Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Tillväxt och miljö

Rikard Warlenius om Tillväxt och miljö

Fortsatt hög ekonomisk tillväxt är omöjlig

Det finns inga historiska exempel på att utsläppen av växthusgaser i en tillväxtekonomi har minskat tillräckligt mycket för att klara klimatmålen. Ändå fortsätter högern, senast Mattias Johansson vid Fores, att sprida liberala myter om att tillväxt är en förutsättning för god miljö. Men storleken på ekonomin spelar roll, och i vår del av världen måste vi hitta former för en ekonomisk inbromsning som skonar vår planet utan att skapa sociala klyftor, menar Rikard Warlenius, styrelsemedlem i den gröna tankesmedjan Cogito.


Om författaren

Sitter i styrelsen för den gröna tankesmedjan Cogito.

Susan George har förmodligen kämpat mot utsugning av människor och miljö längre än Mattias Johansson, vice VD på tankesmedjan Fores, har varit blöjfri. Det innebär inte automatiskt att hon har rätt och han fel, men gör hans påstående här på Newsmill om att hon skulle utgöra en miljöfara till en svårartad skymf. I lördags diskuterade jag och en lång rad kvalificerade debattörer den ekologiska, sociala och finansiella krisen med Susan George på ABF-huset i Stockholm. Hon är nu 77 år gammal men intellektuellt sett mycket mer spänstig än de yngre borgerliga män som endast upprepar den vanliga räckan liberala myter om tillväxt och marknad: Myter som inte har tagit världen ett enda steg närmare en lösning på miljö- och klimatkrisen, utan tvärtom bara spätt på problemen.

Men jag vill ge ett erkännande till Mattias Johansson. Han har helt rätt i att vi står under stark press att snabbt vidta kraftfulla åtgärder för en klimatomställning. I en tid när allt fler borgerliga politiker och debattörer helt tycks ha glömt klimatfrågan är detta ingen banal sak. Men tyvärr är hans val av lösningar helt ideologiskt betingade. Att det skulle krävas mer av det som i hög grad har orsakat kriserna - avreglerade marknader och hög tillväxt - för att lösa dem tyder på ideologisk blindhet. Men jag ska inte ägna mig åt buskagitation utan lägga fram två starka argument för varför jag tror att de som förespråkar mer marknad och mer tillväxt för att lösa klimatfrågan har fel.

För det första finns inget relevant historiskt exempel på att tillväxt har lett till långsiktigt minskade utsläpp. Ofta hävdas att Sverige skulle vara ett undantag från regeln, men det gäller inte om utsläppen mäts som våra "koldioxidfotavtryck", alltså de utsläpp vi orsakar, inte bara i Sverige utan även genom vår importvaror och våra utrikesresor. Forskningen på området är ännu i sin linda, men det står klart att Sveriges fotavtryck är betydligt högre - förmodligen åtminstone 65 procent - än i den "officiella" utsläppsstatistiken, och sannolikt växer dessutom fotavtrycken i takt med den ekonomiska tillväxten. Det står i alla fall bortom allt tvivel att utsläppen inte i någon tillväxtekonomi minskar tillräckligt fort.

Detta stämmer också överens med det globala mönstret. Världens utsläpp av växthusgaser har ökat skrämmande hastigt de senaste 50 åren, men det finns några små hack i den ständigt stigande kurvan. Dessa sammanfaller med 1970-talens oljekriser, det tidiga 1990-talets realsocialistiska industrikollaps och finanskrisen 2008-2009. Den bistra sanningen är att utsläppskurvan följer tätt inpå kurvan för ekonomisk tillväxt.
Även om vi inte låter oss nedslås av historien kan det ju fortfarande vara möjligt att frikoppla tillväxt och utsläpp i framtiden. Men även av andra skäl spelar storleken verkligen roll.

Hoppet om fortsatt tillväxt ställs till möjligheten att minska ekonomins utsläppsintensitet - alltså utsläppen per BNP-enhet. Ju mer de absoluta utsläppen måste minska, och ju större ekonomisk tillväxt, desto mer måste utsläppsintensiteten minska. Men hur stor minskning är rimlig att föreställa sig?
Idag (2007) motsvarar en miljon kronor av Sveriges BNP ett utsläpp av 20 ton växthusgaser. Om vi tänker oss att Sverige ska minska utsläppen med 92 procent till 2050 - vilket krävs för att vi ska ta vår rättvisa andel av tvågradersmålet - och ekonomin står stilla behöver utsläppsintensiteten minska till 1,6 ton per miljon kronor - en tolftedel av dagens nivå. Det är ett svårt mål. Men om ekonomin dessutom ska fortsätta växa med 3 procent per år till 2050, innebär det att en miljon kronor i BNP (i dagens penningvärde) då bara får åstadkomma ett utsläpp av 0,45 ton växthusgaser år 2050 - en minskning med 45 gånger jämfört med idag. År 2100 behöver ekonomin vara fjäderlätt; en miljon kronor får bara orsaka utsläpp av hundra kilo växthusgaser - 200 gånger mindre än idag.

