåliga skolresultat, tas upp med föräldrar, skolkurator, lärarlag och rektor, för att på bästa sätt komma underfund vad problemen ligger. Men man måste skilja på frånvaro som beror på självstudier och där eleven har goda resultat ändå. I dessa fall är det knappast ett problem med eleven, snarare visar det på en styrka hos eleven för att klara av akademiska studier.

Jan Björklund bör definitivt tänka om kring detta innan han går vidare. Elever som gör bra ifrån sig och kanske till och med klarar av att slutföra studierna snabbare, bör inte straffas, utan snarare berömmas. Skolan får inte bli en sorts förvaringsplats där motiverade elever töms på energi på grund av dålig miljö, dålig pedagogik eller långsam studietakt.

Permalänk | Anmäl #10 Joachim Karlsson, 2011-05-11, 16:24

Widar skulle bhöva mycket strörre ödmjukhet inför vad har hjälpt till att facilitera.

En enormt segregerad skola! "...min sociala sidas engagemang för klassutjämning och social rörlighet"

Ja det skulle du ha tänkt på innan du släppte lös friskilorna och underlättade apartheip i Sverige.

Permalänk | Anmäl #11 Sten Figaro, 2011-05-11, 22:05

Skolk i betygen för att identifiera individer som i framtiden kan utgöra Problem? Själv gick jag ut med maximala betyg men vistades inte särskilt mkt i skolan. Det ställde till problem i skolans korridorer att man bara dök upp på proven och klassade ut... Hade tex ett år i gymnasiet alla rätt på alla matematikprov men majistern gav mig ett streck för att jag hade nästan noll närvaro, tills min pappa tog tag i rektorn som ändrade mitt betyg till en femma. Höll på att sluta med att jag skulle få gå om trots att jag var skolans nummer ett. Jag skickades till kuratorn för att göra tester. En sak är dock säker - Jag har aldrig lyckats anpassa mig till samhällets normer och alltid känt ett starkt utanförskap. Där har Björklund en poäng, men jag tror nog det finns andra sätt att identifiera oss som inte passar in i patraskets meningslösa gemenskap. Nu bor jag i ett litet bonnsamhälle med min tjej och barn och lider helvetets kval varenda dag. Inga vänner och ingen att prata med. Jag klarar knappt att hålla masken, precis som i skolan. Tänk om skolket kunde ha lett till åtminstone ett kriminellt liv. Det skulle varit intressant.

Permalänk | Anmäl #12 Otto Bathurst, 2011-05-12, 01:38

"..min sociala sidas engagemang för klassutjämning.." säger du.

Jag förvånas över hur du kan påstå att du brinner för klassutjämning när du aktivt stödjer den stigmatiserande processen av ungdomar som ligger till grund för klasskikt och känslan av utanförskap i samhället.

Jag har varit osäker, men idag är jag säker. Socialdemokraterna får inte min röst längre.

Permalänk | Anmäl #13 Emil A, 2011-05-12, 07:52

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.