I jakten på knarket sätts lagarna ur spel

”allt tycks tillåtet i "kriget mot narkotikan", ”

Visst är det så! Våra myndigheter har förbundit sig att skapa ett narkotikafritt samhälle. Det innebär att alla medel är tillåtna. Att tala om medel som inte skulle vara tillåtna vore att hänvisa till värdesystem överordnade det narkotikafria samhället. I den mån sådana värdesystem erkänns är det narkotikafria samhället inte annat än tomt prat.

Här var det tyst. Droghatarna har inga argument och de frihetliga är rädda för att åka fast eller bli utfrysta.

Eller så finns det inte så mycket att tillägga efter en så bra skriven artikel.

Tack Louise!

Jo det finns mycket att tillägga i narkotikafrågan och rädd för att bli utfryst är jag inte:

Samhällets etablissemang hetsar HYSTERISKT mot den s.k narkotikan. Grundorsaken är att de nånstans är medvetna om att den demoniska lagstiftningen mot narkotika saknar demokratisk relevans, dvs narkotikalagarnas ursprung är inte folkets behov utan överhetens påbud.

Narkotikalagarna har alltså INTE tillkommit i god demokratisk ordning utan är i första hand ett resultat av att USA, England o Frankrike behöver skydda sina stora alkoholindustrier. Ett utmärkt exempel på detta är hur förbudet mot cannabis tillkom. Jag har en del nytt att anföra i denna sak:

Senator Joseph Kennedy - med tiden en av USAs rikaste män - kunde studera på dyra Harvard tack vare sin fars förmögenhet grundad på en kedja med spritbarer. Under förbudstiden på 20-talet och början av 30-talet verkade Kennedy tillsammans med stora delar av etablissemanget för att motverka och häva det i GRUNDLAGEN införda förbudet mot alkohol. Han stöttade och anses ha deltagit i den då förbjudna spritlangningen. Flera kända amerikanska gangsters från dennna tid har senare uppgett sig ha haft samröre med honom under förbudstiden. Samtidigt jobbade han med s.k insiderhandel på den amerikanska börsen. Kennedy lyckades ackumulera en betydande förmögenhet under 20-talet. Han nyttjade sin förmögenhet ocjh sitt inflytande till att skaffa sig ett politiskt inflytande över blivande presidenten Roosevelt och lyckades därigenom bli chef för amerikanska finansinspektionen, SEC. Som chef för SEC hade han stort inflytande över även de mäktiga finansmän som hade haft ett finger med i att förbjuda alkoholförsäljningen år 1919. Bl.a. Mellon och Rockefeller.
Inte förvånansvärt hävdes därför alkoholförbudet år 1933 och Kennedy började genast tillsammans med Roosevelts son, James Roosevelt, att sälja sprit även legalt. Deras företag - Somerset Importers med agenturen för bl.a Gordons Gin - blev från dess start ett stort ledande distributionsföretag inom alkoholhandeln.
Parallellt med att alkoholförbudet hävdes initierade Roosevelt en lagstiftningsutredning för ett förbud mot cannabis. I mitten av 30-talet försökte de få cannabis erkänt som ett narkotikum på internationell basis, men de lyckades inte bl.a. därför att England fortfarande sålde cannabis i sina kolonier. Därför drog det ut på tiden till år 1937 innan lagförbudet slutligen infördes nationellt i USA.
Det finns skäl förmoda att Kennedy i sin egenskap av chef för SEC kan ha påverkat Mellon & Rockefeller inte bara till att legalisera spriten utan även stödja ett förbud av cannabisen. I vart fall anses Mellon & Rockefeller ha varit delaktiga i den politiska process som ledde till förbudet av cannabis.
Efter att ha vunnit andra världskriget hade USA dock så stor makt att det kunde styra FN till ett internationellt förbud som måste accepteras även till slut av Sverige och år 1968 höjdes straffen för försäljning av cannabis som om den vore likvärdig med opiaterna.

Det är viktigt att förstå att narkotikalagstiftningen inte alls skulle ha tillkommit på svenskt initiativ . Relativt demokratiska Sverige skulle aldrig på eget initiativ ha infört dagens destruktiva narkotikalagar utan de är ett amerikanskt initiativ med syftet att monopolisera drogmarknaden för västerlandets alkoholproduktion. De länder som i samarbete med USA har drivit fram den internationella narkotikalagstiftningen inom FN är England o Frankrike som är två av världens ledande alkoholproducenter (USA & England är världens två största tillverkare av sprit och Frankrike o Italien är världens två största tillverkare av vin).

Eftersom cannabisförbudet har genomförts med antidemokratiska metoder (t.ex. föregicks det amerikanska förbudet inte av en parlamentarisk utredning o debatt ) så saknar narkotikaförbuden demokratisk relevans och är ett uttryck för kapitalistiskt förtryck av folket. Därför finns det heller ingen giltig relation mellan drogernas farlighet och narkotikalagstiftningen. Den relevanta relationen finns endast mellan den västerländska alkoholhandelns profitabilitet och narkotikalagstiftningen. Moraliseringen om drogernas farlighet är bara propaganda av samma typ som USA nyttjar när de försöker motivera varför de invaderar oljerika länder som Irak och Libyen

Louises artikel har fått en rubrik om att lagarna sätts ur spel när det gäller narkotika. Detta är också helt riktigt, men med min kommentar vill jag också belysa att narkotikalagarna inte är resultatet av en demokratisk process, vilket förklarar deras irrelevans för folket. Narkotikalagstiftningen är i allt väsentligt en lag som skapar monopolistiska vinster på alkoholhandeln för västerlandets rika dekadenta kapitalister. Och dessa narkotikalagar genomdrivs på folkets bekostnad till fördel för dessa kapitalister.

Louise liknar också kampanjen mot narkotika med ett krig och även här har hon rätt. USA är den nation i världen som har initierat och utfört flest krig under i vart fall 1900-talet och 2000-talet. Alla dessa krig har motiverats med samma skamlösa retorik som de nuvarande krigen mot Irak och Libyen. Medan den verkliga grunden för krigen alltid har varit de dekadenta amerikanska kapitalisternas profithunger. Precis som fallet är i Libyen och Irak, två av världens mest oljerika länder. Och exakt liksom i dessa båda länder så bryr sig USA inte om hur folket får lida. Hur många som dör. Deras intresse är bara profiten. Som de motiverar med att "den irakiska befolkningen ska skyddas mot Saddam Hussein och det libyska folket ska skyddas från Ghadaffi". Men i Irak är priset miljoner döda medan kriget i Libyen bara har påbörjats. I USAs krig mot narkotikan ("war on drugs") har däremot redan miljoner människor över hela världen dödats eller skadats allvarligt av de amerikanska kapitalisternas profithunger.

USA motiverar (via det av USA dominerade FN ) kriget mot narkotikan med att det avser att "skydda folket mot narkotikan" på exakt samma sätt som det motiverar krigen mot Irak och Libyen med att de ska skydda dessa länders folk.

Svenska staten har via FN tagit till sig både narkotikalagstiftningen och dess retorik på samma sätt som staten i dag stöder NATOs omänskliga bombningar av Libyen med svenska flygplan för spaningsinsatser. Den svenska statens förtryck av narkomaner och knarklangare är i allt väsentligt ett uttryck för den svenska statens allt mindre makt och suveränitet och underdånighet inför USA.

Jag har försökt att skildra sambandet mellan kapitalisternas profithunger och drogernas historia i min internetbaserade boks kapitel 4 t.o.m 7. Den som känner för det läsa därom här :
http://www.kapitel1.se/borje-lundberg/rehabiliteringsmyten/knarkhandel--#1
(OBS dessa kapitel är MYCKET historiskt detaljerade och kan vara tunglästa ... )

Med tiden ska jag ge ut boken uppdaterad med nytt material i vanlig bokform och jag ska också försöka göra en film därav.

Jag ber om ursäkt för inlägget oven!

