Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-04-15 06:04, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Möjligheterna att ändra sitt beteende som nyhetskonsument torde aldrig ha varit större. Och ändå är vårt nyhetsbeteende stabilt. Vi ser att den regelbundna läsningen av betalda tidningar på papper definitivt är på väg neråt, men vi kan också se att nätet ger ett stort tillskott av läsare. Alldeles särskilt gäller det kvällspressen. Det skriver Ingela Wadbring, docent i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet, apropå SOM-undersökningen om medievanor.
Ingela Wadbring, docent i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Fr o m 1 maj professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
Den tekniska utvecklingen går snabbt. Papper, tjock-tv och radioapparater som man bara kan lyssna på radio i känns gammalmodiga. Med tanke på internets spridning på olika plattformar - datorn, mobilen, läsplattan - borde ett första svar på frågan om nya medier kan ersätta gamla vara "ja". Men ett sådant svar är fel för det gäller bara i teorin, inte i praktiken. Åtminstone om man har ett rimligt långt tidsperspektiv.
Skälet är att vi människor är ganska tröga i vårt beteende. Vi har alla våra vanor och rutiner och vill gärna se Rapport 19.30 och inte exempelvis 20.42 även om det egentligen skulle passa oss bättre rent tidsmässigt och går precis lika bra eftersom vi kan använda Play. Men de flesta av oss gör inte det.
Stabiliteten i nyhetskonsumtionen över tid är anmärkningsvärd. När TV4 startade sina sändningar 1992, ökade andelen nyhetstittare på några år till cirka 30 procent, och där ligger det sedan stabilt. Ingenting hände med tittandet på nyheter i Sveriges television eller lyssnande på nyheter i Sveriges radio bara för att en ny tv-kanal startade.
Och tillkomsten av TV4 är ju inte precis det enda som hänt på mediemarknaden de senaste decennierna. Hela radio- och tv-marknaden avreglerades i skiftet 80/90-tal. Internet började spridas i mitten av 1990-talet, dagliga gratistidningar likaså. Bredbandsutbyggnaden, smartphones och läsplattor kan vi lägga till som viktiga fenomen under 2000-talet, liksom utvecklingen av alla digitala nätverk. Möjligheterna att ändra sitt beteende som nyhetskonsument torde aldrig ha varit större. Och ändå är vårt nyhetsbeteende stabilt.
Det som har ändrats allra mest över tid, är tidningskonsumtionen. I många decennier har debattörer, forskare och andra varnat för att dagspressen ska dö. Är domedagsprofeterna då äntligen på väg att få rätt? Svaret är faktiskt nej. Vi ser att den regelbundna läsningen av betalda tidningar på papper definitivt är på väg neråt, men vi kan också se att nätet ger ett stort tillskott av läsare. Alldeles särskilt gäller det kvällspressen.
Och kvällspressen har snarast valt den vägen alldeles själv, det är ingenting som bara har hänt av en slump. Genom framför allt Aftonbladets tidiga satsning på nätet som sedan fortsatt, har en helt ny form av tidningar egentligen startats - men på en annan plattform än papper. För unga idag, är kvällstidningar på nätet det som de läser allra mest. Morgontidningar på papper och nät är ungefär jämstora medier för dem under 30 år, men de är båda mindre än digitala kvällstidningar. Mixen har således förändrat.
Men har då inte domedagsprofeterna rätt? Om nu de unga vänder sig till nätet istället för till pappret? Nej, det har de inte. Historien visar oss att ytterligt få medier dör. De förändras och de anpassar sig såväl tekniskt som innehållsligt. Det kommer papperstidningen också att göra, och anpassningen är redan påbörjad. Aftonbladet kanske är det tydligaste exemplet, med sin portal för nyheter, shopping av olika slag, mötesplats, viktklubb etc. Morgontidningarna med sin lokala prägel kommer med största sannolikhet att anpassa sig på ett lite annorlunda sätt. Exempel på sådant vi ser idag är plustjänster av olika slag, och det finns många oprövade kort att testa framgent.
Så svaret på frågan om nya medier kommer att ersätta gamla ifråga om nyhetskonsumtion är inom ett överskådligt tidsperspektiv nej.
Men de unga som växer upp i den digitala världen kommer att ta med sig sitt beteende in i vuxenvärlden så vi kommer definitivt att se förskjutningar åt olika håll. Den långsamma nedgång som vi sett under många år för pappersmorgontidningarna börjar nu accelerera i en snabbare takt. Det är emellertid så att även de som är under 30 år idag kommer att få stabila vanor och rutiner i sinom tid. Det skulle kunna ta sig uttryck i en snabb koll i mobilen på vardagsmorgonen för att se att världen står kvar och läsning på papper på helgen för att se varför världen står kvar - dvs om mediehusen paketerar sina nyheter så. Och kanske Rapport just klockan 19.30 är en utmärkt inledning på vardagskvällarna även för dem.
Fotnot 1: Data kommer från den senaste SOM-underökningen, hösten 2010, genomförd av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, presenterad på ett seminarium i Göteborg den 13 april 2010.
Fotnot 2: Se hela SOM-seminariet på SVT fredag 15 april kl 10.30-14.15.

