Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Energipolitiken

Foto: Scanpix
Håkan Larsson m fl om vattenkraften

Vinster från vattenkraften måste gå tillbaka till skogslänen

Den överväldigande delen av Sveriges vattenkraft produceras i skogslänen. Ändå hamnar mycket lite av de stora värden det strömmande vattnet genererar i de bygder som släppt till sina forsar. Till skillnad från nästan alla andra länder går även fastighetsskatten på vattenkraft i Sverige till staten och inte till lokal utveckling. Detta måste förändras, menar Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV).


Om författaren

Håkan Larsson, Krokom, ordförande

Björn Mårtensson, Ljusdal, vice ordförande

Gunilla Berglund, Avesta

Bosse Johansson, Arjeplog

Roland Gustafsson, Storuman

Jan Gullmark, Ånge

Rolf Borglund, Ragunda

Owen Laws, Krokom

Karl-Johan Adolfsson, Sunne

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV)

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) organiserar ett 40-tal kommuner med vattenkraft i skogslänen. Målet är att de kommuner och bygder som släppt till sina forsar till den gemensamma elproduktionen ska få del av de värden som generas. Föredömet är Norge, som sedan länge har ett väl fungerande system för återföring av vattenkraftsmedel. Det handlar om rättvisa och att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas.

I veckan håller FSV årsstämma i Hammarstrand (www.fsv.nu).

 

Över 90 procent av den svenska vattenkraften produceras i skogslänen - från Värmland till Norrbotten. Det strömmande vattnet genererar stora ekonomiska värden - som nästan helt hamnar antingen hos kraftbolagen eller i statskassan. Vattenkraften från norr ger energi och tillväxt till södra Sverige, men skapar få jobb lokalt.

I vårt västra grannland, Norge, är det en självklarhet att kommuner som släppt till sina forsar till den gemensamma elförsörjningen ska få rimlig ersättning för detta. Ersättningen är en kompensation för de skador som vattenkraftsutbyggnaden har medfört på miljön, fisket, jord- och skogsbruket - och i förlängningen på turismen. Återföringen av vattenkraftsmedel - ungefär sex miljarder norska kronor per år - ger fjäll- och glesbygdskommunerna möjlighet att framgångsrikt konkurrera med mer tätbefolkade och centralt belägna kommuner. Hela Norge får möjlighet att växa.

Kontrasten till förhållandena vår sida av Kölen är bjärt. Vattenkraftsrika kommuner som Jokkmokk och Ragunda kämpar med ekonomiska problem, minskande befolkning och landets högsta skattetryck. I ett "norskt" system skulle vattenkraftskommunerna ha helt andra förutsättningar. Skatteutjämningssystemet behöver kompletteras för att ge alla delar av landet likvärdiga utvecklingsmöjligheter.

Energimyndighetens tidigare generaldirektör Thomas Korsfeldt har nyligen utrett vattenkraften på uppdrag av Svensk Energi. I utredningen Vattenkraftens roll i ett hållbart energisystem konstaterar Korsfeldt att vattenkraftskommunerna "upplever att man bidrar till övriga Sverige på bekostnad av sin egen miljö, turism och fiske m m." Just så är den faktiska situationen.

Thomas Korsfeldt föreslår därför att fastighetsbeskattningen reformeras för att kompensera de kommuner som har vattenkraft - liksom vindkraft och annan förnybar energiproduktion - för de intrång i miljön som kraftproduktionen innebär. Det är ett både logiskt och rättvist förslag som vi vill se förverkligat så snart som möjligt.

Idag får kommuner och bygder där vattenkraften byggts ut ungefär 110 miljoner kronor per år i så kallade bygdemedel, medan statskassan årligen inkasserar nästan tre miljarder kronor enbart i fastighetsbeskattning på vattenkraften. Att fastighetsskatten är statlig är unikt för Sverige. I Norge och Finland, liksom i Frankrike, Tyskland och Österrike, går fastighetsskatten på vattenkraft till kommunerna eller "lokala myndigheter". Så bör det naturligtvis vara även hos oss. Vattenkraften ska medverka till att utveckla de bygder som släppt till sina forsar!

