Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-05-03 14:05, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Peak Oil innebär att oljeproduktionen når ett maximum och sedan dalar mot noll. Peak Oil sägs ha inträffat i Texas 1971 och i Norge för tio år sedan. Det viktiga ur ekonomisk synpunkt är vad som händer när det uppstår en brist, när efterfrågan överstiger tillgången. Det nya är att efterfrågan från länder som Indien och Kina blivit större vad vi tidigare hade en aaaning om. Det skriver Rolf Englund, tidigare på Timbro, och en av grundarna av Medborgare mot EMU.
Civilekonom, tidigare på Timbro, en av grundarna av Medborgare mot EMU.
Vi har alla för länge sedan insett att oljan inte kommer att räcka i evighet. Geologer har diskuterat om oljan, och kanske oljesanden, räcker i 50 eller 150 år, vilket för politiker, inriktade på att inför nästa val träta om jobbskatteavdrag och antalet karensdagar, ligger bortom planeringshorisonten. Ingenjörer har böjt sig över ritningar på vind- och kärnkraftverk och stolt visat upp hybridbilar. Ekonomerna, och jag får väl räkna mig själv dit, har ägnat sig åt att vara för eller emot Keynes och för eller emot fasta växelkurser och EMU. På samma sätt som de flesta ekonomer missade att den största finanskrisen sedan depressionen på 1930-talet var nära förestående har de flesta, nästan alla, ekonomer missat de kommande ekonomiska konsekvenserna av Peak Oil, den största ekonomiska omställningen någonsin.
Peak Oil innebär att oljeproduktionen når ett maximum och sedan dalar mot noll. Peak Oil sägs ha inträffat i Texas 1971 och i Norge för tio år sedan. Låt oss nu förbigå geologernas diskussioner om när Peak Oil kommer att inträffa för världen som helhet eller om vi redan är där. Det viktiga ur ekonomisk synpunkt är vad som händer när det uppstår en brist, när efterfrågan överstiger tillgången. Det nya är att efterfrågan från länder som Indien och Kina blivit större vad vi tidigare hade en aaaning om.
Som Financial Times Martin Wolf skrev 13 november 2007 var ökningen i Kinas oljeförbrukning mellan 2002 och 2005 lika stor som Japans årliga förbrukning. Bristen ligger långt närmare i tiden och blir långt större än vad vi har trott.
När det blir brist stiger priset, långt innan oljan fysiskt tar slut. Redan när det blir brist kommer vi, yrvaket, att ställas inför de ekonomiska konsekvenserna av Peak Oil.
De flesta av oss klagar över ett bensinpris som närmar sig 15 kr. I USA hotas presidentens chanser till omval av ett avsevärt lägre bensinpris. Men vi kör ändå nästan lika mycket ändå. Efterfrågan har låg elasticitet, som ekonomerna säger. Samma sak gäller annan förbrukning av olja. Det betyder att det behövs en mycket stor prisökning för att tvinga fram den minskning av oljeförbrukningen som behövs för att få bort bristen.
Detta innebär givetvis en press nedåt på levnadsstandarden i de länder som importerar mycket olja, främst USA. Höjda utgifter för olja och bensin gör att det finns mindre pengar kvar i plånboken för köp av andra varor och tjänster. Efterfrågan får en annan inriktning.
Denna relativprisförändring innebär också att stora delar av infrastrukturen måste värderas om. Många städer, särskilt i USA, kommer att visa vara felbyggda.
Europa kommer att vara än mer beroende av sin, då mycket dyrare, import av fossilgas, s.k. naturgas, från Ryssland.
Iran kommer att få större inkomster.
Matpriserna kommer att stiga till följd av att produktionen är beroende av olja och annan energi. Detta drabbar främst de fattiga i länder som Indien.
Det är svårt, men nödvändigt, att göra sig en föreställning om alla de ekonomiska, och därmed även geopolitiska följderna av den kommande oljeprischocken.
Till slut ställs man inför den fråga som Gunnar Lindstedt ställde i boken "Olja - Jakten på det svarta guldet när världens oljekällor sinar" redan 2005: "Oljan har tagit miljoner år att bildas. Och på dryga 100 år har vi förbrukat hälften av jordens oljetillgångar. På mindre än tjugo år skall vi konsumera vad som återstår. Hur har det kunnat bli så?".