Här kan vi verkligen tala om en utmaning! Det är svårt att visa exakt hur svårt och dyrt det är att minska utsläppsintensiteten 44 gånger till 2050 och 200 gånger till år 2100. Men det är faktiskt upp till tillväxtanhängarna att göra det. Min slutsats är tvärtom att fortsatt hög ekonomisk tillväxt är omöjlig.
Det gäller inte nödvändigtvis hela världen. Den ekologiskt hållbara tillväxt som kan ske i framtiden måste givetvis i första hand användas för att lyfta människor ur svält och fattigdom. I Nordamerika och Västeuropa, däremot, måste vi snart börja rikta in oss på att dämpa tillväxten. Vi måste hitta former för en ekonomisk inbromsning som skonar vår planet utan att skapa sociala klyftor.

Det mesta tyder på att det kan göras på ganska angenäma sätt: Genom arbetstidsförkortning i stället för generella löneökningar, genom att slösa på sådant som inte orsakar stora utsläpp (sjukvård, omsorg, utbildning, kultur, idrott, kollektivtrafik...) men spara på sådant som hotar våra ekosystem (varukonsumtion, fossila bränslen, flygresor).
Jag förstår inte varför en sådan utveckling uppfattas som så oerhört skrämmande av Fores och det liberala etablissemanget.

Fotnot: Räkneexemplen redovisas mer noggrant i förordet till skriften Ekonomi utan tillväxt som utkommer i samband med Tillväxtforum i Stockholm 14 maj.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36026

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ytterligare en "grön" som inte förstått vad man mäter med tillväxt. Det finns inga som helst problem att ha ett tillväxtsamhälle där man slösar med "sjukvård, omsorg, utbildning, kultur, idrott, kollektivtrafik".

Tillväxt skiter i vad som konsumeras/tillverkas. Om man medelst politiska styrmedel kan överföra konsumtion i de sektorer som författaren räknar upp (utan att bli bortröstad under vägen...) så är det också tillväxt.

Däremot är jag tveksam till att det går att slösa med "sjukvård, omsorg, utbildning, kultur, idrott, kollektivtrafik" utan att samtidigt slösa med "varukonsumtion, fossila bränslen, flygresor". I min värld så hänger saker ihop lite mer - man kan inte bryta ut exempelvis den moderna sjukvården från högteknologisk tillverknings- och petrokemiindustri. Det enda tarvar det andra.

Och du, sluta gärna sätta etiketter på vad dina meningsmotståndare känner inför saker. Att man inte håller med dig i dina slutsatser, ansatser eller problemformulering innebär inte att man finner det "skrämmande". Det innebär bara att man inte håller med.

Permalänk | Anmäl #1 Förståsigpåare, 2011-05-09, 15:26

På lång sikt får han kanske rätt ändå. Oljan tar snart slut och/eller blir dyrare och dyrare att ta upp till ytan. Många metaller är det snart också brist på (om inte efterfrågan sjunker kraftigt). Visst finns det enorma fyndigheter av metall på havsbottnarna. Men frågan är hur dyr denna gruvbrytning under havsbotten blir?

Permalänk | Anmäl #2 Mikael Larsson, 2011-05-09, 17:13

Det tycks vara svårt detta med "tillväxt". Egentligen står vi still men eftersom vi människor blir fler och fler så "växer" allting. Det blir mer skola (skolböcker, transporter och så vidare) mer sjukvård, fler bostäder, mer kläder, mat och så vidare.

Det enda som kan hejda detta är att hejda befolkningstillväxten. Det verkar alltså vara stopp för U-hjälp, inga "läkare utan gränser", ingen medicin till tredje världen och så vidare som skulle stoppa tillväxten.

Och det var kanske inte tanken...

Permalänk | Anmäl #3 Sune Svensson, 2011-05-09, 20:26

Med all respekt för historiska samband - det finns inget som säger att tillväxt i framtiden MÅSTE innebära större utsläpp av någonting. Smart tillväxt, där utsläpp kostar tillräckligt mycket, är lösningen. Det bästa för världen vore en tillväxtvänlig global policy av prissättning av all negativ miljöpåverkan.

I en alltmer internationell värld blir det alltmer meningslöst med miljölagar och regler som bara gäller lokalt. Då flyttar man bara problemen och skadar den lokala industrin.

Problemet med just oljans skadeverkningar kommer att lösa sig självt när bensinen kostar bortom 100 kr litern. Oljan tar aldrig "slut", utan blir stegvis allt dyrare att utvinna (dvs. den lättillgängliga oljan kan sägas ta slut, men det blir en definitionsfråga vad man menar med "lättillgänglig" - kan dessutom variera över tid med nya utvinningsmetoder).

Tillväxt är INTE detsamma som naturresursutnyttjande, utan kan lika gärna handla om kunskap, ny teknik och nya tjänster. Detta skulle i hög grad kunna påverkas via global prissättning av naturresursutnyttjande.

