Lärarutbildningen måste göras om

I princip fångar artikelförfattaren skolans grundläggande brister - den vetenskapliga pedagogikens förödande kunskapsrelativism och lärarutbildningens följdriktiga impotens. Båda består.

En "sound bite" som ofta upprepas av förespråkare för den moderna svenska pedagogiken är "förståelse är viktigare än fakta". Det låter ju bra, men man verkar totalt förbise att utan faktakunskap så kan man ju inte få en verklig förståelse. En förståelse som inte bygger på relevant kunskap är ju inte över huvud taget meningsfull, den kan till och med vara fullständigt felaktig fast att personen i fråga tycker sig ha "förståelse" i ämnet.

Det kanske är detta som har hänt med skolan. För många som tycker sig "förstå" hur pedagogik fungerar utan att egentligen ha en aning om vad de pratar om.

Att Kristian Fredriksson inte vet vad han talar om är ju ganska uppenbart...

Jag läser till lärare vid Göteborgs Universitet och läser mina ämnen tillsammans med de som läser det som program eller som fristående kurs. Så har det varit under många år. Vi har ledande forskare och professorer som våra lärare, får samma undervisning som de andra förutom att vi läser extrakurser för att vi ska få lärarkompetensen. Vi har haft 3 examinationer mer och dessutom mer kurslitteratur att läsa än våra medstudenter. Självklart läser vi inte ämnet lika länge som de, men tre till fyra terminer känns ändå ganska gediget.

För övrigt så skall utbildningen, trots att den fungerar utmärkt i mina ögon, göras om. Redan till hösten börjar de nya studenterna att läsa enligt den nya kursplanen. Så vad Kristian pratar om förstår jag inte riktigt.

Det är ju tråkigt att han mött lärare som inte är kompetenta, men det känns ju lite konstigt att han pratar om hur utbildningen var på 60 - 70-talet, mina medstudenter var inte ens födda då inte heller vissa av mina "lärare". Han kanske skulle ha kontrollerat fakta innan han går ut med en sådan här text som bara späder på i smutskastningen av läraryrket och skolan. Han anser ju sig att vara vetenskaplig och det första man får lära sig som vetenskapsman är att kritiskt granska källorna...

Elisabeth, kan du lite kort redogöra för vilka teoretiska pedagogiska perspektiv som dominerar forskningen och din utbildning i Göteborg? Kan du också nämna något om vilken metodologisk ansats som dominerar forskningen där, och era studentarbeten?

Till Peter Illi: Visst inser jag att Pedagogen vid Göteborgs Universitet håller sig med sina ”husgudar”, Roger Säljö, Ulla Runesson och Ference Marton. Därför får vi, som lärarstudenter, i stor utsträckning ta del av sociokulturella teorier, fenomenografi och variationsteori.

Min poäng är, om den nu inte framgick så tydligt i min förra kommentar, att vi just får läsa vid andra institutioner. Så din förfrågan Peter blir bara fånig i detta sammanhang. Jag har tagit del av forskning som bedrivits på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion då jag läst religionsvetenskap där i mer än fyra terminer samt Institutionen för journalistik, medier och kommunikation där jag nu läst i en termin.

Jag kan dessutom inte riktigt förstå varför den metodologiska ansatsen i mina studentarbeten på något sätt skulle vara av sämre ”kvalitet” än mina studiekamrater som läser samma kurser som mig. De utbildar sig till kommunikatörer, informatörer, präster och religionsvetare. Vi läser samma kurslitteratur, gör samma examinationsuppgifter, bedöms efter samma kriterier. Blir faktiskt lite förnärmad... Som om det arbete jag lägger ner, de VG jag får på uppsatser och tentor, inte skulle värderas lika som mina ”medie- och religionsstudiekamraters”, bara för att jag valt att bli lärare.

Elisabeth, enda skälet jag kan se till att du skulle bli förnärmad är att du i någon mån är medveten om att varken Marton och Booth, Säljö eller Runasson bidragit med teoribyggen som hjälpt lärarstudenter eller i slutänden skolelever, utan snarare är vitala delar av problembilden. Säljö har lika lite välgrundade teorier som Vygotskij innan honom och Marton och Booth har möjligen bidragit med någon slags systematik i fenomenologin men i stort finns det inte något hos någon av dem som kan relateras till verklig undervisning.

