Lärare måste ta egna initiativ för att förbättra undervisningen

Debatten om den svenska skolan är drabbad av åsiktsinkontinens och reflextyckande. Dessutom är den fylld av anklagelser. På de anklagades bänk sitter ömsom fackförbund, ömsom tidigare regeringar, Skolverket, Lärarhögskolan eller som i SVT:s dokumentärserie 9A - den oskickliga lärarkåren. Lärarna, som i sin tur antas vara oskickliga på grund av felaktiga beslut från samma fackförbund, regeringar, Skolverket, Lärarhögskolan... Många aktörer pekas ut som bovar i något sammanhang men samtidigt verkar de flesta också vara offer i andra sammanhang.

När man pratar i negativa termer så bäddar man också för negativ förväntan. Diverse dråpargument och katastrofscenarier förstärker allra mest den redan breda uppfattningen om att skolans lärare är hjälplösa, initiativlösa och aldrig får något stöd.
Det är dags att byta fokus, att avbryta brottsplatsundersökningen, låta gamla oförrätter passera och i stället söka lösningar för skolan så vi står bättre rustade inför framtiden.

Men viktigast av allt - detta gäller var och en, inte alla tillsammans samtidigt. När alla ska göra allting tillsammans så slutar det bara med att de flesta står och väntar.

Varje år lämnas ett pris ut till "Sveriges mest innovativa lärare". Priset härrör från ett samarbete mellan Lärarnas riksförbund och Microsoft och syftar till att uppmuntra användning av ny teknik i skolundervisningen. Eller som Bo Jansson, 2:e vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, uttryckte det i ett pressmeddelande från mars 2011:

"Syftet med detta pris är att lyfta fram lärare och lärarstudenter som utmärkt sig med nya metoder och framgångsrik undervisning. Det är viktigt att visa hur lärares undervisning utvecklas och hur ny teknik används för att förstärka undervisningen."

2010 hette vinnaren av priset Anna Karlsson, lärare på Viktor Rydbergs samskola i Danderyd. Så här uttrycker hon sig i en intervju med DN 21 oktober 2010:

"Jag har podcastat dagens lektion eftersom flera tycker att detta är svårt. Och så lägger jag också upp andra länkar om fusion och fission och Youtubeklipp om hur en reaktor är uppbyggd så ni får lite större bredd. Och så kan ni ställa frågor genom Messenger eller Facebook om ni fastnar medan jag är borta, säger Anna Karlsson, som undervisar högstadieelever i såväl fysik, matematik som teknik på skolan."

Anna Karlsson nämner YouTube, Facebook och PodCasts som arbetsmedel. Hon använder sig även av Twitter och bloggar för att öka spridningen av den information som hon vill nå med till sina elever. Hon ökar tillgängligheten och underlättar för elever, vilka i sin tur är tacksamma. Ur samma DN-intervju:

"Det känns skönt att lektionen är inspelad så att man kan titta på den igen. På Livespace finns Annas länkar. Och på Schoolsoft även läxor, resultat och all annan skolinformation. Men vi använder också forum där vi kan se andra elevers frågor även från andra klasser till lärarna eller så kan man hjälpa varandra när man sitter hemma med läxorna. Men Anna använder också sin blogg, Facebook och twittrar, förklarar Sofia Clason."

Läraren Anna Karlsson bidrar till en utvecklande arbetsvardag i den skola som hon arbetar i. Det är inte bara hennes elever som växer av hennes arbetsmetoder - det gör sannolikt även hon själv. Förhoppningsvis även hennes arbetskollegor, åtminstone de som har för vana att samla intryck från sin omgivning. Hon är därmed ett bra exempel på en person som eftersträvar konkret utveckling och förbättrade arbetsmetoder i skolvardagen, och det till blygsamma, eller inga, kostnader i pengar räknat.

Kostar det inget?

Nej, det kostar inget. De allra flesta av de uppräknade företeelserna; Facebook, chattar, PodCasts, Twitter eller bloggar har den saken gemensamt - de är alla gratis. Och, det finns en sak till som de har gemensamt - de används i relativt liten utsträckning av svenska lärare.

Nu ser jag ser en boll komma farande, så jag slår till den direkt; jo, visst kostar datorerna, de interaktiva skrivtavlorna, högtalare, etc. Resonemanget om dessa arbetsmedel fungerar ju bara under förutsättning att denna kringutrustning finns på plats i skolan. Men jag vågar påstå att ytterst få skolor saknar i dag möjligheten att använda internet. Fältet är oftast helt fritt, det är bara att ta för sig!

På längre sikt kommer den lärare som inte utmanar sig själv, som inte testar nya arbetsmetoder, att samla på sig en orimlig arbetsbörda. Och man kommer att stagnera som yrkesperson. Att driva sin egen utveckling är det bästa sättet att såväl bidra till sin egen motivation som att lyckas bättre i sin roll som lärare.

