Omställningen av försvaret blir mer arbetsam än någon kan ana

Låt mig till att börja med slå fast att Försvarsmaktens ledning inte vill beskriva verkligheten på något annat sätt än som den förhåller sig. Omställningen till en ny försvarspolitik är varken rosenröd, fri från problem eller med självklara vägval. Men den är inte heller så nattsvart som kritikerna vill beskriva den. Som alltid finns det nyanser och beskrivningen kan faktiskt på en och samma gång både vara fylld med positiva förtecken och skäl för oro.

Innan jag börjar med att resonera kring vår ekonomi och rekrytering förtjänar det påpekas att Försvarsmaktens uppgifter löses väl. Svensk beredskap, territoriell integritet och internationella insatser hävdas och genomförs väl och i enlighet med riksdagens beslut.

Ibland behöver vi påminna både oss själva och allmänheten om detta faktum.

Hur ser då vår ekonomi ut?

Försvarsmakten är inte den ekonomiska mönstermyndighet vi borde och önskar vara sett till anslagets storlek. Trots ett antal förändringar de senaste åren begår vi repetitivt ett antal fel över tiden och vi blir alltför ofta överraskade av uppkomna kostnader. Det beror både på att vi byter ekonomistyrningssystem men också på att verksamheten är svårprognostiserad eller innehåller delar som är svårbedömda. Detta är inte acceptabelt.

Förutom att det nya ekonomistyrningssystemet ska ge oss bättre kontroll måste Försvarsmaktens olika funktioner samarbeta bättre. Kraven på ekonomiskt ansvarstagande måste skärpas. Detta kommer att påverka varje enskild medarbetare, varje förband och den centrala ledningen. Varje krona vi förvaltar är ett gemensamt ansvar och ett åtagande gentemot allmänheten.

Riksrevisionen riktade under 2010 kritik mot att Försvarsmakten inte tagit upp semesterlöneskulder för medarbetarna på ett korrekt sätt. Eftersom vi har många medarbetare är också summan stor. För år 2010 räknar vi med att vi tagit upp semesterlöneskulden till ett för lågt belopp om cirka 200 miljoner kronor. För 2011 är motsvarande belopp cirka 100 miljoner kronor. För att klara denna uppkomna kostnad så kommer vi att använda oss av anslagskrediten för att så snart möjligt betala av denna skuld. Vi kommer också under året att se över möjligheterna att minska beloppets storlek.

Förutom detta så har vissa hyreskostnader inte bokförts korrekt och kostnader för soldatrekryteringen har kommit tidigare under året än planerat. Sådant hade dock inte enskilt påverkat återstoden av året som effekterna av semesterlöneskulden nu gör.

Ekonomin har varit ansträngd flera gånger under årens lopp. Detta bland annat beroende på att vi inte har tillräckligt god kontroll över ekonomin. Men det är skillnad i statlig förvaltning på att ekonomin är ansträngd och på att överskrida sina ekonomiska ramar. Det senare gör helt enkelt inte Försvarsmakten. För att balansera ekonomin och för att de ramar som riksdagen beviljat ska räcka så gör vi nu omfördelningar tidigt under året för att säkerställa verksamheten till årets slut. Så långt det är möjligt fredas övningar och repetitionsutbildningar.

Vad är då fakta kring vår rekrytering?

Enligt den planering som redovisades till regeringen 2010 ska Försvarsmakten anställa 3 800 soldater och sjömän under 2011 på kontrakt som kan vara upp till 8+4 år. Till detta kommer interimskontrakt för tidvis tjänstgörande soldater (deltidsanställning), hemvärnssoldater, officers- samt specialistofficersutbildning.

Vi ska också vid utgången av 2012 ha 3 800 anställda soldater, med andra ord sker ingen volymtillväxt inom denna kategori under nästa år. Under 2012 så sker vakansrekrytering för anställda soldater och sjömän, rekrytering av tidvis tjänstgörande soldater, hemvärnssoldater, officers- samt specialistofficersutbildning. Totalt är utbildningsbehovet för detta år cirka 3 000 personer.

Denna plan följs. De soldater och sjömän som vi planerat att anställa finns det både ekonomiskt utrymme för och, än viktigare, ett tidigt intresse för yrket bland unga killar och tjejer.

Det som nu inträffat är att vi tidigare än planerat kunnat anställa de kontinuerligt tjänstgörande soldaterna. Vi ska vid årets slut (2011) ha 3 800 soldater. Redan nu ser vi att rekrytering av tidigare värnpliktiga, anställda vid Nordic Battlegroup eller våra internationella insatser har gått bättre än förväntat.

Det innebär att vi sänker ambitionsnivån för den grundläggande militära utbildningen under hösten. Vi behöver helt enkelt inte utbilda högsta möjliga volym av nya soldater för att täcka behovet. Istället för drygt 1 000 personer kommer vi att utbilda cirka hälften för anställning som soldat och till hemvärnet. Vi vill aldrig låta någon påbörja något vi inte kan hålla. En slutförd godkänd utbildning ska leda till anställning eller kontrakt.

Den siffra om 4 800 anställda soldater för 2012 som redovisats i kvartalsrapporten är fel, ett slarv i beredningen med rapporten. Den korrekta siffran är 3 800.

Som en konsekvens av att behovet att utbilda blir färre i år sänker vi ambitionerna vad gäller marknadsföring och liknande. Vi hade totalt ca 12 000 intresserade första kvartalet och kommer istället för förnyad rekrytering under hösten så långt det är möjligt istället erbjuda dessa personer att söka de utbildningsplatser som finns under 2012.

Behovet kvarstår dock att upplysa våra ungdomar och deras anhöriga om Försvarsmakten som en intressant utbildning och som arbetsgivare. Enligt nuvarande planering så kommer Försvarsmakten år 2012 att erbjuda drygt 3 000 platser inom olika funktioner och för 2013 mer än så.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Försvarsmakten har en resa kvar att göra för att inte varje ekonomisk kvartalsrapport ska komma som en överraskning, att rekryteringen har gått bättre än väntat och att resan mot ett omställt försvar kommer att bli både mer arbetsam och mer händelsefylld än någon kan förespegla sig idag.

Erik Lagersten (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/35990

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den största omställningen vi gjort i Sverige är att ställa om från en neutral försvarsmat till en angriparstat i FN/USA/NATO tjänst och det egentligen utan att tillfråga folket. Kostnaderna för invasionen av Afghanistan drar många miljarder utan att det gör annat än ger vårt land dåligt rykte.

Invasionen utav Libyen är inget vi borde deltaga i heller på något vis. Men pengar kostar det med dessa invasioner och i viss mån även människoliv. Det har inget med någon försvarsmakt att göra när man invaderar andra länder så om ekonomin blir sämre skall man tala klarspråk och begära mer pengar för att kriga mot andra länder som det är vi som angriper trots att de inte gjort oss något.

Permalänk | Anmäl #1 Mikael Forsberg, 2011-05-09, 11:53

Om man inte vet var man ska är alla vägar lika långa.

Permalänk | Anmäl #2 Anders Olsson, 2011-12-10, 14:38