Befolkningsökningen ökar miljöbelastningen ytterligare. Där är det intressant att notera att ju högre levnadsstandard, desto lägre befolkningstillväxt (invandring borträknad). Vill vi vara fattigare, fler och med mindre möjligheter att styra utvecklingen, eller vill vi vara rikare och färre och med större möjligheter att styra utvecklingen?

Samtliga världsdelars andelar av den globala befolkningen beräknas minska fram till 2050, utom Afrika, vars andel av världens befolkning beräknas öka från dagens 15% till 22%. Detta är ingen slump. Afrika är världens i särklass fattigaste kontinent.

Barn är underbara, men det bästa man kan göra för miljön är att inte yngla av sig. Varje par som skaffar två barn skulle behöva halvera sina ekologiska fotavtryck jämfört med personer som avstår från att skaffa barn. Det är just därför inget land i historien har gjort mer för miljön än Kina med sin enbarnspolicy, som besparat jorden ytterligare en halv miljard människor.

Mänsklighetens kanske största kända katastrof var digerdöden som under 1300-talet raderade ut ca en femtedel av jordens befolkning, men det är svårt att så långt efteråt ens försöka gissa hur befolkningsutvecklingen hade sett ut utan digerdöden.

Det bästa vi kan hoppas på från ett miljöperspektiv är att vi inte lyckas stoppa en global, dödlig pandemi. Kan tyckas cyniskt, men försök komma på ett mer effektivt sätt att minska mänsklighetens ekologiska avtryck än en global pandemi som tog bort mellan en och två miljarder människor. (Digerdöden tog bort 30-60% av Europas befolkning.)

Jag avstod från att vaccinera mig mot svininfluensan, även om ovanstående resonemang inte nödvändigtvis var huvudorsaken - och jo, livet är kul.

Permalänk | Anmäl #4 Peter Andersson 2, 2011-05-09, 22:05

Warlenius bjuder oss på tankelekar. ”Vi måste hitta former för en ekonomisk inbromsning som skonar vår planet utan att skapa sociala klyftor.” Jaha, vad är då detta? Är det trolleri på gång? Vad ska göras för att bromsa det dåliga? Han ger inte ett enda konkret förslag. Eftersom han är så kallad vänster så tror han väl inte på religiösa mirakel, new age av värsta sort eller någat annat konstigt.

Arbetstidsförkortning är önsketänkade. När välståndet faller av sinande naturresurser så kommer det istället att arbetas mer, oundvikligen. Förr arbetade folk mer därför att det hade det sämre. Det fanns fasta kostnader i systemet då som nu och att arbeta mer gav mycket tillbaka. Den så kallade arbetslinjen är bara början.

Människan kommer att elda upp allt fossilt som finns i backen och den som tror något annat är inte frisk. Under de sista tio åren har priserna på detta ökar 4-6 gånger, med inflationen mer eller inte ingående i felmarginalen. Jag har tagit upp detta tydligt och något om varför här bredvid. Priserna kommer att fortsätta upp och det enda som stoppar detta är att ekonomin kraschar. Dagens finanskris är inget av vad som kommer.

Om det bara vore brist på det fossila så vore det inga större problem. Om det bara vore oljan som sinade så vore det ingenting. Varför har många hakat upp sig på oljan? Nästan allt viktigt för människan är bristvaror. De ändliga resurserna påverkar sedan livsmedelspriserna. Problemet löser delvis sig själv när många svälter ihjäl och primitiva överlevnadskulturer tar över i land efter land. Svenskarna ligger mycket sämre till än de tror. Ungefär så kan det sammanfattas, inte speciellt cyniskt tycker jag utan bara realistiskt. Pajkastningen om tillväxten går vidare. Nu är dags för en artikel av någon som tror på tillväxt.

Permalänk | Anmäl #5 Urban Persson, 2011-05-09, 23:27

Ja, det är ju extremt pikant att inte Rikard Warlenius tar upp överbefolkningen som är det ensamt grundläggande globala ekologiska problemet.

Det bevisar att den Cogito inte är intresserade av miljöfrågor annat än som täckmantel för sin egentliga civilisations- och teknologifientliga agenda.

"Nordamerika och Västeuropa" ska bekämpas, det är det viktiga för "de gröna", medan länder som Kina ska få fortsätta sin extremt miljöhotande expansion ostört.

Den extrema befolkningstillväxten och resursanvändningen i många muslimska länder som genererar allt större flyktingströmmar räknas inte ens som ett problem.

Nej, den gröna färgen hos Cogito borde bytas ut mot en ny färg, gröd, eftersom det man producerar är en blandning av socialism(röd) och islamism(grön).

Permalänk | Anmäl #6 Bo T, 2011-05-10, 09:13

Tack för en intressant artikel Rikard!

Permalänk | Anmäl #7 Jonathan Davidsson, 2011-06-30, 11:26

Evig tillväxt i en ändlig värld. Frågan är om det går ihop?

Permalänk | Anmäl #8 Speltips, 2011-07-11, 21:27

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.