Saab har förlorat sin klurighet

Det jag tar upp här gäller inte bara SAAB utan i princip alla nya bilar. Om man beaktade det jag tar upp kanske det skulle kunna hjälpa SAAB att överleva.

Ingen verkar ha insett att problemet med de moderna bilarna är att man konstruerar dem med fel mål.

Viktigast tycks vara den yttre designen.
Kostnaden för service, underhåll och reparationer tycks man inte bry sig inte om. Alltför många lösningar är 'ingenjörsmässiga' d v s man lägger bara till mer och mer komponenter i stället för att försöka minska komplexiteten.

Några dåliga konstruktioner:
En kaross som är helsvetsad. En skada blir ofta total eftersom karossen ofta inte kan repareras för vettiga kostnader. Om den repareras bryts ofta galvaniseringen och det kommer rost.

Frånvaron av stötfångare som kan mildra skadorna vid lindrigare kollisioner.

Limmade rutor. Rutorna är bärande och spricker därför lättare. Ett vindrutebyte gjordes tidigare på en kvart. Nu måste bilen stå tills limmet härdat innan man kan åka vidare.

Fuskhjul som reservhjul. Kan bara accepteras så länge som reservhjulsplatsen rymmer ett riktigt hjul. Om man har ett begagnat hjul liggande finns det ingen orsak att betala för ett nytt 'riktigt'som reservhjul.

En motor som inte tål kamremsbrott. Att detta kan orsaka totalhaveri tycks inte ingå i konstruktörernas föreställningsvärd. Alltså låter man också vattenpumpen drivas av kamremmen. Man byter numera normalt vattenpumpen av säkerhetsskälnär man byter kamremmen. Det förekommer ändå att vattenpumpar skär inom det intervall som anges för kamremsbyte med sönderslagna ventiler och kolvar som följd. Förr i tiden (när ventilerna inte slog emot kolvarna vid kamremsbrott) köpte man en kamrem för en hundring och bytte den själv. Ny är det ett verkstadsjobb som kostar 10000 kr och man är ändå inte säker på att kamremmen håller.

Vissa förslitningsdetaljer är kostsamma att byta för att de är så oåtkomliga. Till förslitningdetaljer räknas alla glödlampor, många bromsdetaljer, kamrem och filter.

Det yttre designen på bilen har blivit så viktig att man inte bryr sig om att se till att lamporna är åtkomliga för byte. Det kan kosta en tusing att få en huvudljuslampa bytt.
Att t ex byta en skallampa i en V70 kan kosta 1100:-. Det gick tidigare att konstruera skalbelysning med ljusledare så att lamporna kunde sitta åtkomligt. Idag kan man lösa problemet genom att använda LED som inte bränns ut.

Komplicerad konstruktion som inte finns dokumenterad. Nuförtiden ligger dokumentationen i märkesverkstädernas datorsystem. Tidigare kunde man ibland köpa märkesverkstädernas verkstadshandböcker. Idag kan det vara omöjligt att ens få tag i ett elschema till bilen. Det fanns en gång i tiden i bilens instruktionsbok. Elektronik är bra men den går inte att felsöka på utan specialinstrument och dokumentation. Tidigare fanns ibland en inbyggd dignosbox så att man själv kunde ta ut felkoder. Den finns inte kvar på nyare modeller utan här hänvisas man till verkstad. Sedan några år in på 2000-talet har man utrustat bilarna med ett standardiserat ODBII-uttag som man kan köpa avläsningsutrustning till och läsa av koderna själv. På senaste tiden använder bilprovningen detta uttag för att läsa av koderna. Detta betyder att man själv bör använda sådan utrustning för att veta om man ska klara besiktningen.

Lösningar: Gör karossen som en rörram med fastskruvade plåtdetaljer. Går en del sönder byter man ut den och kan få bilen reparerad utan risk för framtida extra rostskador. En rörram kan riktas och svetsas.