# 4

Börje Lundberg

Skall ta till mig av den kunskap och den omsorg du uppvisar. Jag beundrar det arbete du har lagt ned för att kunna lägga fram din teori på detta fascinerande vis. Konspirationsteorier tillhör egentligen de mest intressanta ämnena här på forumet. De är bara så omfattande och vidtgående att sätta sig in i och har så extrema slutsatser i sina analyser. Av de konspirationsteorier jag tagit del av på detta forum, verkar det, som om USA är roten till allt ont. Kanske är det så? För att kunna bedöma eller avfärda, måste jag ta mig tid och med allvar gå tillbaka och följa i ditt resonemangs alla spår. Samt läsa alla dina referenser. I grunden hänger ju allt samman här i världen, så varför inte en teori där det kapitalistiska alkoholimperiet står bakom världens narkotikapolitik. Förstår jag dig rätt , när jag säger så? Det verkar ju inte alls så verklighetsfrämmande. Alkoholindustrin omsätter miljarder på miljarder och står för ett enormt elände i världen. Om du kommer ut med en bok skall jag baske mig läsa den.

Men tycker du då verkligen att man skall avfärda narkotikan som harmlös?

# 4
Börje Lundberg

Jag har än en gång läst igenom ditt inlägg. Dragit vissa slusatser och har några frågor. Jag sammanfattar också min förståelse av vad du säger och ber om ursäkt om jag förstått fel.

Den lilla människan är den, som i slutändan får lida, medan storkapitalet och politikerna spelar sitt cyniska spel over folkets huvuden. Påtvingar folket lagar och förordningar, utan folkets medgivande. Förordar om vad, som är rätt eller fel beträffande folkets/människors tankar, tyckande, ord och handlingar. Startar krig under falska förspeglingar om frihet och ideologiska ideal, när det egentligen handlar om vinstintressen och makt.

Jag kan bara säga att jag kan inte hålla med dig mer. Men undrar om krig ibland också kan ha andra bidragande orsaker, som i vissa fall motsatta ideologier?

Dagens narkotikalagstiftning är lagvidrigt tillkommen.

Du antyder också att det är USA, som är boven i dramat, eller den huvudsakliga, övergripande orsaken till dagens narkotikalagstiftning. Är det så?

Du säger också att USA initierat flest krig under 1900 och 2000 talet och att ekonomiska intressen varit den underliggande faktorn i stället för den officiella versionen, Menar du att alla krigen i mellanöstern haft profithunger, som underliggande incitament.?

I Libyen verkade USA vara rätt så motvilligt till en början tycker jag, medan resten av världen ropade på USA hjälp. Speciellt EU.

Libyen har emellertid enorma oljetillgångar. Så du kanske då vill säga att USA egentligen gick in i kriget med sitt stora behov av fossil energi som huvudorsak?

Kopplingen droghandel och krig är tydlig när det gäller pengarna men när det gäller folkets förtryck, genom drogernas beroendeproblematik, blir det i alla fall den lilla människan, som blir mest utsatt tycker i alla fall jag. Ett sätt attt handlingsförlama och manipulera folket i stort liksom kriminella langare och mäktiga maffiabossar manipulerar sin allt vidare kundkrets i samhället. Vore det inte då bättre, om folket förhöll sig drogfritt? Detta i syfte att behålla sitt omdöme och sin handlingskraft? Jag frågar generellt?

Ditt resonemang angående drogerna i sig, där du ifrågasätter att lagstiftningen som likställer cannabis med opiaterna, kan jag förstå. Politikerna i Kalifornien hade den frågan på sin agenda 2010. Men förslaget om legalisering av cannabis gick ej igenom. Förslagets bakomliggande orsak sades vara avkriminaliseringen men var också i högsta grad ekonomisk. Kalifornien ville därigenom förhindra utflöde av ekonomiska resurser till, framför allt Mexiko med sina enorma cannbisodlingar.

Min fråga till dig är: Tycker du att Sverige skall göra undantag för cannabis helt och hållet i sin lagstiftning? Tex avkriminalisera cannabisinnehav? Eller tycker du att narkotikan skall släppas fri i sin helhet? Vad skulle i så fall vara din motivering till att släppa narkotikan helt fri? Kriminaliteten? Människans fria val att göra vad den vill alltid.? Droganvändning är harmlös för samhället och individen själv? Eller? Var snäll och utveckla!

Anser du att narkotika är helt ofarlig, utan negativa följder för individen och samhället?

Likställer du innehav med försäljning beträffande lagstiftning?

I vad omfattning anser du då att försäljning skulle få förekomma i ett samhälle?

Lågpriskedjor för narkotika eller endast i någon slags begränsad omfattning på individnivå?

Tror du att storkapitalets inblandning skulle bli tandlöst om narkotikan släpptes fri?

Tror du att försäljning skulle styras mer i riktningen mot " vanliga" butiksinnehavare eller skulle den fortfarande domineras av kriminella maktfaktorer?

Du säger också att USA efter andra världskriget kunde styra FN till ett internationellt förbud, som måste accepteras till slut av Sverige. Menar du att det är USA, som genom FN påtvingade Sverige en restriktiv narkotikalagstiftning?

Allt detta är mycket intressant som bakgrund till dagens diskussion i narkotikafrågan. Men visst kan väl vi i Sverige påverka vårt lands lagstiftning i den riktning majoriteten av svenska folket vill? Eller anser du att vi är underställda annan yttre maktfaktor i dagsläget? Exempelvis USA?

Så undrar jag hur du anser att dagens lagstiftning skall utformas? Kan du utveckla det lite mer?

Hur anser du ett lands lagar skall bevakas? Polisens befogenheter. Polisens förhållningssätt etc. Kan du utveckla lite mer!

Ditt inlägg är verkligen mycket stimulerande läsning! Har aldrig följt en konspirationstråd tidigare. Alla bakgrundsfaktorerna ger ett vidgat perspektiv. Men det gäller också att förhålla sig till dagens samhälle trots alla varierande orsaker till samtida problematik. Vilka lösningar, som skulle kunna vara genomförbara och vilka kompromisser, som måste göras utifrån många diametralt motsatta åsikter

Hur vill du ha det i samhället idag, när det gäller individens narkotikabruk.?

Det här är en viktig politisk debatt, för vem vill ha ett samhälle där man kan bli haffad och kroppsvisiterad enbart för att man ser trött ut, eller kanske har i någons tycke konstiga kläder o.dyl? Så länge det enbart drabbar marginella grupper kommer inte majoriteten att bry sig, eller tycker rent av att det är bra, men risken för att sådana befogenheter kan missbrukas är uppenbar, och när även icke-knarkare börjar råka ut för detta helt random, så borde det vara en varningsklocka för alla.

Nästa gång kan det bli du. Men du ser ju inte som en knarkare? Nej, men det kanske inte alla knarkare gör heller. Alltså måste man kunna stickprovskolla lite random, precis som tullen, lite varsomhelst, lite närsomhelst, på skolor, arbetsplatser, gator och torg. Ingen ska känna sig helt säker, ty knarkaren kan vara vem som helst. Precis som feltänkaren.

Detta är i grunden en religiös, icke-rationell och rättsosäker form av lagstiftning, som inte hör hemma i en liberal demokrati, vilket man insåg i USA när det gällde alkoholförbudet. Låt dem som vill idka absolutistisk nollvision vad gäller alkohol göra det för egen del, och låt lagens repressiva insatser begränsas till sådant som har med skadliga handlingar mot andra att göra, såsom våld, hot, stöld osv. Samma liberala recept har prövats med framgång även när det gäller cannabis i länder som Holland och Danmark, utan att dessa länder har sjunkit i havet på något sätt. Tvärtom har de betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige t.ex.

Angelägen artikel. Jag har bara två invändningar:

1. I grunden kan jag inte se förbud mot narkotikakonsumtion som en morallag eftersom vi har offentligfinansierad sjukvård i Sverige. Den som tvingas till vård för sitt missbruk belastar ju oss alla via skattesedeln. En morallag är för mig en lag mot brott utan offer, typ "våldtäkt av barn" för två fjortonåringar som har sex med varandra, eller "barnporrbrott" för den som tittar på en tecknad bild av ett naket barn. Om vi liberaliserade sjukvården och lät var och en betala för sig själv så skulle narkotikakonsumtion kunna legaliseras, och förbudet skulle då bli en ren morallag i mina ögon.