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) arbetar sedan 1999 för att vattenkraftskommunerna och berörda regioner ska få en rättmätig del av de värden det strömmande vattnet generar. Ett enkelt och logiskt steg för att förverkliga detta är att överföra fastighetsskatten från staten till kommunerna. Genom att säkra uthålliga och stabila intäkter från den lokala kraftproduktionen kan vattenkraftskommunerna skapa en bra grund för utveckling och tillväxt.

Eftersom största delen av vattenkraften produceras i de glesbefolkade skogslänen skulle ett system med återföring betyda en kraftfull injektion för att hela landet ska leva och utvecklas. Det är dags för handling!





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/35981

14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Redan idag förs stora mängder pengar över från de arbetsintensiva delarna av landet till "skogslänen".

Det kanske är för lite, vad vet jag, men kom inte och låtsas att ni är lottlösa. Med sådana här artiklar får man bilden att ni vill leva som oljeschejker.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-05-09, 10:40

Hej Bo T! Vi låtsas inte på minsta sätt.
Stora vattenkraftskommuner som Ragunda och Jokkmokk har släppt till sina forsar till den gemensamma energiförsörjningen utan att få någon större kompensation för de skador som utbyggnaden innebär för fiske, jord- och skogsbruk, liksom för turismen. De stora värden som vattenkraften genererar hamnar nästa helt i kraftbolagens kassakistor eller hos statskassan. Sverige är unikt genom att låta fastighetsskatten på vattenkraft gå till staten och inte till de kommuner och bygder som släppt till sina forsar.
"I Norrland hafva vi vårt Indien", lär kanslern Axel Oxenstierna ha sagt på 1600-talet. Det närmast koloniala synsättet borde vi ha lämnat bakom vid det här laget.

Permalänk | Anmäl #2 Håkan Larsson, 2011-05-09, 11:29

Vilken del av landet ställde finansiärer, geologer, civilingenjörer, infrastrukturarkitekter till förfogande, för hela landets utveckling?

Inte kom väl majoriten av dem från norrlands inland, eller.....

Permalänk | Anmäl #3 Bengt F., 2011-05-09, 12:24

Vem vill inte ha mer pengar och "få sin rättmätiga del"? Ragunda m.fl. har släppt till "sina" forsar....

Thomas Korsfeldt att vattenkraftskommunerna "upplever att man bidrar till övriga Sverige på bekostnad av sin egen miljö, turism och fiske m m."

Stockholmsregionen genererar de största skatteinkomsterna genom att den är så tätt befolkad och regionen försörjer stora delar av övriga Sverige. Där kanske man upplever att man bidrar till övriga Sverige, inte bara genom transfereringar, utan även på bekostnad av sin egen miljö eftersom en förutsättning för de stora skatteinkomsterna är trängsel, tät trafik, dyrt boende m.m.

Permalänk | Anmäl #4 Göran Fredriksson, 2011-05-09, 13:27

Det ligger i allas intresse att alla delar av landet kan utvecklas, norra Sveriges inland lika väl som Stockholmsregionen. För att detta ska vara möjligt är det viktigt att ge de olika regionerna likvärdiga utvecklingsförutsättningar. Lär gärna av Norges framgångsrika distriktspolitik som har just denna utgångspunkt.
För övrigt har den senaste skatteutjämningskommittén visat att Stockholmsregionen inte alls bidrar till övriga landet om man har en helhetssyn. Däremot sker en överföring inom Stockholms län, från kommunerna norr om huvudstaden till kommunerna söder därom.

Permalänk | Anmäl #5 Håkan Larsson, 2011-05-09, 14:58

Att jämföra med ett land som formligen badar i pengar är kanske inte så relevant för svenska förhållanden. Till skillnad från våra grannar på andra sidan Kölen måste vi göra något för intäkterna och då blir vettig kapitalallokering viktig. I Norge kan man givetvis kasta miljarder i sjön varje år om man vill det.

