Moderaterna vinner på att övergå från Friedman till Adam Smith

Vid en konferens med Sveriges Kommuner och Landsting hävdade Anders Borg att ingångslönerna i kommunerna är så höga att de hindrar tillväxten av nya jobb. Anders Borg föreslog därför att fler arbetstillfällen skulle skapas om ingångslönerna var lägre i kommunerna. Anders Borgs syn på hur nya jobb kan skapas är direkt hämtad från den nyliberala ekonomen Milton Friedman. Enligt honom kan arbetslösheten bekämpas genom att låta marknadskrafterna sänka lönerna. Det är ingen hemlighet att Anders Borg har Milton Friedman som plattform för sitt ekonomiskt politiska tänkande.

Milton Friedman och Adam Smith

Den amerikanske nationalekonomen Milton Friedman ser Adam Smith som sin läromästare. För att stödja sin modell hänvisade han så ofta till Adam Smith så att hans namn idag starkt förknippas med Adam Smiths ekonomiska teori. I Wall Street Journal, 31 juli 2007 , sidan A15 kan vi läsa följande: "Friedman reminded us of the economic principles first outlined by Adam Smith.". I flera andra sammanhang rörande ekonomihistoria sägs det att "Milton Friedman is the Adam Smith of this century".

Milton Friedman var rådgivare till flera amerikanska presidenter bl a Ronald Reagan. I USA är hans namn förknippad med Adam Smiths metafor om den fria marknadens självreglerande mekanism känd under uttrycket "den osynliga handen". År 2002 hyllade president George W. Bush Milton Friedman för hans insatser i USA genom att lyfta fram Adam Smiths osynliga hand:

"Milton Friedman has shown us that when government attempts to substitute its own judgments for the judgments of free people, the results are usually disastrous. In contrast to the free market's invisible hand, which improves the lives of people, the government's invisible foot tramples on people's hopes and destroys their dreams."

Men hur stämmer den bild som Friedman ger av Adam Smith?

Så förvanskade Friedman Adam Smiths skatteteori

Ledorden för Friedmans ekonomiska teori är Adam Smiths metafor om "den fria marknadens osynliga hand". Milton Friedman har använt Adam Smiths metafor om den "osynliga handen för att förespråka en marknadsliberalism med minimal inblandning från statens sida. Han baserade sitt resonemang på Adam Smiths skatteprinciper och föreslog en platt skatt enligt vilken rika och fattiga ska beskattas lika, en princip som Friedman anser sig ha hittat stöd för i Adam Smiths princip om den fria marknaden.

Men i verkligheten var Adam Smiths uppfattning om beskattning rakt det motsatta. Medan Friedman propagerade för en platt proportionell skatt, förespråkade Adam Smith en progressiv beskattning och ansåg att de rika ska betala mer i skatt. Inkomstbeskattningen bygger hos Adam Smith på idéer om ett inkomstbegrepp som reflekterar individens förmåga att betala skatt. " The subject of every state ought to contribute towards the support of the government, as nearly as possible, in proportion to their respective abilities (...) The rich should contribute to the public expense not only in proportion of their revenue, but something more than that proportion" (Adam Smith, An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations).

Friedman motiverar platt skatt och motståndet mot progressiv skatt med Adam Smiths princip om den personliga friheten. Milton Friedman ifrågasatte om skatter överhuvudtaget var nödvändiga och om så skulle de vara låga. En väl känd mening av Milton Friedman är:" I am in favor of cutting taxes under any circumstances and for any excuse, for any reason, whenever it's possible". Med utgångspunkt i Adam Smith osynliga hand blev Friedman en motståndare till all beskattning överhuvudtaget. Motståndet mot beskattning bildade utgångspunkten för Milton Friedmans bok Capitalism and Freedom. Enligt Friedman är skatter lika med statlig dominans och inskränkning av den individuella friheten.

Friedmans syn är dock den raka motsatsen till Adam Smiths skatteteori. Smith ser skatter som en förutsättning för välstånd och ökad individuell frihet i samhället: "Every tax, however, is, to the person who pays it, a badge, not of slavery, but of liberty" skriver Adam Smith i boken An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations.

Adam Smith förespråkar en marknadsekonomi med socialt ansvar

Friedman baserar sin nyliberalism på monetarism och utgår från att all arbetslöshet alltid är frivillig, då det egentligen finns jobb åt alla. Friedman menar att folk är arbetslösa på grund av att de antingen håller på att byta jobb eller fortfarande söker efter ett jobb. Detta kallar Friedman för sökarbetslöshet. Friedmans lösning för att motverka arbetslösheten är därför att låta marknaden sänka lönerna.