Se till att ventilerna inte slår i kolvarna om kamremmen går av. Så var det tidigare.
Vattenpumpen skall drivas av någon annan rem än kamremmen. Så har varit fallet på tidigare konstruktioner och det gick bra då.
Varför har det blivit så här?

Motorjounalister, leasing, okunniga köpare och politiker.

Motorjounalister borde granska konstruktioner och inte bara spegla sig i lacken. Toppfarter är egentligen av sekundärt intresse så länge som man inte kan utnyttja dem. Yttre design är väl en sak man inte har någon som helst nytta av när man sitter inuti bilen. Karossens strömlinjeform har ingen betydelse vid lägre hastigheter. Redan när bilarna visas borde man slå ned på dåliga konstruktioner som kamremsdrivna vattenpumpar och biltesterna bör redovisa vad förslitningsdetaljer kostar att byta. I testet bord också ingå att köra in bilen i en mur med låg hastighet (7 km/h) i en mur framåt och bakåt. Redovisa sen vad det kostar att återställa bilen på en märkesverkstad.
Leasingsystemet av företagsbilar gör att nya bilar gör att det går att sälja bilar som är dyra att underhålla. Det ligger inte i förstagångsköparens intresse att underhållet och reservdelar är billiga. Företaget betalar.
Många köpare är totalt okunniga och tittar bara på bilens yttre utseende och hur man kör den. Underhållskostnader har man ingen aning om.

Politikerna säger i dag att det viktigaste är att det kommer ut små mängder av CO2. Hade det handlat om vetenskap och inte politik hade hysterin kring växthuseffekten varit död nu. Att den globala uppvärmningen beror på solens aktivitet är visad. Om inte annat kommer det att visa sig om några år eftersom aktiviteten är avtagande. Men det tillhör en annan debatt. Att sen det ligger i allas intresse (utom möjligtvis statens) att spara bränsle av ekonomiska skäl är en annan sak.

Ska man kunna fortsätta att sälja bilar måste man prioritera kostnadeffektivitet vad gäller bilarnas konstruktion m a p underhållskostnader.
Att slå ihop flera biltillverkare gör nog inte saken bättre. Man talade om samordningsvinster redan när det var aktuellt att slå ihop Volvo med Renault. Någon kollade i den vevan hur det var med samordning av komponenter mellan olika modeller av Volvobilar. Där fanns mycket att hämta utan att blanda in något nytt företag. Ska man ha två utvecklingsavdelningar som konstruerar bilar eller ska man minska antalet bilmodeller?

Till slut. Ska du köpa bil så kolla om det finns någon handbok att få tag till den modellen. Om inte köp en annan modell. Ta rätt på vad reservdelar och service kostar. Räkna gärna på hur mycket en låg bränsleförbrukning betyder jämfört med andra kostnader och du kommer att upptäcka att den är relativt oviktig.

Kanske det skulle kunna göra SAAB lönsamt om man tog till sig det jag har tagit upp här. Jag är dock tveksam om man skulle våga tänka om och satsa på praktisk funktion i stället för att låta designers och ekonomer fortsätta att driva företaget i graven.

Tack, Lars Erik Molin, för din lysande och för "moderna" bilar helt förkrossande kritik. Jag kritiserar själv genomgående i alla provkörningar nya bilars opraktiska form, usla sikt, klena skydd mot småskador och generellt sämre ekonomi och bruksvärde. Men du är kunnigare om tekniska detaljer och sätter spiken i kistan. Politiska krav på nya drivmedel och motortyper ökar kostnaderna utan att ge några omedelbara intäkter för tillverkarna.

Tyvärr har Newsmills redaktion förkortat och i hastigheten förvanskat min ingress. Jag skrev att Saabs tidigare ägare Investor och GM inte satsat tillräckligt eller rätt, inte att Saabs egna chefer gjorde det. Jag skrev också om de senaste 27 åren, inte 20 åren. Att ni så slapphänt handskas med formuleringar och fakta minskar mitt förtroende för er!

Det är därför vi kör Mercedes Benz, alltid samma höga kvalitet. En bil att lita på i alla väder!