Givetvis är detta ingen fråga som det är självklart hur man ska hantera. Men ett är iallafall säkert och det är att om detta gäller för vattenkraften så måste rimligtvis dylika hänsyn tas i en massa andra fall - Varberg, Oskarshamn och Östhammar måste rimligtvis får ersättning för de vinster som genereras i kärnkraftverken, Sigtuna bör kunna håva in en hel del från förfulande och störande Arlanda, varenda kommun längs de stora motorvägarna och stambanorna, pappersbrukskommunerna osv osv.

Ska det genomföras så får det ju genomföras ordentligt och med likartade förutsättningar i alla fall. Jag kan iallafall inte se något särpräglar med just vattenkraftskommunerna jämfört med en massa andra exempel.

Poängen med att INTE ha ett sådant system är ju att en kommuns ekonomi inte ska stå och falla med om just deras råvara/konkurrensfördel råkar vara högt eller lågt värderad för tillfället. Ska kommunalskatten svinga upp och ned med elpriset eller ska övriga Sverige gå in och betala upp under varma vintrar med fulla magasin?

Slutsats: Visst kan vi införa någon slags lokal beskattningsrätt på företagsvinster eller vad de nu är ute efter. Men då får banne mig varenda kommun i landet också ha den rätten - för i stort sett all ekonomisk verksamhet innebär någon form av "upplåtande" av lokal natur, resurser osv. Givetvis kan man heller inte ha kvar någon kommunal utjämning då heller - om det ska vara var kommun för sig själv så få det banne mig vara det på allvar.

Dock har jag en fråga till artikelförfattaren. Du påstår att "För övrigt har den senaste skatteutjämningskommittén visat att Stockholmsregionen inte alls bidrar till övriga landet om man har en helhetssyn. Däremot sker en överföring inom Stockholms län, från kommunerna norr om huvudstaden till kommunerna söder därom."

Jag utgår ifrån att du pratar om betänkandet SOU 2011:39. Och om du tolkar formuleringen på sid 60 på det sätt du gör ovan så läser du betänkandet som fan läser bibeln. Enda anledningen till att man otroligt krystat kan göra det påståendet är ju att det kommunala utjämningssystemet samtidigt är ett statligt transfereringssystem till kommunerna. Om vi (vilket man givetvis bör i en sådan analys) lämnar det statliga bidraget åt sidan kan man inte på något sätt beskriva omfördelningen som en omfördelning inom regionen. Plockar man ut den rena kommuntransfereringen så är det ju solklart att det är en transferering ut ur regionen.

Nu har jag ingenting emot detta. Det är förståeligt att ett sådant system behövs i ett land där folk flyttar, där industrier poppar upp och dör ut osv. Jag förstår det och stöder det.

Men ska ni ha del av vattenkraftpengarna så ska banne mig övriga landet ha samma förutsättningar att lokalbeskatta sitt nringsliv och då ska alla andra transfereringar väck. Då har de inget existensberättigande.

Permalänk | Anmäl #6 Förståsigpåare, 2011-05-09, 16:55

Hej "Förståsigpåare!
Några synpunkter i all hast på vad du skriver:

- Norge förde en politik för att ta hela landet i bruk även innan oljan började pumpas upp, när landet var förhållandevis fattigt. Om du är intresserad av hur den norska distriktspolitiken fungerar skulle du inte kunna påstå att landet kastar miljarder i sjön. Det handlar tvärtom att ge alla delar av landet förutsättningar för tillväxt och utveckling - och det tjänar hela landet på.

- En avgörande skillnad mellan vattenkraften, som knappast ger några lokala arbetstillfällen alls eftersom den numera centralstyrs, och exempelvis kärnkraftverk och flygplatser är att dessa på ett helt annat sätt ger sysselsättning och därmed skatteintäkter till de kommuner där de är lokaliserade. Kraftutbyggnaden innebär dessutom att förutsättningarna för andra näringar begränsas (fiske, turism, jord- och skogsbruk etc).

