Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Skolk

Foto: Scanpix
Joel Falk om skolk

Skolkande elever kan vara ett sundhetstecken

Skolminister Jan Björklund vill att skolk ska synas i betygen, man han måste inse att problemet inte är eleverna utan skolan. Därför borde Björlund oroa sig mer för rapporter om brister i skolan än elevers ogiltiga frånvaro. Det är först när vi kan slå fast att varenda lektion är meningsfull för varenda enskild elev som vi kategoriskt kan hävda att skolk är negativt. Det skriver Joel Falk, centerpartist och ersättare i barn- och utbildningsnämnden i Kumla.


Om författaren

Medlem i Centerpartiets ungdomsförbund
Ersättare i barn- och utbildningsnämnden i Kumla

När jag själv gick i skolan hade jag bra närvaro även om det hände att jag skolkade ibland. I efterhand är det inte missade lektioner till följd av skolk som jag ångrar. Istället är det alla lektioner som jag redan på förhand visste skulle vara meningslöst slöseri med tid men ändå gick till som jag ångrar. Att ha närvaro ger i sig varken mening eller ny kunskap. När lektioner uppfattas som meningslösa väljer därför en del elever att skolka. I grund och botten kan detta ses som ett hälsotecken för eleverna som klarar av att analysera situationen och värdera användandet av sin egen tid. Samtidigt är detta ett tydligt syndrom för problemen i skolan, en timme i parken borde inte vara mer givande än en lektion i skolan.

Vill Björklund få ner skolket borde fokus således hamna på att förbättra undervisningen inte rapporteringsfunktionen av skolk. Det är först när vi kan slå fast att varenda lektion är meningsfull för varenda enskild elev som vi kategoriskt kan hävda att skolk är negativt, fram till dess kan ett visst skolk vara ett sundhetstecken. Ett betyg till skolans undervisning.

Det finns många elever som skolkar av andra anledningar än en genomförd analys av sitt eget tidsanvändande. Kanske mår man dåligt och helt enkelt inte orkar. Kanske var potatisen i skolbespisningen grön och oätlig och magens sug efter mat vida överväger intresset av kommande lektion. Kanske finns det helt andra anledningar. Återigen lär det knappast vara ökad bevakning och stärkt rapportering som behövs för att lyfta skolan. Istället behövs stärkta insatser för att stärka eleverna. Det kan till exempel handla om förbättrad elevhälsa, skolmat och studievägledning som komplement till förbättrad undervisning.

I slutändan måste Jan Björklund inse att problemet inte är eleverna utan skolan. Därför borde Jan Björlund oroa sig mer för rapporter om brister i skolan än elevers ogiltiga frånvaro.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36112

15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Precis samma erfarenhet har jag av min skoltid. Jag tror att ett av de största misstagen som gjorts var när grundskolan ökades från 6-9 år. Det har bara lett till en massa meningslös upprepning som tråkar ut många ungdomar och dödar deras lust att lära i stället för att få dem att hungra efter att fördjupa sina kunskaper.

Permalänk | Anmäl #1 susanna svensson, 2011-05-11, 10:06

Undrar sa flundra, hur Joel Falk tänkt sig att dom elever som skolkar för att de på förhand vet att lektionerna kommer att vara meningslöst slöseri med tid, ska kunna försörja sig på arbeten där det ibland onekligen känns som om vissa stunder är meningslöst slöseri med tid.

http://soldatmamma.blogspot.com

Permalänk | Anmäl #2 Carina Nordén Åkerlund, 2011-05-11, 10:21

Ytterliggare en flummare som hjälpt till att förstöra skolan. Bra, Björklund, ingen har dött av förtjänta betyg.

Permalänk | Anmäl #3 Tom Box, 2011-05-11, 10:24

Joel Falk

Det här var bland det värsta jag läst här på Newsmill.
Menar du på fullaste allvar att elevernas närvaro är ett betyg på skolan?
Jag hoppas verkligen att detta inte är Centerns syn på skolpolitiken.

Permalänk | Anmäl #4 Peter Tornquist, 2011-05-11, 10:26

Elevrnas närvaro är kanske inte ett betyg på skolan som helhet men i högsta grad på lärarna. De lärare som har talang för sitt yrke skolkade man aldrig ifrån för där fick man intelektuell stimulans. De lektiooner som man skolkade från var de med oangagerade lärare som inte klarade av at tdela med sig av sina kunskaper

Permalänk | Anmäl #6 susanna svensson, 2011-05-11, 11:01

Jag tror inte att brister i skolan, som bidrar till skolket, ger bättre förutsättningar att klara arbeten. Att lära sig sitta av tid kan knappast vara den mest efterfrågade kvalitén på arbetsmarknaden. Därtill är det stor skillnad på arbete som baseras på ett avtal mellan två parter och skola som baseras på barnens lagstadgade rätt till utbildning.