2. Jag tror egentligen inte att poliskåren är så ohyggligt korrupt, och mandatet för dom här integritetskränkande nya spaningsmetoderna ska vi hur som helst inte skylla på polisen utan på våra politiker.

Min övergripande bild av Sverige är att väljarna har blivit mycket mer moralkonservativa än tidigare och att detta har givit politikerna ett mandat att utvidga kontrollen över oss andra (vilket dom naturligtvis inte har någonting emot). Exempel inkluderar frekventa pissprov, övervakningskameror, FRA, Ipred, datalagringslagar, samt hela uppsjön av rena morallagar såsom just förbudet mot tecknade bilder på nakna barn.

Min gissning är att globaliseringen i bred bemärkelse (terroristnoja, rädsla för att jobben försvinner utomlands etc) har gjort svenskarna till ett fegt och trygghetsknarkande folk som offrar sin frihet för illusionen av stabilitet. Att amerikanarna blivit ännu fegare efter 9/11 och försöker tvinga resten av världen att införa sina fåniga terrorlagar (spionera på våra banktransaktioner t ex) gör förstås inte saken bättre.

Hur som helst tror jag inte att det bara är poliskåren som är rutten, utan rötan går djupare än så.

Jag anser att ovan artikel är utmärkt och ett viktigt inlägg i den pågående debatten om pressetik, polisförfaranden, kändisskap och den grupp av unga narkomaner, vilka kanske inte åtnjuter kändisskapets och den goda ekonomins eventuella fördelar i vårt samhälle. Tack!

Gustav S: eftersom narkomaner dör i förtid i mycket högre grad än andra, särskilt i Sverige, så blir deras totala vårdnadskostnader för hela livstiden snarare lägre än för genomsnittet, om det nu är det argumentet man vill använda. Dessutom blir de totala samhällskostnaderna högre för den repressiva alkoholpolitiken, inte minst för att det faktiskt kostar en hel del skattepengar att hålla en stor andel av befolkningen i fängelse på långa straff för non-violent crimes, samtidigt som den organiserade brottsligheten gynnas av det.

Men nollvisionspolitiken är dock inte i grunden motiverad av kostnader eller andra rationella eller empiriska överväganden, den är motiverad av en moralistisk, absolutistisk-puritansk "gutfeeling " - att alla droger är något sataniskt, som bara måste bekämpas ner till noll, kosta vad det vill, för allt annat är att "ge upp" inför allt vad omoral och sedeslöshet heter, och sedan sjunker vi i havet. (Som Danmark och Holland säkert kommer att göra nångång).

Kostnadsargument kan förstås vara relevanta, men då ska de inte användas selektivt. Talar man om samhällets kostnader för en liberal drogpolitik måste man ju rimligen också tala om samhällets kostnader för en repressiv sådan.

Det finns f.ö. även i Sverige en stor laglig sektor för knark, men detta knark kallas då för receptbelagda mediciner, och är inte förknippat med kriminalitet, även om nollvisionärerna säkert tycker att utförskrivningen är för stor, bara för att det är vad de alltid tycker no matter what.

Ni knarkliberaler får gärna knarka ihjäl Er för mig. Men jag vill inte betala för era stölder för att få tag på knark, eller missbruksbehandlingar som kostar samhället stora pengar. Dessutom genererar knarket mycket annan kriminalitet.

# 8 Stefan Hallgren

Du skriver "Låt lagens repressiva insatser begränsas till sådant, som har med skadliga handlingar mot andra, så som våld, hot, stöld osv. "

Jag instämmer. Men tror du inte att det är just i den frågan, som mycket av problematiken ligger? I narkotikans spår följer just våld, hot, stöld osv. Nu tänker jag inte bara på våldsamma strider bland drogkarteller utan mer på det, som sker i våra hem och i våra gemensamma offentliga rum. Nu vet jag att olika droger har olika inverkan på individen men det är en debatt i sig, Att göra jämförelser med alkohol är ju också ett jätteområde, där min åsikt är att alkoholens skadliga återverkningar kan vara bland de mest horribla och våldsamma. Men både alkoholproblem och narkotikaproblem skapar potentiellt i förlängningen en sådan oerhörd social misär. Då speciellt för barn, som växer upp i hem där missbruksproblem existerar.

Men jag tror mig förstå att du talar om ett indivuellt narkotikabruk, ej missbruk, där individen har rätt att göra vad han/hon vill med den egna kroppen. Är det så du menar? Om vi avgränsar debatten till det området blir det lättare att hålla isär begreppen. Jag tror att mycket av problemet där utgörs av risken för den ökande abstinenskurvan eller beroendestegringen, där mer och mer behövs för att skapa önskad effekt. Där till slut gränserna mellan bruk och missbruk lätt suddas ut. Där kommer lidandet in som en faktor för både individen själv och individens omgivning. I princip är jag själv för individens frihet i mesta möjliga mån och inom acceptabla gränser för mina medmänniskor, precis som du själv uttrycker det.

Sedan finns en annan faktor, som har visat sig ligga i botten och till grund för en stor del av missbrukproblematiken men, som inte berörs så ofta i debatten och det är känslan av ångest. Det är min starka övertygelse att om förutsättningarna för individen vore så ångestbefriade som möjligt från första början, så att säga, vore vårts lands eller världens narkotikalandskap mycket annorlunda. Nu tänker jag inte så mycket på materiella värden, som mat, kläder och husrum osv. Jag tänker på inre värden. Existentiella funderingar om varför vi finns, livets mening, varför ser världen ut som den gör osv. Sådana funderingar har de flesta av oss i samhället.

Tycker du att det jag talar om här i mitt inlägg, är något som du själv känner igen eller vill bestrida/instämma i? Utveckla hur dina tankar går, därför att det är viktigt för oss alla i samhället att verkligen få höra. Vi måste alla lyssna, för att förstå för att sedan komma fram till något positivt och konstruktivt, som vi alla kan dela.

För det 1:a så måste jag understryka att jag defenetivt är emot allt vad tunga droger, våld & vapen heter.

Icke dess mindre så kan man fråga sig vilket som gör störst skada,
Den stigmatisering som nu vissa utsätts för i media och/eller på arbetsplatser
Eller de enstaka "lines" som, i detta fallet, Ola Lindholm utsätts för?

Att vår lagstiftning inom narkotika området är den reella "gate wayen" till ett tyngre missbruk kan det väl knappast råda några tvivel om.
Om man tex. jämför med de länder som har en mer liberal syn på lätta droger, Holland, Danmark. mfl. och jämför statestiken på hur många dödsfall per capita som orsakas av överdoser av tunga droger så framgär detta tydligt.

Att hänvisa våra unga som kanske bara vill röka en joint till en miljö där tunga droger, våld och kriminalitet frodas kan ju enbart fylla ett syfte.
Nämligen att det torde ligga starka ekonomiska intressen bakom samt att kunna bygga upp ett storebror samhälle mitt framför ögonen på oss väljare.ö

Dessutom så har Sverige, mycket tack vare sin restrektiva syn området blivit en blomstrande marknad för många livsfarliga men fullt lagliga sk. "nätdroger" (vilka är så gott som okända i de länder som har en mer libeal syn på lätta droger)

När det gäller förbudet mot, framförallt, cannabis så är detta ett förbud som framförallt har rasistiska och nationalekonomiska grunder (hot mot Egyptens & Turkiets bommuls industri) [1]

Dessutom så har senare tids forskning och undersökningar visat p att alkohol är skadligare än cannabis och flera andra, än så länge, narkotikaklassade droger [2]

Fråga uppstår då om vi skall döma även de som tar sig en fredagsbläcka på samma sätt som media nu utsätter Ola Lindholm för?