- Sverige är unikt genom att fastighetsbeskattningen på vattenkraftsanläggningar går till statskassan och inte till de kommuner/regioner och bygder som släppt till sina forsar. Inte bara Norge utan även exempelvis Finland, Frankrike, Tyskland och Österrike låter fastighetsbeskattningen gå till kommunerna och regionerna. Varför ska staten varje år (2010) ta in 690 miljoner från Norrbotten, 558 miljoner från Västerbotten, 528 miljoner från Jämtland och 522 miljoner kronor från Västernorrland enbart i fastighetsskatt på vattenkraften utan att kommunerna ska få del av dessa medel?
I andra länder skulle det ha varit självklart att fastighetsskatten skulle gå till de kommuner där vattenkraften finns.

- Du påstår att jag refererar skatteutjämningskommitténs betänkande när det gäller Stockholms län "som fan läser bibeln". Jag redovisade bara vad kommitténs huvudsekreterare Björn Sundström konstaterade vid Småkoms konferens i Rättvik nyligen.

Permalänk | Anmäl #7 Håkan Larsson, 2011-05-10, 08:11

Re Håkan L:

- Ang. Norge. Jag kan ingenting om Norges distrikspolitik och accepterar helt enkelt ditt påstående. Ser dock ändå inte vad detta har med Sverige att göra.

- Knappast. I lokala arbetstimmar per producerad MWh så är kärnkraftverket precis lika dåliga lokalarbetsgivare som kraftdammarna. För att inte tala om pappersbruken som i betydligt större grad än kraftdammarna "skadar" naturen genom råvaruuttaget. Inte heller dessa skapar särdeles många lokala arbetstillfällen.

Om man vill kräva särbehandling så får man nog först visa att det är en kvalitativ skillnad mellan andra s

- Att andra länder fallit till föga för vad som för mig framstår som en dåligt underbyggd lokal folkopinion är väl inget argument för att Sverige ska göra det?

Återigen - varför ska detta just gälla vattenkraft? Var går din gräns för hur många lokala arbetstillfällen en given industri/verksamhet ska skapa för att kommunen inte ska ha rätt till den verksamhetens fastighetsskatt? Varför ska staten ta in tiotals miljarder i fastighetsskatt från storstadslänen utan att dessa får del av dessa medel?

Ingenstans framgår det vad som skiljer vattenkraften från annat.

- Jag vidhåller att du läser betänkandet som fan läser bibeln. Och tydligen gör Björn Sundström detsamma. Logiken bakom påståendet att Stockholms län mestadels omfördelar pengar inom länet är att om man inkluderar statsbidragen så är Stockholms läns södra kommuner nettobidragstagare och de bidrag som norrkommunerna gör balanserar ungefär de som söderkommunerna tar emot.

Men detta är givetvis smörja, trams och lurendrejeri. Om man vill göra en jämförelse kring vilka kommuner som betalar in resp ut ur systemet så måste man med SJÄLVKLARHET rensa ut statsbidragen ur jämförelsen (det utgår jag ifrån att även du egentligen tycker) och med detta gjort så visar det sig att hela Stockholms län är stora nettobetalare tillsammans med en hel del andra kommuner i Sverige.

Som sagt - jag har inget emot detta. Men då kan inte en massa särhänsyn tas. Om ni får pengar från vattenkraften finns det inte en kommun i hela Sverige som inte kan komma upp med ett liknande case för någonting inom den kommunens gränser.

Permalänk | Anmäl #8 Förståsigpåare, 2011-05-10, 09:03

Larsson tar upp en viktig fråga för den befolkningsgeografiska utvecklingen. Frågan berör mycket mer än vattenkraft, men inte på det sätt som det menas i vissa kommentarer.