Sociala medier välter patriarkatet

Kommunjurist: I framtiden blir myndigheterna skyldiga att använda sociala medier

Sociala medier vitaliserar politiken

"Social media" does not mean "Facebook and Twitter"

Vad hände med oss som satt på 56k-modem?

Inför Facebook-tid på skolschemat
Sociala medier bra för demokratin – men kan också bidra till att öka politikerföraktet
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Det är först de senaste åren möjligheterna att läsa pdf-tidningar ökat och med läsplattans intåg bör den tryckta formen vara hotad.
Det är väldigt skönt att slippa släpa kassar med tidningar till återvinningen på helgerna och i vår familj har övergången till digitalt format gått över förväntan.
Alltfler blir också uppmärksammade på att de flesta nyheterna kommer från TT och då kan man lika gärna läsa Metro eller websidor. När lokaljournalistiken och de granskande reportagen är så få och begränsade till enskilda journalister kan man lika gärna läsa bloggar och alternativa nyhetssidor för att få den andra sidan av en vinklad TT-nyhet. Ett klick bort och trovärdigheten för gammelmedia sjunker som en sten.
Newsmills förmodligen mest ointressanta artikel.
Jag läser dagstidningar som Herald Tribune på min Kindle läsplatta. Det är ingen reklam i den. Läsupplevelsen är bättre än den tryckta tidningen. Tidningen är uppdaterad när jag vaknar på morgonen. Blanda inte ihop läsplattorna med de platta surfdatorerna som iPad. Det är olika upplevelser och passar för olika saker. Tror att vi kommer att gå mot läsplattor och den tryckta tidningen kommer att försvinna och deras reklamförsäljningsavdelningar med dem. Tror fler kommer att vilja betala mer för kvalitet och slippa reklam. Så tidningsredaktionen kommer att överleva.
#1 Cc Löfqvist, så bloggar skulle vara mer trovärdiga och mindre vinklade än TT nyheter? hahaha, dagens skämt.
Bloggar och alternativa nyhetssidor är ju åsikter rakt igenom, och väldigt lite fakta. Högerextrema sidor skyller alla problem på invandring och islamism, och extremvänster sidor skyller allt på kapitalism och borgerlighet. På sådanna sidor vinklas allt till den egna extrema agendan och det finns väldigt lite utrymme för andra "alternativa" synsätt. Även om det är nyttigt att läsa åsikter, och politiskt intresserade har en uppsjö av åsiktsplank att välja mellan.
Vi får hoppas att den negativa utvecklingen för svensk media fortsätter och fördjupas tills alla media och journalister som bedriver propaganda mot det svenska folket går i konkurs och blir arbetslösa.
Den folkliga kampen fortsätter, det gäller att inte köpa media eller annonsera där, samt få bort presstödet. Hur kan regeringen slösa pengar på tidningar och utförsäkra cancersjuka för att spara pengar?
#4 Henrik Eriksson
Vet inte vilka bloggar du läser, men de jag dagligen följer länkar oftast sina påstående till källan oavsett om det är utländska nyhetssajter, andra bloggar med vittnesuppgifter, statistik via SCB eller BRÅ och filmklipp med intervjuer.
Har en bloggare missat något kommer det ofta i en kommentar och kanhända att inlägget uppdateras. Så jag vill fortfarande hävda att man ofta via bloggar finner en annan sida av saken bara ett klick bort.
Det intressanta med bloggarna är att man får följa olika partiers representanter och höra deras åsikter men faktiskt också se vart de hämtat informationen som ligger bakom deras åsikt.
Per Gudmundsson och Fredrik Svansbo är två som jag spontant kommer på som goda exempel att länka till fakta eller källa för påståendet eller deras åsikt.
Därmed är den andra sidan av saken enbart ett klick bort och man kan enkelt se hur TT ofta vinklat nyheterna för att passa de som bestämmer där..
Kul att läsa denna artikel. Läser kursen "Medierna i samhället " på JMG på GU, och har Wadbrings texter som kurslitteratur. Håller kanske inte riktigt med om att papperstidningarna är ohotade. Har tillsammans med familjen gått över till att bara läsa/ta del av nyheter elektroniskt och känner många som gör lika dant. Det känns ganska onödigt och som ett stort resursslöseri med papperstidningar, de flesta hamnar ändå bara halvlästa i pappersåtervinningen. Några klick på mobilen och hela världens nyhetsrapportering ligger framför mig, CNN, BBC, GP och ja... newsmill så klart!
För några år sedan försökte jag övergå från DN på papper till nätupplagan, men nu har jag kommit underfund med att jag vill ha papperstidningen? Varför? 1.Jag slipper reklam mitt i artiklarna eller på andra störande ställen. 2. Jag får en överblick över nyheterna, kan läsa en bit av en artikel utan att behöva ta det aktiva valet att klicka mig dit, med ledning av en rubrik. Rätt vad det är hittar jag något intressant där jag inte väntade mig det. 3. Om surfplattan blir lika snuskig som mitt tangentbord så vill jag inte ha den på frukostbordet, och tänk om jag spiller kaffe på den...
Den stora bristen med nätet generellt är att man aldrig får en överblick över allt material, man måste alltid söka sig fram. Alltså måste man veta vad man är ute efter innan man söker och missar okända fakta, nya impulser och jämförelser. Man blir offer för annonser istället för att göra egna val.