Av din redogörelse att döma domineras sannolikt din utbildning av kvalitativa forskningsansatser - med vidhängande förakt för kvantitativ metod. Avsaknaden av balans mellan ansatserna tror jag också är en del av problembilden. Högskoleverket såg det också som ett problem när den genomförde en granskning av C-uppsatser tidigare. Och med all respekt för ditt nedlagda arbete säger det faktiskt ingenting om substansen eller den pedagogiska relevansen i ditt arbete, även om jag förmodar att du är på bana. Generellt tror jag dock att de dominerande teorierna gynnar mindre stringenta arbeten.

Oj, Peter! Det känns som du är väldigt bitter...
Kan inte säga annat än att jag trivs med min utbildning, tycker att jag lär mig relevanta saker och vet att jag kommer att göra ett bra jobb när jag läst färdigt. Hoppas att du inte tar illa upp över att jag inte håller med dig.

Nu är ju inte religion någon vetenskap, om det inte rör sig om religionshistoria, så det är nog inte direkt din utbildning som är det stora bekymret. Det är de övriga lärarubildningarna som är problematiska. För övrigt svartmålar jag inte den svenska skolan eller lärarna. Det är lärarutbildningarna jag är kritisk till. De flesta lärare gör ett utomordentligt arbete och många skolor och utbildningar fungerar bra, men det är definitivt inte lärarhögskolornas förtjänst. Nästa gång du kommer ut på praktik så gå runt och lyssna på vad dina blivande kollegor säger om skolan och nyutexaminerade lärare. Din världsbild kommer att rasa Elisabeth. Anledningen till deras bitterhet är just det debatten handlar om, nämligen skolans kvalitetsförsämring. Av en slump hittade en matematiklärare en tio år gammal matematikskrivning under ett podium i en skrivsal och kom chockad in till oss andra och visade upp densamma. Nivån har sänkts dramatiskt i skolan och ändå klarar inte eleverna av utbildningen. Varför?

Elisabeth, du menar att det inte går att formulera kritik mot pedagogikens teoretiska perspektiv som är giltig, utan enda möjligheten är att det är ett utslag av personlig bitterhet? Det är ju alltid ett smidigt drag, att tillämpa ad hominem.

Jaha Peter jag börjar att förstå dig lite bättre... Du är inte ute efter att trycka ner mig som person utan mer det system jag ingår i (även om jag faktiskt kände mig lite sårad).

Du kan vara lugn dock, min världsbild kommer inte att rasa för jag har arbetat som lärare i 10 år redan, så jag vet precis vad jag ger mig in i (dock som outbildad, därav mina studier). Självklart går det att rikta kritik mot lärarutbildningen, det är bara att det känns lite som en hysteri just nu. En inkvisition mot allt som har med skola, lärare och lärarutbildning att göra. Förhoppningsvis blir den nya utbildningen ännu bättre.

Min ursprungliga kommentar handlade enbart om att Kristian Fredriksson missat att redan till hösten ges en helt ny lärarutbildning och att utbildningen redan nu innebär att man läser ämnen på samma nivå och med samma kursinnehåll som de som läser ämnesprogrammet, exempelvis engelska, historia osv. För det var just det han kommenterade i sin text.

"Mitt råd är att man borde göra om lärarutbildningen på det sätt som den var upplagd före min tid. Alla blivande lärare bör läsa sina ämneskurser tillsammans med ickelärare så att deras utbildning inte förslummas utan har samma kvalitet som övriga språkvetare, samhällsvetare, matematiker och ingenjörer" (Kristian Fredriksson).

För övrigt tror jag inte att de på den religionsvetenskapliga institutionen håller med dig om att religionsvetenskap inte skulle vara någon vetenskap.
... och ja, jag har läst religionshistoria som fördjupningskurs.

När jag funderar över var det brister i skolsystemet så är det betygen (IG, G, VG och MVG) som är/har varit det största problemet. Jag upplever att många lärare, gamla som unga - friskola och kommunal skola, ger "snällbetyg". De saknar betygskriterier vid sina bedömningar av enskilda uppgifter. Ett, i mina ögon, G-arbete kan få ett VG eller till och med ett MVG. Det är dessa elever som sedan kommer till universitetet i tron om att de är "duktiga" elever. Några av dem får en chock när de inser studiebördan och de bryter ihop när de får IG på den första hemtentan. Jag hoppas på det nya systemet!

Problemet flyttar alltså med till universitetet, som faktiskt också har vissa betygssvårigheter. G-spannet är för stort, det saknas något mellanled. En student som inte lägger ner någon energi på sina studier, festar och super och knappt klarar G, har i slutändan samma betyg som en elev som lägger ner tid och kraft, läser all kurslitteratur och kanske får 0,5 poäng från VG. Här kan man ju bli "bitter". Den som knappt ligger på godkändnivå kan vara en social person och klara en jobbintervju bättre och därmed knipa lärartjänsten trots att han faktiskt inte kan det han borde kunna.

