Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2011-04-29 20:04, Uppdaterad: 2011-11-18 14:11
Debatten om vinst i vården saknar verklighetsförankring. Sanningen är att varje kontakt med svensk sjukvård innebär kontakt med tiotals eller hundratals vinstdrivande företag. Fredrik Johansson beskriver några av alla de globala och svenska företag som tjänade pengar när hans dotter föddes. En utgångspunkt i sjukvårdsdebatten borde vara att all avancerad sjukvård förutsätter deltagande från en lång rad kommersiella intressen.
Fredrik Johansson är tillträdande Analys- och Policychef på Stockholms Handelskammare.
För två månader sedan föddes vårt andra barn. En i alla avseende lycklig, men naturligtvis också omtumlande upplevelse. Det hela inträffade på ett helt vanligt landstingsdrivet sjukhus i Stockholm och alla inblandade var mycket nöjda och tacksamma för omvårdnad och bemötande.
Nytillskottet överskuggar naturligtvis det mesta, men jag kunde ändå inte undgå att göra vissa iakttagelser under denna kontakt med den svenska vården. Framförallt noterade jag att vi inte var särskilt ensamma min fru, dottern, landstinget och jag.
Bara i rummet där vår dotter föddes räknade jag till ett dussin internationella varumärken. Globala företag som inte bara tjänade pengar på hennes födsel, utan som till och med gjorde en poäng av det genom att markera sin närvaro med allehanda logotyper och märken.
Mer eller mindre fantasifulla elektroniska maskiner hade leverats av General Electric, Siemens, Sony, Getinge och Philips. Kimberly-Clark och SCA skämdes inte för att berätta att de levererat olika hygienlösningar. Det fanns till och med en lampa från IKEA. Journalhanteringen skötte barnmorskan via en PC levererad av Dell och med mjukvara från (bland annat gissar jag) Microsoft.
Mer anonyma var företagen som hade sålt den medicin som användes. De som hade levererat den medicintekniska engångsutrustningen. De som levererade lustgasen eller den maskin som mixar gasen till rätt blandning. De som stod för belysning, sanitetsanläggningar, möbler och annat förblev också anonyma.
Jag gissar att det var fler företag representerade vid denna födsel än vad det finns bolag på Stockholmsbörsens A-lista. Det var en veritabel mässa av stora och jättestora företag.
I en påtaglig situation som en förlossning blir frågan om det är rätt eller fel med vinst i vården inte bara akademisk, den blir närmast surrealistisk. Vad menar egentligen de som vill att vården, skolan och omsorgen ska "skyddas" mot vinstintresset? Betyder det någonting överhuvudtaget?
Sanningen är att några av världen största företag tjänade pengar på min dotter innan hon ens var född. Vi talar inte om Sörgårdens små- och familjeföretag, utan bokstavligen om den globala kapitalismens verkliga giganter. GE har 300.000 anställda och gjorde förra året knappt 100 miljarder kronor i vinst. Siemens har 400.000 anställda. Microsoft har gjort Bill Gates rik som ett troll.
Och får man tro Uppdrag Granskning hade någon tjugofemöring av våra hårt förvärvade skattekronor till och med hamnat i något av Ingvar Kamprads allra hemligaste sprängfyllda kassavalv. Det är svårt att se hur vinstintresset kunde ha varit mer närvarande.