Allt för optimistiska oljeprognoser leder till felinvesteringar
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Efterfrågan kan inte bli större än tillgången eftersom det är en marknadsprissatt vara. Efterfrågan av olja till marknadspriset kommer alltid vara approximativt lika stor som utbudet.
I övrigt håller sig den ekonomiska analysen i artikeln på småskolenivå.
Sanningen är att ingen vet hur det scenariot kommer spela ut sig. Men om man ska drista sig till att gissa så duger det givetvis inte att anta att konsumenter inte på något sätt anpassar sig till högre pris. Att oljekonsumtionen är elastisk gäller på kort sikt - på längre sikt vet vi inte alls men i följden av oljekrisen på 70-talet sänktes oljeanvändningen per BNP-enhet stort i många länder.
Vad ett permanent avsevärt högre oljepris betyder får vi helt enkelt se.
För en fysiskt begränsad vara kommer utbudet att överensstämma med produktionskapaciteten, utom vid mycket låga priser. Priset kommer därför att stiga tills "demand destruction" inträffar - företag (t.ex. flygbolag) går i konkurs, anställda blir avskedade och slutar bilpendla, människor i tredje världen svälter ihjäl och slutar efterfråga mat. Efterfrågan sjunker då och en ny jämvikt inträder vid ett lägre pris. Denna process upprepas vid en ytterligare minskning av produktionskapaciteten.
I detta perspektiv är det oroande att Saudiarabiens produktion i mars verkar ha sjunkit med 10% jämfört med februari, trots att saudierna hade lovat att kompensera för bortfallet från Libyen (och trots att mars har 10% fler dagar). http://www.theoildrum.com/node/7801
Läget förvärras drastiskt i ett ett enda steg genom kärnkraftsalternativets bakslag i Fukushima. Varför prisar inte aktiemarknaden detta nedslående framtisperspektiv?
När man läser kommentarer som #1 så är det lätt att bli misantrop.-
För övrigt så är jag förvånad hur lite täckning Peak Oil har fått inte bara i svensk media utan även internationellt. Den är precis vid oss, ändå är det helt svavelosande tyst.
Den här artikeln är en bra start men det är alldeles för sent att få verkligt bestående resultat.
Så länge vi tror på evig tillväxt och ständigt ökad konsumtion så kommer oljan ta slut allt snabbare. Om vi istället funderade över vilken påverkan 1% tillväxt faktiskt innebär i energiförbrukning skulle förmodligen oljeberoendet ifrågasättas på allvar. Politikerna vill inte ta med tång de allvarliga frågorna som står inför oss. Befolkningsmängd och individuell konsumtion.
Jag bor i Danderyd och konsumerar ganska lite själv men har deltagit i politiskt arbete och där tagit del av siffror på vilken årlig vattenkonsumtion och elkonsumtion som råder för invånarna här. Jag kan berätta att det är skrämmande siffror. Så länge politikerna (och den enskilda människan) inte öppnar ögonen för att vi behöver påverka vårt eget sätt att leva är peak oil inte det största problemet utan mänsklighetens mentalitet i sig. Det går inte att exploatera vår jord ad infinitum.
Jag håller med #4 angående Förståsigpåares komentarer om marknaden.
Han tror på allvar att marknaden har all tillgänglig information i rätt tidpunkt och använder sig av den på ett logiskt och framsynt sätt.
Vissa männskors uppfattning om marknaden påminner mest om en trettonårig flickas uppfattning om kärleken. Rosenrött är en underdrift.
Frågor:
1. Hur stor andel av globaliseringen (att utnyttja comparative advantage på en global marknad, ie logistikrevolutioner som började med container revolutionen) är beroende av billig olja? Kommer tillväxt skapad av globaliseringen att gå bakåt? Hur stor andel av en billig pryl från kina består av oja? (frakt av råvaror, frakt av varan till hamn, diesel till skepp o långtradare etc). Överlever ens vårt samhälle utan tillväxt? Är den upplevda tillväxten anledningen till att vi inte har militärer på gatorna?
2. Vad händer med de länder som medeslt oljetillgångar höjt sin befolkning till nivåer som är omöjliga att föda ens på existensminimumnivå utan olja? Exempel saudi.
3. Blir en stor del av infrastrukturen oanvändbar när oljan blir många gånger dyrare? Blir stora delar av världens militärer värdelös när oljan blir många gånger dyrare? Om så, vad får detta för effekt?
Vi lever verkligen i den allra intressantaste av tider. Det är enormt spännande.