Givetvis kan man inte bedöma en skola endast utifrån skolk. Däremot kan man se att skolk är ett symptom på allvarligare problem. Därför kommer vi aldrig till rätta med "flumskolan" genom skolkrapportering i betygen. Istället behövs satsningar för att lösa den bakomliggande problematiken med bland annat psykisk ohälsa och brister i undervisningskvalitén.

Permalänk | Anmäl #7 Joel Falk, 2011-05-11, 11:38

Angående såkallat slöseri med tid enligt elevers måttstock, kunskap ska vara målet och vad som är god sådan är inte något som skall vara upptill barn och ungdomar att bedöma.
Dagens skola sätter elevernas och deras egna önskemål för mycket i centrum. Man har kort sagt daltat för mycket och förväntningar från elevernas håll har därigenom blivit orealistiska. Lektioner skall vara ständigt stimulerande och behagliga, lärarna skojfriska prickar, rena stand-up comedians som är polare på samma nivå som en själv. Alltid måste det också finnas en morot som lockar och istället för att faktamässigt förkovra sig har det blivit någon slags galen fokus på allt annat som "utvecklar".

- Nej nej var lugna elever, utropar den moderne läraren när han ser hur näsorna sätts i vädret när det blir "tungt". Ni behöver inte lära er årtalet för första världskrigets utbrott jag lovar! Så gammeldags ska vi naturligtvis inte vara!

Nu spetsar jag såklart till det en hel del men tycker mig ändå ha fog för vad jag säger. Kort sagt det curlas och daltas för mycket, och det duger inte längre med att faktiskt lära sig något utan det ska måsta vara personliga upptäcksfärder och människobygge också. Gör inte eleverna till primadonnor som ser sig själva som världens nav.

Permalänk | Anmäl #8 Robin P, 2011-05-11, 11:38

@Ale He

Du borde vara utbildningsminister istället för den pajas som nu sitter.

Permalänk | Anmäl #11 Adam Åström, 2011-05-11, 12:28

@ #2 Carina Nordén Åkerlund

För att de själva har valt att göra det förmodligen.

Permalänk | Anmäl #12 Etienne G, 2011-05-11, 13:06

Så nu ska vi alla börja få välja vad som är "meningsfullt"? Om dessa skolkande elever mot förmodan skulle få ett jobb någon gång - ska de då ha lov att välja vilka möten de anser meningsfulla att gå på? Vilka arbetsuppgifter de anser meningsfulla?

Jag har flera barn, jag anser att ett barn eller en ungdom inte kan begripa vad som är viktigt för dem. Vi som är vuxna, även lärare och de som gör undervisningsplaner, måste göra det.

Att få lov att skolka är samma sak som att svika eleverna, livet är tråkigt ibland, så också lektioner. Får man aldrig lära sig att genomlida det mindre roliga här i livet, kan man heller aldrig ha skoj. Att rabbla Hallands floder är kanske inte så kul, men en vacker dag kan man ha nytta av det. Precis som de flesta avskydde att rabbla multiplikationstabell, men hur ofta använder vi inte det varje dag utan att tänka på det? Eller procenträkning - jag skulle inte klara min vardag utan att kunna det och då har det inte bara samband med mitt jobb.

Jag känner en ung man som hela sin barn- och ungdom hade en slapp mor som lät honom skolka som han ville. Hur snäll hon än var så svek hon honom gruvligt. Till sist stod han där, utan betyg, utan chans till jobb, håglös OCH med ett fruktansvärt dåligt självförtroende. Fattar inte dessa lealös debattörer som artikelförf. att man gör barnen en otjänst genom att låta dem skolka?

För några år sedan ringde min ene då 17årige son till mig en morgon när jag var på jobbet, och var förtvivlad. Enda morgonbussen, till den skollokal han då gick på, hade han missat genom att försova sig. Lugna ner dig, sa jag till honom när han sa att han "sket" att gå till skolan denna dag. Nu tar du 1:an till den rondellen och sedan går du resten (6 km). Han gjorde det (jag har pli på mina ungar så det ska bli rejält folk av dem) och vid nästa utvecklingssamtal var läraren lyrisk och sa att han inte trott sina ögon när pojken gått så långt för att komma till skolan. "Bara det visar ju vilket virke det är i grabben," sa han.
OCH - denna situation lärde pojken tio gånger mer än allt prat och flum. Nu anser han själv att det är ett "sjujäkla virke i honom".

