Du glömde marknadsliberalismen, Zaremba

Jag tycker det är bra att skolan är på konkurrensutsatt marknad. Jag som förälder kan med mina barn undersöka vilken skola som är bättre och agera utifrån det. Jag förstår att man som lärare van att jobba i ett icke konkurrensutsatt skrå tycker att det är sämre att behöva få konkurrens från andra lösningar på att lära ut. I alla tider har mästarna inom skrån förklarat för varför konkurrens är dåligt. Hur dålig kvaliteten kommer att bli på skorna, hur dyrt lädret kommer att bli. Faxman är en mästare.

När val sker uppstår olika inriktningar och ibland till synes lite udda profileringar. Men det är elever och föräldrar som tillsammans diskuterar inriktning och vad man vill lära sig. Vem skulle annars detta överlåtas på? När artikelförfattaren beskriver Skateboardgymnasiet på ett förringande sätt kan man fråga sig om han tror att det är enbart att åka Skateboard man lär sig där? Självklart följs läroplaner och krav som skall ställas på en skola. Alternativet är kanske skoltrötta elever som inte läser eller lär sig något alls - helt enkelt hoppar av skolan. Varje skola har ett ansvar att lära ut och förkovra eleverna. Inte bara att ta marknadsandelar.

Konkurrens är inget fult! Det skärper sinnena och får förhoppningsvis lärarkåren att samarbeta mera för att skapa en profil och enhet istället för autonoma öar av lärare.

Konkurrens är inget fult. Jag är positiv till att det finns många olika inriktningar och många olika pedagogiska metoder. Själv gick jag på ett IB program på gymnasiet (ett engelskspråkigt program med tentaexamen, mer likt de anglosaxiska systemen än det svenska). Det var förvisso ingen friskola, utan en kommunalt driven verksamhet.

MEN, man ska inte vara helt nöjd med friskolereformen som den är utformad idag. Skolinspektionen MÅSTE ha väldigt hårda krav på att starta friskolor och väldigt hårda krav på hur de sköts och den pedagogiska kvaliteten. Skolinspektionen borde göra betydligt hårdare kontroller av betygsättning och undervisning. Det är inget problem specifikt för friskolor, utan det är hårdare krav på både friskolor som kommunala skolor. Vad jag upplever det så har skolmyndigheterna inte uppdaterat sig och gör vad de borde. Jag vet inte om problemet ligger hos myndigheterna eller hos politikens regelverk, men något måste göras omgående. Jag har vänner som arbetat med event (försäljning) på friskolor, och det är ingen ljus bild man får beskriven för sig. Det handlar många gånger om att försöka erbjuda något utanför utbildning, det handlar många gånger om att kunna erbjuda egna lap-tops, körkortsutbildning eller utlandspraktik(läs semestrar). Många friskoleföretag (och många kommunala) marknadsför sig främst genom dessa "extraförmåner". Ett råd till er föräldrar och ungdomar som ska välja skola, gå inte på dessa enkla marknadsföringstrix. En skola som inte kan marknadsföra sig genom sin fantastiska utbildning har inget att ge. Varför gå 3 år i en undermålig skola för att få en laptop för några tusen?

Sen vill jag kommentera #2 Jan Rejdnell, föräldrar har tyvärr en ganska liten del i vart sina barn ska gå för utbildning (om det inte gäller småskolan). Ungdomar har oftast en egen vilja som överskrider föräldrarnas vilja. När jag själv skulle välja gymnasium var det få som seriöst konsulterade sina föräldrar.

Tyvärr är det många kommunala skolpoltiker som förväxlar en marknadsekonomi med djungelns lag. En väl fungerande marknadsekonomi kräver tydliga ramar och förutsättningar, respekt för fattade beslut och överenskommelser, en yrkesmoral och en professionalism. Det har många kommuner helt enkelt inte kunnat leverera. Som man bäddar får man ligga. Men trots den motiga starten har många friskolor kunnat erbjuda ett fräscht alternativ till en inskränkt kommunal byråkrati.

Picasso målade tavlor för att kunna sälja dem och tjäna pengar. Precis som Shakespeare skrev dramatik. Slutresultatet blev inte helt fel. Att vara emot pengar och val inom skolan är helt klart "vänster", så hela artikeln är lite motsägelsefull. Men jag kan ha förståelse för att många lärare, och t.ex läkare eller konstnärer, har en okunskap om pengar och företagande. Men de gör ändå ett utmärkt arbete. Det är inte pengarna som gör en bra lärare i klassrummet.