Att vi dessutom, i detta fallet, tycks ha infört omvänd bevisbörda och dömer Ola Lindholm innan domstolen har fällt sitt yttrande borde i rimlighetens namn även diskvalicera en stor del av Sveriges riksdag då en del av dess ledarmöter enl. egen utsaga själva har "provat på" att "röka en joint då och då i sin ungdom"

[1]: http://sites.google.com/site/bengtandrasida/obs

[2]: http://sites.google.com/site/bengtandrasida/Home/internationel-info-om-c...

Birgitta Ellis: det är bra att du frågar, för jag vill gärna utveckla (även om jag samtidigt inte vill bli långrandig, för jag vet hur jag själv som läsare reagerar på långrandig text - jag hoppar över den).

Men okay, lite utveckling av tankarna då, om åtminstone du läser. Jag bortser inte från problemet att vissa personlighetstyper kan bli väldigt farliga för andra genom droger; dessa är förmodligen farliga för andra redan utan droger, men blir ännu farligare med.

Frågan är då om man ska fokusera lagens insatser på just dem som har en dokumenterad farlighet genom t.ex. upprepad misshandel i kombination med alkohol/droger, eller om man kollektivt ska försöka förbjuda alltihop för alla.

Där är mitt svar enkelt: man fokuserar på dem som har en dokumenterad upprepad farlighet i samband med en viss drog, låt oss säga alkohol för enkelhetens skull; och som en del av straffet för sådana brott som de begår under inflytande av alkohol skulle man kunna ha typ 5-10 års alkoholförbud för just dessa individer, som då får gå på regelbundna kontroller, snarare än att hela befolkningen måste utsättas för restriktiv alkoholpolitik.

Detsamma för cannabis då. De som inte begår några våldsamma handlingar mot andra under cannabisrus kan väl få ha sitt cannabisrus. Om det bara innebär att lyssna på musik och snacka skit, what's the harm?

Vad gäller väldigt lätt beroendeframkallande droger, som varken alkohol eller cannabis tillhör, såvitt jag förstår, så bör andra regler gälla. Medicinsk förskrivning, helt enkelt. Man kan ha sådan smärta att man har ett legitimt behov av morfin eller opium, eller vad det kan vara, och då ska man kunna få det utan tjafs eller moralism, men det bör då gå genom läkare (som följer läkareden snarare än politruk-direktiv), och inte ligga framme på godishyllorna i vilken affär som helst. Att använda sådana medel utan medicinsk diagnos och recept ska då fortfarande vara olagligt.

Det är så jag vill ha det. Fritt fram att reducera sin ångest genom alkohol och cannabis alltså, så länge man inte använder detta som medel och ursäkt för att begå riktiga brott (våld mot andra), då bör det bli hårdare tag från samhället.

Att sedan ett idealt samhälle skulle ge människor mindre ångest överlag, ja, men så länge man har det samhälle man har får man nog räkna med att människor kommer att söka den ångestlindring och euforiökning som ändå finns genom Naturens försorg (de flesta droger kommer förstås från naturen, såsom alkohol, cannabis och opiater, och människor har alltid använt dem).

Det är ju vidrigt att polisen kan ta med dig till statoin och ta ditt urin eller blod bara för att de misstänker att du har droger i kroppen.
Det vore kanske berättigat om man var misstänkt för att ha svalt spränämnen. Jag själv blev gripen i tingsrätten då jag på frågan om jag missbrukade droger svarade ja. Man ska inte ens kunna vara ärlig i en rättegång utan att bli bortkörd och få lämna urin? Polisen har vetat om mitt missbruk i säkert tio år. Och jag ljuger inte om de frågar. Så varför behöver de kolla när jag pissar? När de har ett erkännande.
Vilken nytta gör det i sammhället? Att plocka kända narkomaner gång på gång och ge dem en böteslapp som de inte kan betala och desutom gör det svårare för dem att komma tillbaka till ett normalt liv pga av skulder. Så länga man inte stör någon ska man lämnas ifred av polisen.

# Stefan Hallgren

"Samma liberala recept har prövats med framgång, när det gäller cannabis i länder som Holland och Danmark, som har betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än i Sverige."

Finns det några jämförande studier, som relaterar begreppen till varandra?

# Gustav S.

I stycket 1, är du faktiskt den förste, som jag läst på detta forum, som klart definierar din uppfattning om moral i förhållande till brott. Intressant och genomtänkt!

Din idé, eller är det ditt förslag, att konsumenten själv skulle betala för sin sjukvård tror jag är orealistiskt. Sjukvård är oerhört dyrt. Den fria sjukvården tycker i alla fall jag, att vi skall värna om.

# 9 Gustav S.

Du anser att mandatet för spaningsmetoderna ligger hos politikerna, viket det naturligtvis gör.

# 9 Gustav S.

Du tycker att svenskarna blivit ett fegt folk, som offrar sin frihet för stabilitet, vilken du kallar illusion.

"Det samhälle, som offrar lite frihet för att vinna lite säkerhet, förtjänar ingetdera", kanske? Som Benjamin Franklin sade.

# 12 Peter Nordquist

"Men att polisen gör ett bra jobb med att stoppa tunga droger är bra! Tänk på offren, som blir rånade av knarkare, som behöver snabba pengar, på knarkkriget i Sydamerika m fl"

Håller fullständigt med dig här!

Birgitta: Holland har liberalare drogpolitik och lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, det är jämförelsen som JAG gör här. Jag tror ingen kan säga att den är falsk. Sedan kan förstås andra göra andra statistiska jämförelser, men jag skulle tro att de flesta infaller till Hollands fördel vad gäller lycko-index och sådant. I Varje fall brukar Danmark hamna högst där.

Och sen till alla som menar att liberal drogpolitik kräver att all gemensam välfärd avskaffas: I don't think so. Holland och Danmark räknas fortfarande som minst lika socialistiska som Sverige bland libertarianer, om inte mer.

# 13 Peter Nordquist

"Tänk om man bara skulle tänka på kostnader, då skulle Sverige aldrig ta emot flyktingar t ex"

Det är bra att denna fråga kommer upp i debatten om narkomanvårdens kostnader i jämförelse med andra företeelser i samhället. Tyvärr göms dylika kommentarer i så kallade icke rumsrena forum, som t ex Flashback. Ett forum, som "ångar av indignation och bitterhet " just i denna fråga.

# 14 Stefan Hallberg

"Kostnadsargument kan vara relevanta men då skall de ju inte användas selektivt. Talar man om samhällets kostnader för en liberal drogpolitik, måste man ju rimligtvis också tala om samhällets kostnader för en repressiv sådan."

Good point! Det måste ju rimligtvis finnas massor och massor av statistik och jämförande studier öve detta. Jag diskuterar just nu principerna. Senare skall jag gå in och söka efter dokumentation och belägg för olika synpunkter i den här frågan.

# 15 Tomas Andersson

Ja det är ju just detta, som är frågan. Vilken typ av narkotikapolitik blir i längden minst kostsamt för samhället?

# 15 Tomas Andersson

Ja det är ju just detta, som är frågan. Vilken typ av narkotikapolitik blir i längden minst kostsamt för samhället?

# 17 Bengt Hesdorf

Jag vet bara inget om Turkiets och Egytens bomullsindustri men hela ditt inlägg ger mig fler tankeställare. En argumentation värd att beakta speciellt beträffande överhetens och förebilders dubbelmoral!

# 18 Stefan Hallgren

"Vill inte bli långrandig för sån text hoppar jag själv över. Men ok, lite utveckling av tankarna då, om åtminstone du läser."

Stefan!