Permalänk | Anmäl #13 Viktoria Larsson, 2011-05-11, 14:18

Frånvaro från lektioner i skolan kan bero på olika orsaker. Eleven kanske tycker att lektionerna är för stökiga eller att läraren inte är tillräckligt pedagogisk. Det kan också vara så att eleven helt enkelt lär sig ämnet bättre via egenstudier. Frånvaro kan bero på saker som t.ex. skolans miljö, andra elevers stök, undervisning som går långsamt på grund av många ointresserade elever, den enskilde läraren, typ av kurs och typ av "inlärningsprofil" hos eleven. Att ha god förmåga till självstudier är en fördel inför studier på universitet.

Självklart skall frånvaro i samband med dåliga skolresultat, tas upp med föräldrar, skolkurator, lärarlag och rektor, för att på bästa sätt komma underfund vad problemen ligger. Men man måste skilja på frånvaro som beror på självstudier och där eleven har goda resultat ändå. I dessa fall är det knappast ett problem med eleven, snarare visar det på en styrka hos eleven för att klara av akademiska studier.

Jan Björklund bör definitivt tänka om kring detta innan han går vidare. Elever som gör bra ifrån sig och kanske till och med klarar av att slutföra studierna snabbare, bör inte straffas, utan snarare berömmas. Skolan får inte bli en sorts förvaringsplats där motiverade elever töms på energi på grund av dålig miljö, dålig pedagogik eller långsam studietakt.

Permalänk | Anmäl #14 Joachim Karlsson, 2011-05-11, 16:32

Joel Falk borde prova sina argument i t ex Kina. Undrar hur gångbart det skulle vara?

Permalänk | Anmäl #15 Karl Pedal, 2011-05-11, 17:05

@13 Det känns tryggt med sådana föräldrar som du. Som lär barnen att ta skiten så de själva lär sig att ge tillbaka när de blir vuxna.

Jag har aldrig förstått varför man skall ha tråkigt när man kan ha kul. Jag har alltid tyckt det varit kul att lära mig saker. I det avseendet har jag aldrig lämnat dagisåldern.
Tyvärr ville skolan annat och jag satt av de sista sex åren. Jag var för oftast för snäll för att skolka, men jag kom försent fem morgnar av fem...

När jag med nöd och näppe, med 80-talets generösa arbetslivspoäng, kom in på KTH älskade jag det, men först efter ett tag när jag vant mig av vid att skola var tråkigt.

Självklart är skolk ett kvalitetsproblem för skolan. Vill eleven inte ha den erbjudna tjänsten har man ett kvalitetsproblem.
Det lustiga är att det är de liberala (fp) med flera, som annars förespråkar att människor väljer fritt utifrån kvalitet (och pris), just när det gäller skolan hävdar att för elever gäller en helt annan logik.

Det tycker jag är jättekonstigt.

Permalänk | Anmäl #16 u_6048, 2011-05-11, 18:05

#16 Vad då ta skiten? Det låter helt förvirrat.
För det är MINA barn som idag mår bra psykiskt, det är mina barn som lärt sig visa hänsyn mot andra, öppna dörrar, lämna plats på bussen, se andra människors behov, vara vänliga och hövliga, tänka på andra än sig själv, förstå andra människors beteende och handlande och ta hänsyn till det. Med mera. MIna barn som har jobb idag, mina barn som har en framtid att hoppas på. De har haft en sträng mor som släppt dem mer och mer - men det tackar de mig för idag. De har sagt flera gånger: Tack mamma för att du uppfostrat oss så bra.
Vad är det med dig #16? Tål du inte det fakta att föräldrars uppfostran påverkar hur barnen får det i livet? Tål du inte tanken att fasta regler kombinerat med kärlek och öppenhet för barnets behov, kan forma starka, självständiga, hänsynsfulla människor?

En klok och kunnig hundägare skriker aldrig åt sin hund, tvingar inte sin hund att lyda genom våld för då blir hunden nervig. Nej - det sker genom en blandning av belöning och konsekvenser parat med kärlek och vänlighet. Hundar är inte barn, men det finns ett samband i hur de ska uppfostras. En hund som inte får någon uppfostran eller några regler, blir omöjlig att umgås med.

Permalänk | Anmäl #17 Viktoria Larsson, 2011-05-11, 18:43

Skolk i betygen är bara ett steg på vägen. Och finns det där så kan ingen förneka det så det är en värdemätare åt två håll - även för skolan så att de kan jobba för att få ner det.

Och den "samlade expertisen" som misstycker med Jan Björklunds förslag ger jag inte mycket för. Det är samma "expertis" som jobbat fram dagens flumskola där elever går ut utan godkända betyg och där läraren inte tillåts ha auktoritet.

Jag eftersträvar inte en skola ála 1900-talets början där läraren är en absolut autktoritet som inte får ifrågasättas. Men likförbaskat så gick betydligt fler elever ut med godkända betyg på den tiden

Permalänk | Anmäl #18 Erik Fredriksson, 2011-05-12, 07:52

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.