Ingen är mer tacksam än jag för att dessa företag var där. Det hade säkert också gått bra utan dem. Men det hade varit smärtsammare, stökigare och antagligen lika riskfyllt som när min farmor föddes för drygt hundra år sedan. Men jag har heller ingen illusion om att de främst var där i någon omsorg om min familj. De var där för att tjäna pengar.
Vi hör sällan någon beklaga sig över att det fungerar på det här sättet. Vid närmare eftertanke har jag aldrig hört någon säga: "Vi har för mycket amerikansk, tysk och japansk kommersiell elektronik i våra förlossningssalar". Jag har inte ens hört någon säga: "General Electric tjänade miljarder på sin medicinteknikverksamhet förra året - pengar som istället borde ha gått till patienterna." eller "Vi köper gärna era injektionsnålar, men vi vill inte betala för er vinst."
Jag är ju inte den förste att göra den här reflektionen. Det finns många som påpekat den något bristande logiken i himlastormandet mot vinst i vården. Men i den konkreta situationen blir hyckleriet närmast magnifikt. Det blir påtagligt att en betydande del av den retorik som styr inriktningen på svensk sjukvårdspolitik rör sig i en ren fantasivärld. Viktiga beslut för att släppa in nya aktörer och företagande i vården stoppas på grund av att en retorisk figur styr tanken och blockerar handling.
För ingen kan väl på fullt allvar tycka att det är helt OK att Bill Gates tjänar pengar på ett nyfött barn han sannolikt aldrig kommer att höra talas om, samtidigt som det är höjden av moralisk ruin att någon tjänar pengar på att organisera, driva och utveckla individerna som arbetar med själva vården?
Vi talar ju dessutom bara om en del av sjukvården och inte om alla de bemanningsföretag, cateringbolag, tvätterier, bevakningsbolag och hundratals andra vinstdrivande tjänsteproducenter som ser till att vården fungerar.
Om nu vinst står i motsatsställning till god vård, då borde väl alla månglare kastas ut ur lasarettet?
Men det går naturligtvis inte. Kastar man ut vinstintresset, kastar man också ut den moderna sjukvården.
Priset vi betalar för illusionen om en vinstfri vård är givetvis svårt att bedöma. Effekterna av entreprenörskap, förbättringsarbete, administrativ effektivisering, innovationer etc. slår framför allt igenom i det längre perspektivet. Framgångsrika tjänsteföretag byggs långsiktigt och systematiskt och de gör det för att det finns en drivkraft att bli bättre.
Men vi är i alla fall glada att näringslivet fick vara med på den här förlossningen. Man kan ju bara föreställa sig vilka bekymmer landstinget - oavsett politisk majoritet - skulle ha haft om man gjort allvar av att hålla vinstintresset utanför.
Jag har exempelvis svårt att föreställa mig att man hade lyckats sätta samman en sådan där maskin som mäter fostrets hjärtljud. Vi hade säkert klarat oss utan den. Men det var skönt att någon tjänat pengar på att se till att den fanns på plats.
Företag inom ungdomsvården håvar in stora pengar. Jan Emanuel Johanssons bolag tog ut var tredje skattekrona som vinst.