En lösning är att bryta loss Norrland från konungariket Sverige. En mildare variant är att göra de nordligaste länen till en delstat med beskattningsrätt som i USA. Då lämnas den svenska kommunalskatten, som är en konstruktion för manipulation av en centralmakt. I så fall skulle invånarna i det nya landet eller delstaten sälja kraften till högstbjudande sörlänning eller finne. Utan att göra det minsta överslag om saken så tror jag att de i norr skulle få det betydligt bättre. Med de snabbt högre priserna på järnmalm av resursens uttömning skulle de kunna bli järnets araber, vilket vore helt otänkbart för Axel Oxenstierna.

Företaget Vattenfall har sitt stora huvudkontor i Stockholm. Styrningen sker därifrån och där finns de högst betalda i personalen. Så här är det vanligtvis inom landets ekonomiska verksamhet och det gör att pengarna kommer dit. De lägre inkomstskatterna Stockholm ger en befolkningsgeografisk förstärkning, som ger betydande nackdelar. Stockholmarna borde istället ha högre skatter så att nackdelarna motverkas. Istället för en tusenlapp mindre i månaden som idag jämfört med i vissa kommuner så borde det vara en tusenlapp mer. Men centralmakten och personerna i denna är så korrupt att den vill sänka skatten för sig själv.

Förr i Norrland i samband med vattenkraftsutbyggnader ersattes ofta markägares fallrätter och skador med så kallad frikraft, ett visst antal tusen kWh gratis per år. Frikraften blev en slags ränta. Idag kan frikraften säljas och ersättas med en viss summa pengar. Om kraften skulle gå ner i värde så kan frikraften bli nästan värdelös och motsatt förstås vid en uppgång. Det går inte att komma i efterhand med andra omständigheter och ställa krav och det gäller även i ett makroperspektiv.

Enligt hemsidan för de 40-tal vattenkraftskommuner som Larsson företräder går den norska ”återföringen” cirka 6 miljarder kronor till 39 procent av landets kommuner med 17 procent av landets invånare. Utan att inkludera ett eventuellt norskt kommunalt överföringssystem säger detta inte så mycket. Kommunerna i föreningen är uppenbart väl insyltade i partipolitiken och vill inte ställa till mer väsen än nödvändigt för att få loss pengar.

Fastighetsskatten för vattenkraftverk är ett slags energipolitiskt instrument, som går ut på att staten tar pengar där det efter omständigheterna är möjligt. Att komplettera detta principlösa lappverk med en ”återföring” kan knappast vara lämpligt. På hemsidan framgår väl hur splittade kommunerna är om hur återföringen ska gå till. Något sådant skulle kunna bli ett godtyckligt sammelsurium och slutändan leda till slöseri med allmänna medel, ungefär som när någon vinner stort på lotteri. Att det finns en kommunal vattenkraftsskatt i andra länder i EU, som har mycket mindre vattenkraft per invånare, är mindre intressant om det inte redogörs för detaljerna om detta.

Vattenkraftskommunerna är ingen homogen grupp. Vissa, som exempelvis Larssons egen kommun Krokom, har länge haft en positiv befolkningsutveckling. Det finns väldigt många kommuner som inte ligger i närheten av en sådan utveckling och inte har vattenkraft. Det är alltså allt för trubbigt att utgå från detta. Det naturliga är en inkomstskatt i hela landet bortsett från en extra skatt i vissa storstäder och en fördelning av medlen enligt vissa parametrar viktiga för kostnaderna och sedan kan de spenderas lika fritt eller ofritt som idag.

Larsson verkar ta ut svängarana när han säger att ”Skatteutjämningssystemet behöver kompletteras för att ge alla delar av landet likvärdiga utvecklingsmöjligheter.” Något sådant nämns på vattenkraftskommunernas hemsida, för det kanske är lite för känligt. Den stockholmstrogne superbyråkraten Thomas Korsfeldt vill uppenbart hålla inkomstskatterna utanför.