(En liten parentes, har inget vidhängade förakt för kvantitativa metoder. Läser som sagt på JMG och som du kanske vet så görs årligen stora kvantitativa undersökningar, i samarbete med Nordicom, om människors medievanor. Dessa undersökningar ligger sedan till grund för den forskning som bedrivs på institutionen och som vi därmed får ta del av i vår undervisning).

För några år sedan gjordes en jämförande studie mellan civilingenjörsutbildningen och lärarutbildningen och man kom fram till att hade studietakten varit densamma på lärarutbildningen som på civutbildningen så hade man varit färdig lärare efter två år. Märk väl att då ingår även den famösa pedagogiken i utbildningen. Det kan omöjligt vara någon kvalitet på lärarutbildningen om studien har rätt i det här.

Elisabeth, har du verkligen hört någon av dina lärare hävda att religion skulle vara vetenskap? Många tveksamma områden kallar sig vetenskap men vid religion går definitivt en klar gräns. Religion bygger på tro och har troligtvis inte räknats som någon vetenskap under de senaste 200 åren. Hör med dem en gång till om de hävdar detta. Det skulle ju vara en större skandal än det ämne vi har behandlat här. Var snäll och återkom i frågan.

Till Kristian: Det här börjar faktiskt att bli ganska intressant. Självklart bygger religion på tro, när man utövar den själv. I ämnet religionsvetenskap, religionshistoria, bedrivs vetenskaplig forskning inom t ex området comparative religion.

Jag förstår inte riktigt varifrån du hämtat informationen om lärarutbildningens underlägsenhet i förhållande till övriga studier. Du kanske har tittat på någon utbildning på någon "liten" högskola... Jag håller fortfarande inte med dig.

Jag måste citera dig igen "Mitt råd är att man borde göra om lärarutbildningen på det sätt som den var upplagd före min tid. Alla blivande lärare bör läsa sina ämneskurser tillsammans med ickelärare så att deras utbildning inte förslummas utan har samma kvalitet som övriga språkvetare, samhällsvetare, matematiker och ingenjörer" (Kristian Fredriksson). Som svar på detta: Vi på GU läser våra ämneskurser med ickelärare, vi har dessutom en högre studietakt än de har, eftersom vi har kurslitteratur samt examinationer utöver de som vi har gemensamt. Vi är hela universitetets angelägenhet, vi tillhör under ämnesstudierna den fakultet som ger dessa studier. De som läser matte läser detta med matematikerna på Chalmers, de blivande samhällslärarna läser tillsammans med samhällsvetarna och jag som nu för tillfället läser medie och kommunikationsvetenskap (ja det är en vetenskap) läser tillsammans med de som ska bli kommunikatörer och infromatörer på JMG.

Det verkar ju som om alla kvalitetsproblemen redan har fixats till då. Jag har inte bott i Sverige på tre år och har missat den kvalitetshöjningen. Enligt den universitetslektor i svenska som har skrivit en av de övriga artiklarna i det här ämnet fortgår den dåliga utbildningen och hon är mycket bekymrad. Undersökningen jag talar om är nog 5 år gammal vid det här laget så den är förmodligen inte relevant längre. Är det bara i Göteborg den här förbättringen har genomförts eller är det så på alla studieorter? Jag är ledsen men religion räknas som vetenskapens motsats i all kunskapsfilosofi. Är det så att dina lärare försöker antyda något annat så har de fel. Religionshistoria ok men komparativa studier i religion kan visserligen vara intressant som samhällsfenomen men vetenskap är att dra det för långt. Man kan ha teorier om hur de olika trossystemen uppkommit och man kan försöka beskriva det här, men att ställa upp hypoteser och försöka vederlägga dem är ett krav inom vetenskapen. Religionsvetenskapliga lagar eller teorier skulle vara mycket intressanta att ta del av om det fanns några hållbara sådana. Kreationisterna och de som företräder intelligent design hävdar ju även de att de sysslar med vetenskap men de det är en utsiktslös kamp de för när det gäller att bli erkända av vetenskapssamhället. Det är ingen vetenskap, det är religion.

Glöm inte genusfrågan: http://tanjabergkvist.wordpress.com/2010/03/11/mitt-anforande-i-riksdagen/ SOU 2009:64

Sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” kan vi läsa följande: ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla [obs: alla!] utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan”

Jag tycker att man kan titta på exemplet i Växjö. Bra artikel annars.