Dags att diskutera hur vinst i välfärden ska hanteras

Valfrihet och företag viktiga delar i nordisk välfärdsmodell

Samma regler bör gälla för privat och offentlig vård

Vinsten med rätt värden i vården

Stoppa regleringsivern, Folkpartiet

Reinfeldt lär straffas för vårdföretagens brister

Syftet med regeringens vårdrådgivare är att gynna företag

Forskning visar att vinstkrav försämrar och fördyrar vården

S borde tänka helt nytt om välfärdsföretagen

Socialdemokraternas nja i vinstfrågan minskar valfriheten

Så här avskaffar vi vinstdriften i välfärden

Därför kan Stefan Löfven inte bli statsminister

Svenskt Näringsliv har inte förstått det fria skolvalet

Mångfald är valfrihetens förutsättning

Svenskt Näringsliv vilseleder om opinionen om privata utförare

Carema-debatten visar att högern är rökt

Äldreomsorgen förtjänar kompetent kravställande
Förförande och smekande ord från Vårdföretagen

Caremaspelet ännu en oansvarig mediemyt

Så vanvårdades min mormor på ett kommunalt vårdhem

Låt Stockholm bli en skatteparadisfri zon

Kommer M ändra sin äldrepolitik i praktiken?

Läkare: Vinst i vården skapar stora problem

Sjuksköterska: Drevet mot Carema visar på mediernas okunnighet

Tjänsten - inte vinsten - är problemet med privat äldrevård

Systemfel bakom bristerna i privat äldreomsorg

Juholt kan inte driva två linjer i vinstfrågan

Vinst är okej men tuff styrning behövs


Jo - vinsten är själva grundproblemet

Politikerna bär ansvaret för vårdskandalerna


Jag riskerar att vanvårdas på ett vinstdrivande vårdhem

Välfärdsföretagen verkar inte på någon marknad

Hinder för välfärdsföretag skulle hindra kvaliteten

Debatten om vinsterna i vården skymmer problemen i offentlig sektor

Vi behöver en politisk borgfred om vinst i välfärden

Låt inte Ylva Johanssons reformer gå förlorade

Vinst en viktig drivkraft för utveckling

Riskkapitalbolagen förstör svensk vård

Vänsterns ja till vinst i välfärden en flört med medelklassen

Vård ges efter behov - om patienten får välja själv

Vinst i vården ett bevis på framgång

Självklart med vinst i välfärdssektorn
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Fredrik Johansson klagar över en surrealistisk debatt om sjukvård ska vara vinstdriven eller ej. Och värst tycks "den bristande logiken" i motargumenten vara.
Ett exempel på den sorts tankestringens Johansson tycker fattas i debatten är hans slutsats att förekomsten av amerikansk, tysk och japansk kommersiell elektronik i sjukvården med logisk nödvändighet medför att själva vården måste vara vinstdriven. På något sätt ingår födseln av hans farmor i beviskedjan.
Riktigt konstigt blir det när han jämför injektionsnålar med barnafödslar, sjukvård i allmänhet och troligen även omsorgsverksamheten. För vad han säger är ju att om det nu går så bra att producera efterfrågade sjukvårdsprylar med god vinst så måste det ju vara bäst också för själva sjukvården.
Precis det samma som att säga att eftersom omhändertagandet av det nyfödda barnet nu för tiden bäst sker med kommersiellt producerade nappar, blöjor, krämer osv, så bör själva omhändertagandet sättas i vinstdriven bolagsform.
Minst lika egendomligt är att han tycks mena att det är ungefär lika lätt att kostnadsberäkna den högst individuella och oerhört varierade mixen av insatsfaktorer i sjukvårdsproduktion (kompetens av olika slag, arbetstid, läkemedel, teknologi etc) som det är beträffande motsvarande kalkyler för t ex injektionsnålar. En kostnadsberäkning som ju är själva fundamentet för en marknads-/konkurrensmässigt gångbar och hållbar prissättning. Dvs en prissättning av produkterna som ger acceptabla intäkter betr cashflow, vinstmarginal, avkastning på investerat kapital, expansionsplaner osv. En prissättning, som ffa tydliggör företagets cashcows. Och en prissättning som naturligtvis måste behärskas till fullo även av beställarna.
Troligen var det dessa svårigheter som låg bakom den vinstdrivna produktionens bristande intresse för sjukvård på farmors tid. Annat är det nu när det finns hundratals miljarder skattekronor per år i potten. Plus ett rejält ökat totalt utrymme för privata sjukvårdsförsäkringar när det gäller disponibla inkomster, även om själva utrymmet förstås är iögonfallande ojämt fördelat.