En stor del av NEWSMILLS läsare och debattörer, läser just nu din text. Kanske tusentals! Vad vet jag. Många blir arga. Många känner igen sig i det du säger. Det är det som är hela syftet. Därför är din röst så viktig. Du kanske talar för massor av människor, som tycker i det tysta men inte har din förmåga att uttrycka sig lika bra. Debatten är något av det värdefullaste vi har i Sverige. Att kunna och ha frihet att säga som vi tycker. Yttrandefriheten har redan inskränkts här i landet. Någon tog upp det i den här tråden innan men jag kommer inte ihåg vem det var. Låt ingen ta ifrån oss den bit vi har kvar! Ingens röst är viktigare eller korrektare än någon annans. Tillrättalagt bludder hör vi tyvärr alltför ofta från politiker. Björn Lundberg berörde den problematiken, redan i initialinlägget Vi är alla medborgare och allas vårt ord väger lika tungt! Det är ju genom kommunikation, som vi lär känna varandra och förså varandras synpunkter.

# 19 Andreas Nilsson

" Så länge man inte stör någon, ska man lämnas ifred av polisen."

Ja, det tycker jag verkligen! Görs inte det?

@ Birgitta Ellis

Här följer svar på några av dina - som jag tycker - viktigaste frågorna i dina kommentarer nr 6 och 7. Jag citerar dessa frågor innan jag besvarar dem :

Citat "Du antyder också att det är USA, som är boven i dramat, eller den huvudsakliga, övergripande orsaken till dagens narkotikalagstiftning. Är det så?"

Kommentar: Det är INGEN SOM HELST tvekan om att USA ligger bakom den internationella narkotikalagstiftningen. Från tidigt 1900-tal så har det varit USA som har drivit fram kriminaliseringen av tredje världens droger. Men först genom segern i andra världskriget etablerade USA den internationella makt som gjorde det möjligt att mer eller mindre tvinga andra länder att integrera de s.k internationella narkotikakonventionerna i sina nationella lagstiftningar. Detta utfördes via FN som bildades år 1947 på amerikanskt initiativ med huvudkontor i New York som en konsekvens av USAs seger i andra världskriget
För att bättre förstå USAs roll i lagstiftningen mot narkotikan rekommenderar jag dig att om möjligt läsa Professor Carl Trockis bok "Opium, Empire and the Global Political Economy" (om narkotikans historia och hur västerlandets rikedom skapades genom opiumhandeln i Asien) samt Professor Kettil Bruuns "The Gentlemens Club”. I den senare boken beskriver professor Kettil Bruun hur USA är "The principal Force" i den internationella lagstiftningen mot tredje världens droger. Samtidigt beskriver han också hur de ledande makterna i FN, USA, England och Frankrike, via FN:s arbete beskyddar bruket av alkohol och han påtalar också att detta givetvis är i linje med att dessa tre länder är världens största alkoholproducenter.

Att USA ligger bakom det internationella förbudet mot narkotikan beror dock främst på att både England och Frankrike var moraliskt komprometterade i denna sak genom att dessa gamla kolonialländer hade finansierat utsugningen av de koloniala folken och inte minst Kina genom produktion och försäljning av opium. Kineserna hatade engelsmännen - som påtvingade kineserna opiumbruket genom två krig, de s.k opiumkrigen i mitten av 1800-talet - till den grad att engelsmännens frikyrkliga förbund ofta bojkottades av kineserna medan amerikanernas frikyrkor innan andra världskriget fortfarande hade ett förhållandevis gott rykte i Kina.

Jag tror att det är felaktigt att se USA, England och delvis också Frankrike som separata nationer. Den kapitalistiska överklassen - västerlandets s.k finansiella etablissemang - är i mycket en gemenskap och de fördelar olika uppgifter sinsemellan oavsett i vilket av dessa länder de tillfälligtvis bor. Vad gäller narkotikan kom det därför på USAs lott att med början på det tidiga 1900-talet driva fram lagstiftningen mot narkotikan. Något som heller inte var möjligt för Frankrike och England av det enkla skälet att dessa länder finansierade sina kolonier i Asien medelst försäljning av opium tills de förlorade dem i andra världskriget respektive i Vietnamkriget. Jag anser att dessa tre länder måste i internationella politiska sammanhang ses som något av en politisk enhet. Vad ett av länderna gör i sådana sammanhang stöttas normalt helt av de andra länderna. I fallet med förbudet av opiumhandeln insåg givetvis även England o Frankrike att lönsamheten i opiumhandeln hade börjat sina och därför kunde arbetet på ett internationellt förbud initieras av amerikanerna i början av 1900-talet, men det blev inte fullständigt förrän England o Frankrike upphörde med opiumhandeln i mitten av 1900-talet. USA däremot som inte tjänade på opiumhandeln eftersom de knappt hade egna kolonier förbjöd opiumhandeln i USA redan på tidigt 1900-tal. Om USA inte hade drivit fram det internationella förbudet mot tredje världens droger så skulle säkert England o Frankrike ha gjort det när de hade förlorat kontrollen över sina kolonier och därmed över drogernas produktion.

Drogerna konkurrerar sinsemellan och genom att endast - som professor Bruun påpekar i sin ovan nämnda bok om hur narkotikalagstiftningen kom till - kriminalisera tredje världens droger o samtidigt genom FN beskydda västerlandets alkoholproduktion/konsumtion säkerställde man helt enkelt den stora västerländska drogindustrins inkomster och därmed de stora vinster som inflytelserika personer som t.ex. senator Joseph Kennedy gjorde på handel med alkohol. Detta är grundskälet och förklaringen till varför vi har demoniska lagar mot handel med och konsumtion av relativt ofarliga droger som cannabis. Det är grundförklaringen till varför dessa lagar tillämpas utan hänsyn till medborgarnas integritet så att vanliga normala människor som Ola Lindholm kan få sina liv förstörda utan att egentligen ha begått något verkligt etiskt brott mot någon.

Citat "Du säger också att USA initierat flest krig under 1900 och 2000 talet och att ekonomiska intressen varit den underliggande faktorn i stället för den officiella versionen, Menar du att alla krigen i mellanöstern haft profithunger, som underliggande incitament.?"

kommentar: Ja. USA har startat fler krig, bedrivit mer statlig terrorism och med illegala metoder påtvingat andra länder mer passande regimer än något annat land i modern tid. Här är Wkipedias källor för dessa uppgifter:
1. http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_United_States_military_history_events (om USAs krig)
2. http://en.wikipedia.org/wiki/United_States_and_state_terrorism (om USAs terrorism)
3. http://en.wikipedia.org/wiki/CIA_sponsored_regime_change (om USAs illegala regimförändringar i andra stater)

Grunden för krigen och övriga väpnade aktioner har normalt varit det västerländska finansiella etablissemangets profithunger oavsett om det har varit fråga om att invadera oljestater som Irak eller Libyen eller att invadera Afghanistan för att få en strategisk plattform för att kontrollera mellersta österns olja. Oavsett om krigen har förts för att säkerställa det västerländska finansiella etablissemnagets vinster av opium ( såsom i Kina på 1800-talet) eller dess vinster av oljan (som nu i Libyen) så har grundskäleet alltid varit detsamma. Orsaken härtill är något så enkelt som att det är västerlandets finansiella etablissemang som kontrollerar världens starkaste militärmakter vilket nu är USA för oljekrigen och tidigare på 1800-talet var England för opiumkrigen.

Med ovan sagda så gäller att USA inte är en verklig demokrati. Dess grundlagar innehåller visserligen av historiska skäl flera i grundlagen instiftade demokratiska regler varibland särskilt märks dess yttrandefrihet, men den verkliga makten i USA innehas i dag inte av den publika staten, USAs senat och kongress, utan av mäktiga mer eller mindre anonyma finansmän som via sina köpta politiker i praktiken styr USA. Dessa politiker verkar i sin tur genom genom små hemliga grupper som ofta inte är kända av den publika staten (kongrfessen och senaten) och som ofta kan verka i decennier innan kunskapen om dem läcker ut offentligt.