I sin bok Wealth of Nations tar Adam Smith starkt avstånd från uppfattningen att man ska låta marknadskrafterna pressa ner arbetarnas löner till ett absolut minimum. Smith argument mot detta är inte bara att sådant är orättfärdigt utan att det även skadar den fria marknadens funktionssätt och blockerar välståndsutvecklingen. Adam Smith argumenterade därför för goda arbetsmiljö- och lönevillkor för arbetare som en förutsättning för ökat välstånd. Han förespråkade även höga löner och ordentlig ledighet för arbetare. I detta avseende skriver han: "No Society can surely be flourishing and happy, of which the far greater part of the members are poor and miserable."( Wealth of Nations).

Friedman tillskrev också Adam Smith en laissez-faire- attityd till marknaden som begränsar regeringens roll till en nattväktarstat med ansvar för endast rättsväsende och försvar. Övrig verksamhet i landet - utbildning, sjukvård, socialtjänst, infrastruktur och så vidare skulle medborgarna själva ansvara för i privat regi. Smith har dock aldrig använt uttrycket "laissez-faire" som funnits före hans tid bland franska ekonomer. Laissez faire laissez passer (på svenska: låt gå, låt ske) är ett slagord och benämning på bland annat François Quesnays ekonomiska lära, som lanserades i Frankrike vid 1700-talets mitt, om total näringsfrihet och skattefrihet. Adam Smith ifrågasatt laissez-faire-ekonomin som han ansåg vara kontraproduktiv och samhällsdestruktiv. Han införde därför sin skatteteori som ett led i att distansera sig från laissez- faire- ekonomin.

Adam Smith utpekade flera verksamheter och institutioner som han anser vara gemensamma angelägenheter för alla medborgare och som staten måste ta ansvar för. Dit räknade han sociala frågor, infrastruktur som vägar, broar, kanaler och hamnar, men även en grundläggande utbildning och hälso- och sjukvård för alla. Hans slutsats var att det är varje civiliserad stats uppgift att finansiera de offentligt gemensamma angelägenheterna genom att omfördela resurser via en progressiv beskattning, där individer med höga inkomster betalar mer skatt än folk med lägre inkomster.

Adam Smiths skattesystem en grund för en socialliberal välfärdsstat

Den svenska välfärdsstaten vilar på skatteförmågeprincipen, som innebär att skatten ska betalas efter den skatteskyldiges förmåga att betala skatt. Principen kan bl.a. motivera ett progressivt skatteuttag, där individer med högre inkomster betalar en större andel av inkomsten i skatt än de med lägre inkomster. Denna princip går att härleda tillbaka till det skattesystem som grundades av Adam Smith i sin bok "Nationernas välstånd". Adam Smith förespråkade en välfärdsmodell som har slående likhet med välfärdstaten i Sverige, dock med betydligt större inslag av liberalism. Adam Smith var den förste i historien som tog fram ett antal kriterier som kännetecknar ett välfungerande progressivt skattesystem med en tydlig kombination av tillväxt och fördelning. I sin bok " The wealth of Nations" (1776) formulerade han fyra grundprinciper för all beskattning.

A. Progressivitetsprincipen i beskattning gynnar tillväxt

Enligt Adam Smith ska beskattningen vara progressiv med avseende på betalförmågan. Anledningen till att Adam Smith valde skatteförmågan som bas för inkomstbeskattning är både tillväxtförutsättningar och önskan om en rättvis fördelning av skattebördan. Tanken är att den som har större förmåga att betala skatt även ska ta ett större skatterättsligt ansvar. Enligt Adam Smith är progressiviteten i beskattningen en tillväxtfrämjande princip som gör att staten kan ta in intäkter för att kunna tillhandahålla näringslivet en väl fungerande infrastruktur, en frisk och väl utbildad arbetskraft. Progressiviteten i beskattningen är också, enligt Adam Smith en fördelningsprincip som korrigerar de ojämlikheter som uppstår mellan individer i den fria marknaden. Adam Smith anser att även fördelningen också har en tillväxtfrämjande effekt. När individer med lägre inkomst och lägre utbildning erbjuds en högre utbildning kan dessa bidra med högre tillväxt och högre produktivitet.

B. Icke godtycklighet

Adams Smiths andra beskattningsprincip innebär att den skatt som individen ska betala ska vara känd i förväg och inte ska bestämmas godtyckligt. Tidpunkten och sätt för betalning liksom den summa som ska betalas ska vara klar och tydlig för den som ska betala och för varje annan person.

C. Bekvämlighet

Den tredje principen betonar vikten av bekvämlighet vid beskattning. Skatten ska därför i möjligaste mån vara bekväm för den som betalar skatt och bör påföras vid den tidpunkt och på det sätt som bäst passar den som ska betala.