Jan O Lindgren skriver ett inlägg om att Fredrik Johanssons artikel är förvirrande. Riktigt underligt blir det när Jan O Lindgren påstår att dessa multinationella superföretag bara intresserat sig för sjukvård när det finns skattepengar i potten, som vore dessa företag inte bättre representerade på privatsjukhus världen över. Det är uppenbart för samtliga läsare att Jan O Lindgren inte förstått Fredrik Johanssons artikel. Den handlar inte om frågan "Privat eller offentlig sjukvård?" utan om floskeln "Vi måste hålla vinstintresset utanför vården!". Jan O Lindgren verkar dock upp smått på obefintligt intresse för Fredrik Johanssons faktiska påståenden, vilket föranleder tron att Jan O Lindgren inte kommer att bry sig om att hans harang missade måltavlan fullständigt.
#2 Nej, så där skriver jag inte alls. Däremot påpekar jag det enkla faktum att vinstintresset alltid primärt söker - vinst. Förvirrande?
Detta gäller förstås alla de privata vinstdrivna sjukhus (Johansson talar ju enbart om behovet av kommersiell sjukvård) världen över, som du använder som nån slags motbevisning.
Grundförutsättningen är då en betalningsvillig kundkrets, som etableras företrädesvis via privatförsäkringar. Eller, som i den svenska vinstdrivna modellen, genom stabil, uthållig och generös ersättning via skattemedel. Förutom att man naturligtvis siktar in sig på det utökade privata konsumtionsutrymmet, dvs privata försäkringar, som jag nämnde.
Dessutom tycker jag att svårigheterna med själva kostnadskalkylerna för insatsfaktorerna i sjukvårdsproduktion, jämfört med t ex injektionsnålar, borde tydliggöras i debatten och konsekvenserna av detta på samhällsekonomisk, aggregerad nivå diskuteras.
Vad betyder t ex dessa svårigheter i en hårdnande vinstdriven marknadskonkurrens - svårigheter som ju också drabbar prissättning/ersättningberäkning av "sjukvårdsprodukterna" - för sjukvårdens (skolans, omsorgens) resursallokering? Och blir det i slutänden Aktiebolagslagen som fäller sista avgörandet beträffande överlevnadsvärdet av enskilda producenter, hur väl tjänsterna ändå stämmer överens med intentionerna i Hälso- och Sjukvårdslagen? Eller ska modellen (och de sjuka!) förlita sig på "Marknadens konstruktiva självdestruktion"?
Än en gång visar du att du inte har förstått vad Fredrik Johansson skriver om. Han diskuterar inte ens nästan huruvida offentlig eller privat vård är bättre. Det är inte det artikeln handlar om. Läs om, läs rätt.
#4 Debatten om "vinst i vården" har aldrig handlat om man ska få använda kommersiellt fabricerade injektionsnålar eller datorer. Detta är i grunden helt okontroversiellt, liksom non-profit företag eller ideellla stiftelser som vill ägna sig åt sjukvård. Vad det hela tiden har gällt är ju om själva driftsformen ska vara det privatägda och vinstdrivna bolaget, lydande under Aktiebolagslagen. Och dessutom i stor skala.
Detta vet naturligtvis Fredrik Johansson, vilket bl a framkommer i styckena 12-13 där han talar om "nya aktörer och företagande...som tjänar pengar på att organisera, driva och utveckla individerna som arbetar med själva vården".
Efter att omständligt ha gått igenom hela arsenalen av kommersiellt producerade sjukvårdsartiklar, läkemedel, undersökningapparatur osv så drar han alltså "slutsatsen" att även sjukvårdens drifts-, ägar- och produktionsform borde vara den samma som för t ex injektionsnålar och sängar. Och försöker på detta sätt klara sig undan alla problematiserande frågeställningar, jämförelser och konsekvensanalyser.
Ett i sanning mycket billigt men numera välkänt retoriskt knep i den här debatten. Men uppenbart funkar det på en och annan.
Författaren har 100% rätt. Vi är på väg mot Ayn Rands dystopi. Vi har varit det sedan 1980-talet. Vi har en ny gud och det är dollartecknet. Inga andra värderingar existerar. Detta är postmodernismen.
På Facebook är vi alla produkter eller varumärken. Alla är Klas AB, Benny AB, etc. Eller om vi är internationella, [namn] Inc.
Beklämmande med dessa manipulativa argumentationsförsök för en dålig sak. Svensk landstingsdriven sjukvård har i internationella jämförelser hållit en hög standard. Den sammanhållna vården har setts som ett eftersträvansvärt mål även för USA och Storbritannien.
Nu håller vi av nyliberalt religiösa skäl på att skåpa ut en av våra bästa och mest ekonomiskt försvarbara institutioner till riskbolag. Snart är allt säljbart uppköpt och då är vi svenskar lika fattiga som Argentinas folk upptäckte att de var i sin valutakris för ett antal år sen.
Man börjar bli orolig med alla privatsjukhus. Väldigt olyckligt om man skulle få det medicin efter läkemedelsföretagens önskan istället för läkarens..
Helt irrelevant men ändå en smula intressant:
Hur kan ett diande spädbarn vara tillträdande Analys- och Policychef på Stockholms Handelskammare?
Mycket imponerande raketkarriär.
...för alla andra än Fredrik Johansson gäller visst Newsmills fotoregel att det ska föreställa undertecknande samt att man ska se in i kameran. Annars blir fotot refuserat. ;)