Jag har inte full överblick över allan dessa mer eller mindre hemliga organisationer men här är några av dem som jag har uppfattat dem vara relaterade:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Council_on_Foreign_Relations . CFR är något av en moderorganisation - grundad 1921 - för flera av de hemliga sällskap som i praktiken kontrollerar USAs politik. Bland dess medlemmar märks George Soros och David Rockefeller samt flera medlemmar av andra kända märkliga organisationer som
http://en.wikipedia.org/wiki/Trilateral_Commission eller http://en.wikipedia.org/wiki/Bilderberg_Group

CFR anses ha varit förälder till bl.a. CIA som bildades strax efter andra världskriget. Men då CIA:s verksamhet delvis har blivit offentliggjord har med tiden andra hemliga organisationer bildats i syfte att implementera de verkligt rika amerikanernas politik. Organisationer som http://sv.wikipedia.org/wiki/Project_for_the_New_American_Century och http://en.wikipedia.org/wiki/Office_of_Special_Plans . Dessa organisationer som har en tydlig koppling till det västerländska finansiella etablissemangets mest inflytelserika kapitalister inklusive oljefamiljen Rockefeller är troligen de som lyckades sätta den amerikanska demokratin ur spel så att Irak kunde angripas och ockuperas till priset av någon miljon irakiers liv.

På motsvarande sätt menar jag att den internationella demokratin har satts ur spel vad gäller den internationella lagstiftningen mot tredje världens droger. Och av samma skäl, dvs etablissemangets profithunger. Narkotikalagstiftningen har aldrig varit föremål för en demokratisk utredning utom möjligen när England i slutet av 1800-talet kom fram till att opium borde vara tillåtet att sälja (såsom då skedde med god vinst för engelsmännen i deras kolonier och i Kina) eftersom det i vart fall inte var farligare än alkohol. Det västerländska folkets rättigheter i drogfrågan har aldrig beaktats utan drogpolitiken har i allt väsentligt formats från etablissemangets perspektiv. Allt annat är helt enkelt propaganda av samma typ som t.ex. "Office of Special Plans" gjorde sig skyldig till för att motivera invasionen av Irak. Eller som USA/NATO/FN har gjort sig skyldig till för att så småningom kunna invadera och ockupera Libyens oljekällor.

En i detta sammanhang särskilt intressant aspekt på att USA inte längre är en fungerande demokrati är att många av CIA:s aktiviteter numera finansieras med inkomster från den ILLEGALA handeln med exakt de narkotika som USA har förbjudit. Detta är faktiskt oerhört smart eftersom CIA därigenom har fått tillgång till en mycket stor finansieringskälla som av naturliga skäl inte kan kontrolleras av den amerikanska kongressen. Och CIA:s agenter kan ju inte åka fast eftersom deras auktoritet normalt är överordnad de internationella narkotikamyndigheterna och de dessutom - milt sagt - har mycket speciella resurser i sin handel. OBS att orsaken till att CIA och antagligen vissa andra hemliga organisationer som utrikespolitiskt verkar för USAs intressen nyttjar finansiering från narkotikahandeln är att dessa organisationer därmed kan finansiera sin verksamhet. Dessa aktiviteter stör inte den legala alkoholhandeln nämnvärt men frigör mycket pengar till diverse hemliga operationer som aldrig skulle finansieras av den amerikanska kongressen eller senaten.

Afghanistan är ett utmärkt exempel på hur CIA har nyttjat finansiering från försäljning av illegala droger till att finansiera sina aktiviteter utan kongressens godkännanden. Från en årsproduktion om c:a 100 ton opium år 1973 växte den i och med CIA:s stöd till talibanerna till c:a 2000 ton år 1991 och när talibanerna i sitt eget land lyckades år 2001 utrota opiumproduktionen (med mycket hårda metoder ) så innebar USAs ockupation av Afghanistan att opiumproduktionen där år 2006 hade vuxit till 5600 ton. I praktiken har USA förvandlat Afghanistan till världens ledande produktionscenter av illegala droger precis som engelsmännen gjorde med Indien under 1800-talet. Mer än 90 % av all illegal opiumproduktion sker numera i Afghanistan. Läs mer härom här: http://en.wikipedia.org/wiki/Opium_production_in_Afghanistan

Vill du veta mer om sambandet mellan CIAs aktiviteter och den illegala droghandeln för att finansiera dessa aktiviteter rekommenderar jag denna nya bok av den världsledande specialisten inom området, professor Peter dale Scott http://www.amazon.com/American-War-Machine-Connection-Afghanistan/dp/074...

(jag har ännu inte läst den själv, men ska göra det inom kort)

Vad gäller dina övriga frågor Birgitta så får jag be att återkomma till dem. Jag vill se Eurovisionen nu kl 21 och ska rensa bort löv på tomten först :-)

Poliskårens moral har försämrats helt klart. Fler poliser misstänks och fälls för brott än tidigare. Samtidigt råder konsensus i narkotikafrågan. Det är närmast tabu att ifrågasätta den rådande nationella politiken. Den som gör det stämplas omedelbart som narkotikaliberal.

I andra änden stigmatiseras ungdomar som upptäcks ha använt och experimenterat med narkotika. Socialen kopplas in och den unge stämplas i omgivningen med ibland livslånga följder. Den som inte upptäcks kan mogna och gå vidare och växa upp normalt, och kanske bli justitieminister.

Stigmatiseringen och förnedringen är enorm. I fängelset får den intagne klä av sig naken och pinka framför två vårdare som tittar på. Bl a Portugal har gått en annan väg och tillåter små innehav av lätt narkotika och har många färre tunga narkotikamissbrukare. Sverige ligger i topp i dödlighet, trots den repressiva politiken. Den avskräcker alltså inte den som vill experimentera.

Vi bör få till en mer avslappnad syn på det här. Nils Bejeroths panikåsikter bör försvinna efter årtionden av praktik som inte lett vidare. Låt polisen jaga storlangare och tung drogmaffia i stället för smålangare och haschmissbrukare. Frigör polisresurser så. Om inte annat så lär marijuana bli legalt i Californien i nästa folkomröstning och då lär många europeiska länder följa efter. Ska Sverige stå ensamt för repressionen då och lära de andra länderna hur man bör agera?

Vi har ingen framgångsrik narkotikapolitik i Sverige, som andra länder ser upp till, vad än Folkhälsominister Maria Larsson påstår.

Re: #30 birgitta ellis, 2011-05-12, 16:20:

"Jag vet bara inget om Turkiets och Egytens bomullsindustri"

Nå, då får jag väl delge dig lite fakta ang. historien bakom förbudet mot cannabis
Man får inte glömma bort att cannabis (hampa) är den starkaste naturliga fibern som finn och därför utgör ett reeellt hot mot bommulsindustrin.

Facts:

Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste
kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett
krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom
det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första
land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA
särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund,
föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande
drogkonventionen.

Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen
sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den
globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater
fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i
tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en
fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som
säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga
bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade
att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud
med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En
annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita
anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den
rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot
mexikanare och svarta.

Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen
mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora
ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J.
Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD
(Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens
DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post
propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av
följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom
fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör
kriminaliseras.

Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug
Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan
att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande
precis som kaffe, te och socker ..."
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp
prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på
vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området.
Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.

Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av
NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa
till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet
tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första
opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19
länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några
problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där
slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion.

Någon risk för beroende eller
risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis
(hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra
opiumkonferensen 1925.

Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets
överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från
hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela
världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än
bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.
Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande
från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till
slut blir galna av denna "extremt beroendeframkallande drog". Därmed gjordes
den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig
att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och
farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.

Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen
i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av
1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige.
Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för
beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller
cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda
i EU och därmed även i Sverige.

Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram
sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala
narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade
på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk.
Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett
Narkotikafritt Samhälle).

Tilläggas bör (se mitt förra inlägg) att Nils Bejerot, på senare tid numera har reviderar sin uppfattning vad som gäller cannabis och numera förespråkar en klar åtskillnad mellan tunga resp. lätta droger

Dessutom så förbrukar den Svenska polisen rundt c:a 5% av sina ressurser enbart på att jaga cannabisrökande ungdomar.
Pengar och personal som kunde användas till viktigare och bättre uppgifter.

