Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Stadsplanering

Erik P-A Ejdeholm om Stadsplanering

Sol, träd och hushöjder - nycklar till bättre stadsmiljö

I den här artikeln föreslår jag tre sätt att arkitektoniskt förbättra gatumiljön i städer genom mer solljus, mänskligare skala och mer gräsmattor och träd.


Om författaren

Jag är autodidakt arkitekt och har arbetat som injenjör på arkitektkontor.

Det första förslaget är att kvarterens byggnadshöjder anpassas så att mer solljus når gatan.

Traditionellt så är alla hus i ett kvarter ungefär lika höga. Om stadsbebyggelsen består av sexvåningshus kommer det också att vara höjden på husen i kvarteret. Eftersom ett sexvåningshus kastar ganska mycket skugga så kommer gatan att få mindre solljus än vad ett lägre hus skulle tillåta. Detta gäller särskilt gatan i den norra delen av kvarteret.

Genom att placera lägre huskroppar i den norra delen av kvarteret kommer mer solljus att nå gatan. I en stad med sexvåningshus kan istället tvåvåningshus placeras i den norra delen.

I den södra delen kan däremot högre hus placeras. I vår hypotetiska stad kan dessa till exempel vara tio våningar höga. Dessa högre huskroppar kommer visserligen att skugga kvarterets innegård, när sådan finns, men skuggan kommer inte att nå till gatan som ligger norr om kvarteret.

Från de högsta husen i den södra delen kan hushöjden gradvis minskas till den norra delens låga hus. I exemplet kan vi låta husen mellan de norra och södra vara sex våningar höga. På det här sättet kommer kvarteret fortfarande att inrymma lika mycket yta för bostäder och annat som den traditionella typen av kvarter - det som försvunnit i den norra delen har lagts till i den södra.

Ett kvarter med innergård där högra hörnet (tornet) vetter mot söder

 

Detta gör att mer solljus når gatan eftersom kvarteret kommer att vara anpassat efter vinkeln på solstrålarna.

 

Solens strålar når gatan

 

Nästa förslag är att placera låg bebyggelse mot gatan. Låg bebyggelse ger en mer mänsklig skala och upplevs ofta mer positivt.

 

Svartbäcksgatan i Uppsala - ett exempel på mänsklig skala

 

Detta kan åstadkommas genom att dra in huskropparna ovanför den första eller andra våningen så att terrasser bildas. Sådana terrasser skulle till exempel kunna användas som uteservering där gästerna skulle slippa sitta direkt bredvid trafiken och istället komma upp en, eller två, våningar ovan gatan.

 

St:Olofsgatan i Uppsala - ett exempel på terrass med större indragen huskropp bakom

 

Detta skulle ge en gatufasad som var en till två våningar hög vilket ger en upplevelse av en mer mänsklig skala även om en högre huskropp tonar upp sig bakom den indragna terrassen.

Det sista förslaget är att placera gräsmatta, buskar och träd mellan hus och gata. En sådan växtlighet framför huset kommer att göra stadsmiljön trivsammare. Dessutom kommer avståndet mellan husen att behöva vara större för att denna grönyta ska få plats. Detta kommer, i sin tur, att göra gatumiljön ljusare genom att tillåta ännu mer sol.

 

Atlasområdet i Stockholm - exempel på träd och gräs framför husen


Dessa tre förslag kan givetvis gärna kombineras. Förslagen kommer givetvis bara att kunna genomföras vid nybyggnad, till exempel då ett kvarter rivs för att bygga nytt eller då staden utökas med nya kvarter.

 

Ett kvarter utan innergård som exemplifierar flera av förslagen


Illustrationer: Anders Ekman, Foto: Erik P-A Ejdeholm

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/35140

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Att anpassa byggnadernas höjd efter solvinkeln är ju egentligen självklart. Bra förslag. Varför bygger man inte på det sättet?

Permalänk | Anmäl #1 E E, 2011-04-24, 23:46

Håller helt klart med. Mer pengar åt forskning som främjar solceller!

Permalänk | Anmäl #2 Jonathan Davidsson, 2011-06-28, 21:03

Ibland kan man undra varför goda idér som dessa inte bara kan sättas i verket? Istället sitter politikerna och diskuterar hur mycket fikapengar UD ska ha,,

Permalänk | Anmäl #3 Speltips, 2011-07-06, 23:05


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.