Permalänk | Anmäl #9 Urban Persson, 2011-05-10, 17:07

Hej Urban Persson!
Det skulle inte varken bli något "godtyckligt sammelsurium" eller något "slöseri med allmänna medel" om fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar överförs från staten till kommunerna. Hur kan du påstå något sådant? Däremot skulle vi få ett mer likartat system med våra grannländer Norge och Finland - och för övrigt även med Tyskland, Frankrike och Österrike.

För övrigt har den statliga fastighetsskatten på vanliga fastigheter omvandlats till en kommunal fastighetsavgift utan att något sammelsurium eller slöseri med allmänna medel har uppstått. Varför skulle så bli fallet när det gäller fastighetsbeskattningen på vattenkraft?

Jag är nästan imponerad över alla argument som framförs mot att vattenkraftskommunerna ska få en rättmätig del av de stora värden som generas lokalt. Hela Sverige skulle dra nytta av att även skogslänen får bättre förutsättningar - mer likvärdiga med övriga delar av landet - att växa och utvecklas.

Permalänk | Anmäl #10 Håkan Larsson, 2011-05-10, 21:03

Håkan Larsson, du har inte redogjort för enligt vilka principer som ska gälla för återföringen av den ”rättmätiga delen”. När din organisation för ett tiotal år sedan skickade saken på remiss till vattenkraftskommunerna så framgick tydligt kommunernas olika åsikter. Utan att ha funderat närmare på detta så förstår jag att det blir godtyckligt och lite av ett lotteri. Skulle en liten norrlandskommun få säg 100 milj kronor årligen för ett antal stora kraftverk så blir det upp och ner vända världen och det klart att det kommer att sättas sprätt på pengarna. Det finns som sagt många kommuner som inte har större vattenkraftverk och ändå har en dålig service, en hög nivå på skatten och en sedan längre minskande befolkning.
http://www.fsv.nu/Default.aspx?id=2232

Du kan inte jämföra fastighetsskatten för stora vattenkraftverk med den för villor. Den för vattenkraftverk är på liknande sätt som den för den producerande elen ett mindre naturligt fiskalt instrument. Att beskatta el är lika dumt som att beskatta en kraftöverföringsaxel på en lastbil. Finns det något annat land som har en så dum skatt? Politikerna bara tar vad de kan. Och här även för att skydda kommunernas och stora energiföretagens fjärrvärmeanläggningar från att slås ut av den nya tekniken med markvärmepumpar. Om sossarna kommer till makten kan de införa en ny fastighetsskatt för villor. I framtiden kan fastighetsskatten för vattenkraftverk strykas så att det blir som i de flesta länder. Jag har inte studerat saken i detalj, men förstår att i värsta fall kan basen för återföringen försvinna.

Skogslänen är om du säger kraftigt diskrimininerade. EU-medlemskapet har gjort att livsmedelsproduktionen har minskat någon procent om året. Centern har här huvudet under armen och det går inte att säga så mycket positivt om de andra partierna heller. Om skatten bara vore lika överallt och självförsörjningen av livsmedel vore som förr skulle det innebära en stor skillnad. Jag bor i Storfors, som kan vara landets mest kraschade kommun. Trots att den heter så finns här bara småforsar och småkraftverk.

Permalänk | Anmäl #11 Urban Persson, 2011-05-11, 00:29

Re Håkan Larsson: Jamen, har du svaret på vad som är exakt den "rättmätiga delen" av vinsterna då? Det är väl inte orimligt att det blir diskussion om vad som är rättmätigt?

Det är liksom inte självklart vad som är "rättmätigt" mer än för dig. Det är inte orimligt att ifrågasätta varför människor som flyttat till kommunen långt efter det att kraftverket byggdes av någon anledning ska ha en andel av vinsterna från vattenkraften.

De visste att verket stod där när de flyttade dit,

Det är heller inte uppenbart varför kommuninnevånare som i många fall bor tiotals mil från närmaste verk ska subventioneras än invånarna i kommunen nästgårds som kanske inte alls har någon vattenkraft men kanske likafullt bor närmae detsamma.