Tyvärr så kan inte den ensilkde polsmannen bestämma vad han/hon skall lägga sin tid på utan detta betsäms av vad som står i lagen som i sin tur fastställes av Sveriges riksdag.

Annars så finns det ett globalt nätverk som bildats av poliser världen över (Law Enforcement Aginst Prohibition)som har tröttnat på att jaga våra ungdomar för att de röker en joint och hellre vill lägga sin energi på viktigare saker så som tunga droger, våld och organserad brottslighet [1]

[1] http://www.leap.cc/cms/index.php

Sedan kan man ju fråga sig om inte det finns vissa starka ekonomiska intressen högt uppe inom politiken (främst i USA) som gangas av att ressurserna läggs på att jaga cannabis framför de tunga drogerna
I och med Veitanamkriget så var Amerika tvingade till att droga ner sina soldater för att förhindra de prosterter som annars kunde uppstå när man skickar ut sina unga till andra sidan joorden i ett krig som inte gangnade USA´s inrterssen och därför lade CIA den gyllenn trianglen under sig

När dessa soldter sedan återvände så återstod ett beroende av tunga droger hos dessa som då skulle tillfredställas.
CIA hade då monopol på handeln med tung narkotika och ett problem med den fredsälskande hippieröreslsen som även detta kunde lösas med att pumpa in tynga droger i hippie miljön.

Idag så har CIA genom detta monopol på heroin/kokain handlen som de facto hotas av en avkriminalisering av cannabis .

Deatta sammantaget med FDR´s ord: "man har inget att frukta utom fruktan själv" har används flitigt (9-11, Medias "rapporteringar" om ett "kraftigt ökat våld (trots att statestiken bevisar motsatsen) "Terror" olkn.
Har gjort det möjligt för samhället att bygga upp en poisstat mitt framför ögonen på vanligt folk utan några nämnvärda reaktioner.

Vi som har försökt att påpeka detta via nätet och andra icke censurerade (än så länge) media har ständingt blivit avfärdade som några konsprirationsteorektiker och lögnspridare.

Kanske dags att vakna nu.
Detta är inte något som är spacifikt för Sveige utan ät en global företeelse framförallt i väst som nu känner sin dominans hotad i och med att flera sk. U-länder nu börjar att utvecklas och därigenom konkurera med väst om den exportmarknad som finns..

@ Birgitta Ellis forts.

Jag försöker nu besvara några andra av dina frågor i kommentarerna 6 och 7. Citerar först din fråga :

Citat " Libyen har emellertid enorma oljetillgångar. Så du kanske då vill säga att USA egentligen gick in i kriget med sitt stora behov av fossil energi som huvudorsak?

Kommentar: USA förbereder sig för en större konflikt med de båda stormakterna Ryssland och Kina. De förefaller hoppas kunna kontrollera Kina genom att kontrollera merparten av världens oljereserver. Kina har nämligen en oerhört stark industriell tillväxt som kräver stora mängder energi och varifrån ska de få den energin om USA kontrollerar oljan ?

C:a 70 % av världens oljereserver finns i det s.k större mellersta östern (inkl nordafrika och centralasien). Detta är förklaringen till USAs anfall mot Irak, Libyen och Afghanistan. Irak och Libyen är två av världens mest oljerika stater och Afghanistan gränsar mot oljelandet Iran och de f.d sovjetiska regionerna i centralasien som har mycket stora oljereserver. Iran har desutom en av världens största naturgasreserver.
För att förstå betydelsen av oljan kan man helt enkelt översätta dessa oljereserver till deras värde. Enbart Libyen har enligt professor Chossudovsky i dag 60 miljarder fat av högsta kvaliteten olja som dessutom produceras till försumbar kostnad eller kanske så lite son en dollar fatet i produktionskostnad. ( Källa: http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=23605 )
Därför är värdet av deras oljereserver i praktiken åtminstone 6.000 miljarder dollar enligt dagens oljepris och eftersom oljepriset tenderar öka snabbt kommer det värdet antagligen att öka ordentligt framöver. 6000 miljarder dollar motsvarar ungefär Sveriges BNP i 14 år och skulle väsentligt lindra USAs nuvarande dåliga ekonomi om de bara kunde lägga vantarna på Libyens olja utan alltför mycket krig eller internationell kritik. Så ja, det är ingen slump att USA angriper just de stater som har mycket olja (Irak, Libyen ) eller har betydelse för deras kontroll av oljan i större mellersta östern (exempel Afghanistan).
Även Sudans och Elfenbenskustens regimer har bekrigats av västerlandet eller med västerlandets stöd pga västerlandets behov av olja.

Citat: "Vore det inte då bättre, om folket förhöll sig drogfritt?"

Kommentar: Hmm. Hur ska jag kunna besvara den frågan ? Vad jag vet så är den antagligen mest effektiva åtgärden mot missbruksproblem ett JÄMLIKT samhälle som ger alla människor en vettig chans till ett gott liv, men utvecklingen går f.n i motsatt riktning i takt med att det västerländska finansiella etablissemanget ökar sin rikedom utan hänsyn till världens fattiga. Även här är det USA som visar vägen där de allra rikaste får en allt större del av kakan (Närmare 60% av världens 200 rikaste miljardärer bor i USA) Och via de ekonomiska organisationer som USA bildade efter segern i andra världskriget - bl.a. Världsbanken och WTO - så för de över sin ojämlika politik till resten av världen dvs de rikaste i USA blir allt rikare relativt den halva av världens folk som tjänar minst. USA står alltså för ökad ojämlikhet och det är välkänt att detta leder till ökat missbruk.
En drogpolitk som TVINGAR människor att avstå från droger stöder jag inte.

Citat "Tycker du att Sverige skall göra undantag för cannabis helt och hållet i sin lagstiftning? Tex avkriminalisera cannabisinnehav? Eller tycker du att narkotikan skall släppas fri i sin helhet? "

I remissbehandlingen av 1968 års narkotikalag för straffhöjning vid försäljning av droger inklusive cannabis ville vissa remissinstanser göra undantag för cannabis med hänvisning till att det var en relativt sett ofarlig drog och att det skulle skada människors respekt för lagen om cannabis straffbelades som tyngre droger. Justitieministern avvisade emellertid deras synpunkter med hänvisning till att undantag inte kunde göras av internationella skäl, dvs pga den policy som USA m.fl. hade genomfört i FN. Svenska regeringen var alltså medveten om det svenska folkets kritik av straffbeläggningen av cannabis, men tog inte hänsyn till folkets kritik pga av vårt beroendeförhållande till stater som USA. England och Frankrike. De höga straffen riktade mot cannabis är alltså explicit motiverat av dåvarande justitieministern att bero på behovet av våra internatioella relationer och inte på cannabisens farlighet.

Men för att tillfredsställa kravet på att cannabis på nåt sätt också ska kunnas klassas som farligt tillade justitieministern år 1968 att det nu också hade framkommit att samvetslösa knarklangare blandade ut haschet med andra farligare droger för att på så sätt göra användarna beroende ...... (Källa: Förarbetena till 1968 års reviderade narkotikalag)

Citat: "Vad skulle i så fall vara din motivering till att släppa narkotikan helt fri?"

Huvudskälet för mig är att inget är vunnet med ett förbud av tredje världenas droger eftersom alkohol - som av Englands ledande drogexperter nyligen klassades som världens farligaste drog - är legalt. Angående min syn på drogers farlighet ansluter jag mig i allt väsentligt till de ledande västerländska forskarnas resultat. Här finns en tabell som utvärderar olika drogers farlighet : http://www.bbc.co.uk/news/uk-11660210

Varför skulle det vara bättre att bli A-lagare än att missbruka andra droger ?
Varför skulle det vara bättre att berika USAs, Frankrikes och Englands ofta redan mycket rika alkoholproducenter än att berika tredje världens relativt sett fattiga producenter av cannabis, kokablad och opium ?

Men jag delar också dina synpunkter i detta. VI skulle slippa många av de problem som den stora narkotikakriminalitetn medför och det ÄR viktigt att männiksor får bestämma över sina egna kroppar och vad de vill konsumera.