Göran Linde skrev 16 april på Newsmill: "Man glömmer kort sagt att läraryrket är en profession i vilken kontinuerlig fortbildning, coaching och kollegialt samarbete för utveckla verksamheten är den kompetensutveckling som leder framåt."

Så sant. Samarbetet är viktigt, likaså fortbildning och coaching. Men inget av detta är något värt om inte läraren också tar ett individuellt ansvar för en kontinuerlig uppföljning av lärdomarna. Träning, träning, träning.
Samarbete och fortbildning ger viktiga bidrag till en grund att stå på men ibland finns det i skolan också en övertro på vad samarbete kan åstadkomma för den enskilde läraren, på samma sätt som det ibland också finns en övertro på vad Skolverket eller lärarförbunden kan åstadkomma för den enskilde läraren. Vissa gånger kan hela skolan framstå som ett enda stort grupparbete och sanningen är att det ständiga grupparbetandet, alla möten och all gemensamhet faktiskt kan ha en negativ inverkan på vissa lärare. Dessa lärare behöver ett eget spelrum för att lyckas med sitt uppdrag. I sådana spelrum föds de egna initiativen, som även andra kan ha nytta av senare.

Det finns gott om exempel på personer som lyckas mycket väl med sitt uppdrag som lärare. Anna Karlsson är en av dem. Men min gissning är att hon har skapat sin egen framgång genom att aktivt söka nya arbetsmetoder. Hennes kunskaper om Facebook, bloggar eller Twitter är sannolikt inte resultatet från någon kurs som hon har gått. Att en lärare låter en hel klass delta i ett videosamtal över Skype med en av klassens bortresta elever är knappast frukten av ett arbetslagsmöte. Sådana lärare har med största sannolikhet odlat ett eget, privat intresse som de sedan också har användning för i sin yrkesroll. Det är den enskilde lärarens personliga drivkraft att utforska ny teknik och utmanande arbetssätt som är nyckeln till framgång i klassrummet.

Det är dags att bryta den idén om att lärare är hopplöst dömda till misslyckanden. Sveriges lärare har mycket att vinna på att själva sluta lyssna på destruktiva domedagsprofetior som såväl media som fria debattörer driver allt längre. I stället bör lärarna bryta sin egen, personliga trend om den nu har gått i stå, och ta egna, nya personliga initiativ. Om sedan sådana initiativ är helt egna produkter eller återskapande av andras framgångar spelar ju ingen roll så länge det leder till en positivare upplevelse för såväl eleverna som för läraren själv. Det viktigaste är att testa nya marker, att våga gå över den marken på egen hand utan att hålla Skolverket, rektorn eller fackförbunden i handen.

Dennis Hjelmström (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/35281

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ett initiativ som fler lärare borde ta är att långtidssjukskriva sig för stressyndrom. Vilken annan yrkeskategori tar så mycket stryk som lärarna som dagligen ska utföra arbetsuppgifter tillsammans med fullständigt respektlösa elever?

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-04-19, 15:06

Trevligt med en positivt fokusead debattartikel om skolan. Det är vägen framåt. Lärare bör ta för sig mera. Inte med ängslan, utan med nyfikenhet och experimentlusta.

Det är talande att artikelförfattaren använder begreppet "brottsplatsundersökning". Tyvärr tror jag skolans inbyggda och föråldrade hierarkier uppmuntrar skamvrår och skuldbeläggande.

#1 Bo T är som vanligt ute och trollar. Kort, koncist är det. Men lik förbannat en riktig snedspark över sidlinjen ut på läktarplats. Ungefär som vanligt.

Permalänk | Anmäl #2 u_6048, 2011-04-19, 18:16

Återigen en som skyller skolans misslyckanden på lärarna.
Det börjar bli tjatigt.

Om skribenten gjort sig omaket att läsa Zarembas artiklar borde han inse att skolans kris är ett systemfel, orsakat framförallt av idiotiska politiska beslut.

Det framgår även att den lärare som försöker gå mot strömmen och faktiskt har ambitionen att undervisa, riskerar att råka illa ut under dagens idiotiserade system.

Så skyll inte på lärarna.

Permalänk | Anmäl #3 Kai Virihaur, 2011-04-19, 19:50

Fantastiskt bra initiativ av Microsoft och LR. Hur många lärarhögskolor har bjudit in de här pristagarna som gästföreläsare? Jag gissar att de står i kö för att få ta del av de här goda pedagogiska idéerna. Anna, om du läser den här artikeln kan du väl upplysa oss om hur stort intresse det här har väckt.

Permalänk | Anmäl #4 Kristian Fredriksson, 2011-04-20, 04:33