Och sedan finns det en hel uppsjö av likartade exempel. Stambanorna passerar genom många kommuner som tågen inte stannar i. Varför ska de inte ha en ännu större ersättning för sina förstörda naturvärden?

Det blir lite löjligt när du vill få det att låta som en självklarhet och hänvisar till vad anda länder gör. Det är väl inget argument?

Permalänk | Anmäl #12 Förståsigpåare, 2011-05-11, 10:49

"Stora vattenkraftskommuner som Ragunda och Jokkmokk har släppt till sina forsar till den gemensamma energiförsörjningen utan att......"

Om vi tar fallet Jokkmokk så utgår du ifrån att det är Jokkmokks kommun som ägde marken som "släppts till" vilket väl knappast var fallet.
Statens rätt att bygga kraftverk i Luleälven grundar sig på statens kolonisering av Lule lappmark. Man kan tycka mycket om den men den är ett historiskt faktum

Jag noterar att ingen företrädare för Skellefteå kommun har undertecknat debattinlägget trots att kommunen genom Skellefteälven är en av Sveriges "Vattenkraftkommuner".

Och det beror väl på att Skellefteå stad redan 1906 bildade Skellefteå stads kraftverk (numera Skellefteåkraft) för att att bygga en kraftstation i Finnforsen i Skellefteälven, Detta bygge kom sen att följas av andra kraftverksbyggen.
Skellefteå Stad valde alltså genom införskaffandet av koncessioner, bildandet av Skellefteåkraft och genom att själva stå för nödvändiga investering att tillgodogöra sig värdet av elproduktionen i älven. .
De kommuner som inte gjorde det utan lät staten bygga kraftverken får antagligen finna sig i att staten också tar avkastningen.

Jag läste en gång för länge sedan historien om Skellefteåkraft. Det fanns i början av 1900-talet några visionärer i skellefteå som redan i början av seklet insåg vad som komma skulle och insåg att det skulle komma att behövas ´stora mängder elström vilket tillsammans med det faktum att ny teknik gjorde det möjligt att leda ström långa sträckor med låga effektförluster innebar att Skellefteälven skulle bli en strategisk resurs.
Med detta i bakhuvudet så införskaffade dom nödvändiga koncessioner och började bygga kraftverk och skapade värden som kommunens innevånare har nytta av än i denna dag mer än 100 år senare.
Tyvärr så fanns det väl inga sådana visionärer i era kommuner då det tåget gick
http://www.skekraft.se/default.aspx?di=1801&ptid=0

Permalänk | Anmäl #13 Lars Johansson, 2011-05-12, 07:33

I dag och i morgon håller Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) årsstämma i Hammarstrand, Ragunda kommun. På plats finns företrädare för kommuner med vattenkraft från skogslänen. Vi har i kväll bland annat inspirerats av företrädare för norska LVK och utredaren Thomas Korsfeldt.

Det är synd att ni som försöker finna alla upptänkliga invändningar mot att Sverige ska ha ett system som liknar andra länder med vattenkraft inte är här. Då skulle ni inse att det är befogat att Ragunda - med nio stora vattenkraftverk i Indalsälven - också får behålla en del av de värden som genereras lokalt. Varför i hela friden missunnar ni en kommun som släppt till sina forsar att få medel för att utveckla den egna bygden som en kompensation för de skador som ingreppen i miljön innebär? Varför ska fastighetsskatten på vattenkraft i Sverige gå till statskassan och inte till de kommuner där vattenkraften finns? Så som det är i alla andra jämförbara länder.

Jag är övertygad om att ett system för återföring skulle gynna hela Sverige - även Stockholmsregionen. Landet mår bäst om alla delar av landet får någorlunda likvärdiga förutsättningar för utveckling och tillväxt. En ensidig centraliserings- och koncentrationspolitik gynnar inte någon. Ett system för återföring av vattenkraftsmedel kan medverka till detta, vilket den norska distriktspolitiken visar för alla med öppna sinnen.

Permalänk | Anmäl #14 Håkan Larsson, 2011-05-12, 22:29

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.