Dessutom anser jag att legalisering av cannabis skulle medföra kanske så mycket som en halvering av alkoholmissbruket. Det är ju av just detta skäl som cannabis är förbjudet, anser jag.
Och om vi kunde halvera alkoholmissbruket skulle vi göra oss alla en mycket stor tjänst. Alkoholen dödar oerhört många människor. BARA i Frankrike beräknas närmare 15.000 människor dö årligen ENBART i sjukdomen levercirros !!
Jag har skrivit en artikel tidigare där jag just berör att alkoholmissbruket och kriminaliteten skulle reduceras väsentligt vid en legalisering av cannabis: http://www.newsmill.se/artikel/2009/08/02/om-ett-sakert-satt-att-reducer...

Vidare anser jag som tidigare anförts att förbudet av cannabis och andra droger som i vart fall kokabladen och antagligen också opium är framför allt ett handelshinder som ökar den tredje världens fattigdom till fördel för västerlandets redan rika länder.

Jag vill också nämna att den ohederlighet, lögnaktighet, hänsynslöshet med vilket de tre ledande alkoholproducenterna USA, Frankrike och England har förbjudit och bekämpat ofarliga droger som cannabis i sig är tillräckligt skäl för att KRÄVA att narkotikalagstiftningen avskaffas och drogerna legaliseras tills vi har fått en demokratisk genomgång av den verkliga problematiken i drogerna, nämligen att de faktiskt är farliga för hälsan. Vi behöver ett meningsfullt sätt att hantera drogerna som minimerar drogernas problematik. Dagens narkotikalagstiftning och den hysteri som skapas därav blockerar den demokratiska debatten i ämnet och skadar oss väsentligt mer än det skyddar.

Du Ställer flera andra intressnata frågor som jag gärna besvarar senare.
Men nu måste jag ut för att hinna få lite solsken ...

Jag såg just också att Bengt Hesdorf har gjort ett längre inlägg som jag gärna kommenterar senare eftersom vi skiljer oss något åt i hur vi ser på skälen varför cannabis förbjöds på federal nivå i USA år 1937. Det vore intressant att läsa hur Bengt menar att den processen gick till ...?

Denna debatt har engagerat mig, kanske mest emotionellt. Jag har läst och begrundat, det alla NI skrivit och tagit till mig av era framlagda åsikter. Mest av allt har jag berörts av de individer, som skymtar fram under kommentarernas täckmantel. Jag skulle vilja avsluta tråden så här:

Makt och kapital styr som alltid. Individen kommer i kläm i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

Ni poliser, sluta sparka på dem, som redan ligger! Lämna Andreas ifred. Ni vet ju redan att han är narkoman. Han har det tillräckligt tufft, som det är. Vänd er kraft mot typerna inne på krogen i stället, inte offren på gatan. Där inne sitter de, som sprutar champagne och också de som ideologiskt är emot alkohol. Samvete för drogernas Golgata verkar i alla fall ingen av dem ha. Där skulle det skuldbeläggas när det gäller karteller men i stället har skapats våra alldeles egna svenska karteller. Ni poliser kan lätt hitta dem. BMWn brukar stå utanför.

Ja du Peter. Vilka grupperingar, som styr droghandeln just där du befinner dig, vet alla. I alla samhällets kommuner vet alla, vilka som styr droghandeln just där. Skolorna vet. Föräldrarna vet. Ungdomarna vet. Alla vet! Ingen vågar anmäla. Ingen vågar vittna. Och framför allt så vågar ingen polis ingripa. Nej, det är lättare att ta killen i abstinens på gatan. Är det någon, som inte tycks veta, så är det väl politikerna med sina mandat. De tycks inte se eller veta någonting. Framför allt så skulle de aldrig ingripa på de svagas sida. Det ger inga röster. Det ger inga bonusar och det ger ingen saftig pension.

Och alla ni, i bekväma soffor i trygga bostadsområden. Vad säger ni om Stefans kommentar?

"Ett idealt samhälle, skulle ge människor mindre ångestlindring överlag, ja! Men så länge man har det samhälle man har, får man nog räkna med, att människor kommer att söka ångestlindring och euforiökning. Vi, som inte begår våldsamma handlingar mot andra, kan väl få ha vårt cannabisrus. Om det bara innebär att lyssna på musik och snacka skit, what´s the harm?

Ja vad tycker ni politiker med cocktailglaset i hand?

Alla ni unga män i den här tråden Hoppas att livet, trots allt, artar sig bra för er! NA är inte så dumt, men det kanske ni redan vet. Good Luck!

Till alla myndighetspersoner:
STOP HUNTING US, IT´s OLNY A PLANT!!!!
Er stigmatisering av oss brukare av lätta droger gör de facto större skada än vad drogerna gör.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/24/sverige-borde-vara-ett-foregan...

Börje!

Jag kommer att fortsätta läsa!

Bengt

If you have more, yes! I´ll always be interested! But the important point is:

I`m not the only reader.

Jag vill bara tacka alla för en mycket intressant läsning. Uppskattas starkt!

Bengt, det var en sak jag blev fundersam över. Du skrev nämligen: "Tilläggas bör (se mitt förra inlägg) att Nils Bejerot, på senare tid numera har reviderar sin uppfattning vad som gäller cannabis och numera förespråkar en klar åtskillnad mellan tunga resp. lätta droger"

Nils Bejerot har varit död sedan slutet av 80-talet, hur kan det vara så att han på _senare tid_ reviderat sin åsikt? Vidare är jag ytterst tveksam till att han ens ändrade sig i frågan (rätta mig om jag har fel), då han var en ihärdig pådrivare av den restriktiva/repressiva drogpolitiken ända fram till sin död.

Jag vill till sist bara bidra med en artikel (som några av er kanske redan har läst), skriven av Storbritanniens före detta drogtsar Mike Trace. Trace blev avskedad för över tio år sedan, detta efter att han hade blivit avslöjad som "drogliberal". I artikeln (som är från 2009) reflekterar han över förrförra årets generalförsamling gällande narkotikafrågor, samt varför många länder ihärdigt håller fast vid den repressiva politiken.
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2009/mar/11/drugs-policy-un

Re:Permalänk | Anmäl #42 Darius I.
Nils Bejerot, innan sin död revidedrade denna uppfattning vad som gäller cannabis och numera förespråkar en klar åtskillnad mellan tunga resp. lätta droger

Skall det naturligtvis vara
Typiskt slarvfel.
Tack för påpekandet.

Re: #42 Darius I.
Nils Bejerot, innan sin död revidedrade denna uppfattning vad som gäller cannabis och numera förespråkar en klar åtskillnad mellan tunga resp. lätta droger

Skall det naturligtvis vara
Typiskt slarvfel.
Tack för påpekandet.

Ahh! Jag borde ha anat det.

Finns det någonstans att läsa om hans åsiktsskifte i denna fråga? Det låter ju rätt intressant...

I försvaret för fritidsknarkandet offras barnen.

@46 Marion
Och när "tänk på barnen" kommentarer slängs ut så försvinner all sans och reson och blir en hysterisk soppa av "moral" och känsloutspel.

Björn Lundberg påstår att "Eftersom cannabisförbudet har genomförts med antidemokratiska metoder (t.ex. föregicks det amerikanska förbudet inte av en parlamentarisk utredning o debatt"

Enligt min uppfattning är det en missvisande beskrivning eftersom den missar arbetet med den så kallade The Uniform State Narcotic Act som pågick från 1925-1936 Det var ett förslag till enhetliga delstatslagar om narkotika som bland annat tröskades i 5 olika utkast och skickades på remiss till sammanslutningar för advokater etc. innan det den sista versionen antogs var för sig av den beslutande församlingen i varje delstat. Så frågan var inte alls ny när The Marijuana Tax Act behandlades i kongressen år 1937. Att mycket på personer opponerade sig är en helt annan sak som inte visar att processen var antidemokratisk. .