Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Tillväxt och miljö

Torbjörn Gannholm om Tillväxt och miljö

Språkrörskandidat: Tillväxt är inte samma sak som marknadsekonomi

Mycket förvirring från Mattias Johansson och stora delar av läktaren. De verkar tro att marknadsekonomi och ekonomisk tillväxt är samma sak, men så är det inte. Tillväxtkritik innebär inte heller att man förespråkar planekonomi, tvärtom brukar planekonomier också fokusera på ekonomisk tillväxt. Begreppet tillväxt och begreppet marknadsekonomi är helt oberoende koncept.


Om författaren

Matematiker och språkrörskandidat för Miljöpartiet.

Vi kan börja med att se tillbaka till 1700-talet när Adam Smith formulerade sina teorier om att alla människors lika rätt att fritt få sträva efter att förbättra sina liv skulle vara till stor fördel för samhället, trots att de enskilda aktörerna endast strävade efter att förbättra sina egna liv. Detta var långt före vänsterns planekonomier. Motpolen var i stället den besuttna klassens strupgrepp på ekonomisk aktivitet som höll de flesta människor i fattigdom. Det var i och fär sig en slags planekonomi, precis som de allra flesta stora företag är planekonomier.

Problemet idag är fortfarande att marknaderna inte är fria, de domineras av starka intressenter, vare sig det är stat, fackförening eller de ekonomiskt starka (precis som Adam Smith befarade). Arbetsmarknaden kan till exempel inte vara fri så länge de som erbjuder sin arbetskraft till försäljning är tvugna därtill för sin överlevnad.

Vi skulle behöva skapa mer marknadsekonomi, mer frihet för alla människor att kunna skapa ett bättre liv för sig själva. Vad som är ett "bättre liv" avgör var och en själv. För en del innebär det ekonomisk tillväxt, medan andra är nöjda att tjäna lika mycket, eller till och med mindre, i utbyte mot andra för dem mer värdefulla fördelar. Det samfällda resultatet av individernas rationella beslut om sina egna livssituationer kommer att bli till större fördel för samhället än dagens ensidiga priotering av sanslös penningjakt och konsumtionshets.

Tillväxt är bara en angivelse av hur många procent större årets bruttonationalprodukt per capita är än föregående års efter korrigering för inflationen. Märk att det är "per capita" så befolkningstillväxt har inget med det att göra.

BNP är helt enkelt summan av all "vit" ekonomisk aktivitet i landet. Summan av allt som säljs är lika med summan av allt som köps, med en differens åt ena eller andra hållet beroende på utrikeshandeln.

För det första är det oklart vad BNP egentligen betyder. På något sätt har det en viss relation till hur rik genomsnittsmänniskan i samhället är och man kan se att tillväxt i allmänhet medför positiva konsekvenser för fattiga länder.

Men i rika länder går det inte att hitta några positiva kopplingar till tillväxt. Däremot finns det möjligen några negativa kopplingar såsom ökad stress, ökad frekvens av ändtarmscancer, ökad ensamhet och en liten minskning av subjektiv upplevelse av lycka. Då kan man fråga sig om det är rationellt att sträva efter tillväxt?

För det andra gör BNP heller ingen åtskillnad på positiva eller negativa effekter och inte något mått på hur länge man kan upprätthålla en viss nivå. Om vi alla skulle behöva börja äta mängder av mediciner varje dag, då skulle BNP öka. Om vi legaliserade prostitution och narkotika skulle BNP öka. Om vi högg ner all skog och asfalterade hela landet skulle vi få en enorm BNP i ett par år då detta fortgick. År det då rationellt att fokusera på ökning av BNP?

Märk väl att ingenting i begreppet marknadsekonomi har något som helst beroende på begreppet tillväxt, och det finns inget beroende åt andra hållet heller. Det finns en svag koppling att tillväxt är lättare att uppnå i en marknadsekonomi eftersom det finns fler människor som är aktiva med att omsätta pengar, men det finns ingenting som säger att tillväxt är nödvändigt eller ens eftersträvansvärt i en marknadsekonomi.

Vi har full frihet att definiera vårt ekonomiska system hur vi vill och vi har full frihet att välja hur vi mäter framgång. Vi skulle till exempel kunna välja att betala ut en medborgarlön, vilket skulle göra vår ekonomi mer marknadsekonomisk eftersom det tillåter arbetsmarknaden att bli en riktig fri marknad och ger mer frihet åt var och en att förbättra sin egen livssituation på ett individuellt sätt. Vi skulle kunna välja andra mått än tillväxt för att definiera hur bra det går för landet, kanske ett hälsomått och ett mått på "lycka", samt kanske ett mått på hur mycket naturresurser vi kommer att ha tillgängliga för nästa års ekonomiska aktivitet.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36091

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra artikel, Torbjörn!

Permalänk | Anmäl #1 Joakim Pihlstrand-Trulp, 2011-05-13, 20:58

Tillväxt är en kredit som alla ständigt övertrasserar men ingen amorterar på.

Ingefär som bostadsmarknaden.

Permalänk | Anmäl #2 Anders Olsson, 2011-09-12, 08:08

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.