Sluta skönmåla svenskarnas sparande, SBAB!

Svensken är inte särskilt förmögen. Trots att vi lever i ett av världens rikaste länder tvingas många av oss vända och vrida på slantarna för att få vardagsekonomin att gå ihop. Det gör oss sårbara för oväntat höga utgifter eller inkomstbortfall, och i brist på en sparbuffert tvingas alltför många lita till välvilja och dyra sms-lån för att få plus och minus att gå jämnt ut.

Detta är ingen nyhet. Statistiska centralbyrån (SCB) har i flera studier bidragit till att teckna bilden av ett land där stora grupper lever från lönebesked till lönebesked.

Statliga SBAB tycks dock ha bestämt sig för att ge en annan, mer rosenröd bild av verkligheten. I ett pressmeddelande med rubriken "Lyxfällan en myt - svenskarna ett sparande folk" försökte bolåneinstitut på tisdagen få oss att tro att svensken både har gott om pengar i madrassen och är en flitig sparare.

Dessvärre har SBAB fel.

Enligt SBAB:s enkätundersökning har 80 procent av de svenska hushållen en buffert på i snitt 60 000 kronor. De sparade slantarna är dock ojämnt fördelade. Förutom att 20 procent av hushållen bevisligen helt saknar en buffert har nästan hälften av de 80 procent som säger sig ha ett buffertsparande, 48 procent, max 60 000 kronor undanstoppade. Dessutom har 22 procent, alltså mer än vart femte hushåll, en sparbuffert på mindre än 20 000 kronor.

För den yrkesverksamma delen av befolkningen är vardagen ännu knaprare. Bortser man från pensionärer och personer äldre än 59 år, en grupp där barnen ofta har lämnat hemmet och där försörjningsbördan därmed torde vara lägre, är det färre än hälften av hushållen som har lyckats skrapa ihop 60 000 kronor.

Detta kan knappast betraktas som en skildring av överflödet. Pengarna räcker inte särskilt långt om värmepumpen går sönder eller om en vattenläcka uppstår i köket. Det är faktiskt uppseendeväckande att SBAB försöker ge sken av att svenska medborgare sitter med 60 000 kronor på sparkontot när verkligheten är betydligt mer komplicerad.

SBAB antyder dessutom ett orsakssamband mellan ett regelbundet sparande och hushållens sparbuffert. Någon sådan korrelation finns inte i underlaget. Faktum är att det inte någonstans i undersökningen framgår hur och i vilken form svensken sparar. Detta är anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att SBAB försöker leda i bevis att svensken är duktig på att buffertspara. Rimligtvis påverkas den enskildes upplevelse av ekonomisk trygghet i vardagen om de 9 000 kronor som hon sparar varje år läggs i ett lättillgängligt bankkonto eller knyts i ett långsiktigt privat pensionssparande.

Mest flagrant med SBAB:s utspel är emellertid försöket att spräcka myten om den slösaktige svensken utan att redovisa hushållens skulder. Storleken på buffertsparandet betyder i realiteten lite om man inte samtidigt tar hänsyn till skuldsättningen. Detta borde en bank förstå.

SBAB:s statistik ska inte viftas bort, utan granskas närmare. De som gör det finner snabbt att undersökningen befäster bilden av ett rikt land med allt annat än förmögna medborgare.