Det är ingen fara med ett skateboard-gymnasium och liknande. De har säkert varit spännande och attraktiva så här i början på det fria valet till gymnasiet. Men det som räknas är ändå kunskapsresultatet för de elever som går ut. Med en bra central utvärdering av alla gymnasier kommer man lätt att kunna sortera bort skateboard-gymnasiet om det inte tillför barnen något. Och kanske visar det sig, precis som t.ex golf-gymnasiet i Danderyd eller musik-klasserna i Adolf Fredrik att ett specialintresse gör barnen extra duktiga och motiverade.

Tack för kommentarerna. Intressant läsning. Vill än en gång betona att jag inte riktar någon kritik mot Skateboardgymnasiet i artikeln. Det jag skriver om är själva företeelsen.
Detta med höger-vänster i skolpolitiken är förvirrande. Tomas E ser artikeln som "vänster". Kanske? Men, jag upptäckte just att jag i och med det jag skriver är fullkomligt överens med Diane Ravitch,biträdande utbildningsminister under president George Bush den äldre.
Citerar ur Pedagogiska Magasinet:
"Genomgående för Ravitch är att hon ser skolan som en unik verksamhet med egna villkor. Det går inte att låna in lösningar som är utvecklade för andra syften. Hon redovisar flera exempel på misslyckade försök med lösningar hämtade från näringslivet."
"Hon tar avstånd från användning av marknadsmekanismer på skolområdet. De hittillsvarande exemplen har genomgående tenderat att missgynna de sämst ställda eleverna – den offentliga skolan blir kvar med de minst skolmotiverade eleverna."
"Marknaden har varit en beundransvärd mekanism för att främja små och stora företag och är överlägsen planekonomin vid fördelning av tjänster och varor. Men den passar inte – sina förtjänster till trots – att erbjuda tjänster som ska fördelas lika till alla oavsett betalningsförmåga och politisk makt. Det allmänna utbildningssystemet är en grundläggande del av det demokratiska samhället och har varit vägen till ett bättre liv för generationer av amerikaner."
Slut citat, och tack till Mac Murray (PM) för citaten.

Så styrs lärarna allt mer av trendmässiga profileringskrav än pedagogiska idéer och elevernas kunskapsbehov, sett ur såväl individuellt som samhälleligt perspektiv.

Och ju hårdare den vinstdrivna marknadskonkurrensen skruvas åt, desto tydligare kommer dessa rent kommersiella krav att bli. För på marknaden har alltid, med tvingande nödvändighet, det vinstdrivna bolagets egna överlevnad högsta prioritet.

#7 Jan O Lindgren Slår huvudet på spiken, det största enskilda problemet med friskolor är det faktum att vinstkrav och kommersiella intressen sätts framför samtliga övriga intressen.

Liksom redan nämnts så går jakten på marknadsandelar och kunder (elever) inte framförallt ut på att erbjuda så bra utbildning som möjligt, eller att erbjuda ett pedagogiskt alternativ till det som redan finns, utan det handlar framförallt om att genom att profilera sig stjäla marknadsandelar från andra skolor, detta må möjligen leda till en större valfrihet för eleverna, men den ökande konkurrensen leder inte till bättre studieresultat, tvärtom läggs fokus på helt andra saker och ökade vinstkrav gör att skolorna saknar de resurser de behöver.

Jag känner lärare som istället för att ägna studieloven åt vidareutbildning och pedagogisk verksamhet tvingas ägna dessa åt sysslor som normalt sett sköts av en vaktmästare, som reparationer, städning och dylikt. Detta då skolan inte anser sig ha råd med en sådan i den utsträckning som behövs. Samtidigt gör företaget som driver skolan miljonvinster varje år. Trötta på en skola där ekonomiskt resultat går före studieresultat längtar de efter arbeten på andra skolor där eleven sätts i först rummet.

Det är tydligt, oavsett om det handlar om skolor eller vårdboenden, att när allmännyttan säljs ut till vinstdrivande företag utarmas verksamheten på grund av krav på vinstmaximering. I sann neddragningsanda kallar man sedan detta för effektivisering och folk köper det som om det vore någon absolut sanning att ett företags verksamhet automatiskt är effektivare än den kommunala.

Jag anser att det är märkligt att marknadsekonomiska vinstintressen kan tänkas vara förenliga med målen med skolan. Är det verkligen möjligt att förebygga den onda cirkeln att det inte lönar sig för skolor att bara ha de ”duktiga” eleverna – med den effekten att vissa skolor kommer bara ha kvar de resurskrävande eleverna, som inte genererar pengar eftersom de inte presterar utan extra stöd.

Nu är skolministern igång och vill ge mer resurser till skolorna med sämst resultat. Alltså omvänd marknadsekonomi där det blir ekonomiskt hållbart att attrahera elever som presterar så dåligt som möjligt.