D. Kostnadseffektivitet

Adam Smith låg före sin tid och förespråkade en förvaltningseffektivitet som kan ses som föregångare till dagens krav på ökad effektivitet i offentlig förvaltning. Han föreslog i en fjärde princip att varje skatt ska vara konstruerad så att dess icke avsedda och icke önskvärda effekter på medborgarna och näringslivet minimeras och att dess förvaltning belastar så lite som möjligt näringslivet och medborgarna utöver vad den inbringar i statskassan.

Moderaterna vinner på att övergå från Friedman till Adam Smith

Om vi tittar på det svenska skattesystemet idag kan vi konstatera att Adam Smiths beskattningsprinciper fortfarande är relevanta i flera avseenden. Adam Smiths grundläggande principer om progressivitet och effektivitet i beskattning är det instrument för konkret skatte- och samhällsanalys som moderaterna idag kan komma att behöva för att bryta sig loss ur den förlamning som det nyliberala missbruket av Adam Smiths ekonomiska teori lett till. Genom att övergå från Friedman till Adam Smith kan moderaterna därför hitta nya ingångar till hur den svenska välfärdsstaten kan reformeras och moderniseras. En återgång till den äkta Adam Smiths idéer bortom den nyliberala förvanskningen av hans ekonomiska teori kan också erbjuda en ny ekonomisk politisk plattform, där höger och vänster kan föra en mer konstruktiv dialog kring hur välfärdsstaten kan tillföras ett större liberalt inslag.

En dialog mellan höger och vänster kring reformering av välfärdsstaten kräver också att socialdemokraterna och vänsterpartiet nyanserar sina attityder och inser att liberalerna också hade en avgörande roll för utveckling av välfärdsstaten i Sverige. Slagord som "Sociala reformer utan socialism" utgör ett betydande idéarv i välfärdsstatens politiska historia. Historiskt sett har progressiv beskattning lyfts fram av både Adam Smith och Karl Marx. Skillnaden är dock att Adam Smith inte förespråkade samma totaltära syn på statens fördelningsroll som Marx.

Hedi Bel Habib (85 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34961

15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Eftersom du har fel i första delen av första meningen så är det svårt att ta resten av artikeln på allvar. Smith var INTE för progressiv beskattning eller särskilt mycket beskattning över huvud taget.

Nedan är en länk till, passande nog, en förklaring av Milton Friedmans son, David Friedman.

http://daviddfriedman.blogspot.com/2011/03/misrepresenting-adam-smith.html

Permalänk | Anmäl #1 John Lundaahl, 2011-04-10, 19:50

Jag har aldrig hört någon ledande moderat yttra att vi ska överge den proggresiva skattemodell som vi har i Sverige så artikeln slår på något sätt in öppna dörrar. De ideologiska misstag moderaterna har begått rör en övertro på marknaden när det gäller att privatisera naturliga monopol som t.ex järnvägen.

Permalänk | Anmäl #2 Ulf Carlson, 2011-04-10, 20:08

Intressant som alltid från HbH. Dogmer förtjänar att ifrågasättas.

Permalänk | Anmäl #3 Daniel Claesson, 2011-04-10, 21:13

Som en annan John påpekat är det väl inte så säkert vad Adam Smith tyckte om progressiv skatt. Oavsett tror jag nog att han hade förfasats rätt duktigt över det svenska skattesystemet.

Sedan har du fel angående Milton Friedman. Han var en ivrig förespråkare för en progressiv inkomstskatt, men han ville att den skulle vara vänd på andra hållet: negativt progressiv för låga inkomster. Läs mer tex här: http://en.wikipedia.org/wiki/Negative_income_tax. Den har samma redistributiva effekt som en vanlig progressiv skatt, men den gör också att alla kan få ett jobb (eftersom även de som inte är tillräckligt produktiva för att kunna dra in sin egen lön kan få en hyfsad "efter skatt", negativ skatt alltså).

Permalänk | Anmäl #4 John Galt, 2011-04-10, 21:44

Att Moderaterna har en övertro på marknaden Ulf, det står bortom allt tvivel. Det gäller nästan samtliga partier i riksdagen.

Sedan är det väl inte direkt någon nyhet att många sentida ekonomer och ideologer (särskilt nyliberala sådana) har missförstått och förvanskat Adam Smith till den nivå att man nästan tror att de klistrat igen de "obehagliga" sidorna i Wealth of nations innan de läst den.

Permalänk | Anmäl #5 B Henrik Jonsson, 2011-04-11, 00:06

Här, för er tvivlare eller förvillare, är ett direkt citat från Wealth of Nations: "The subjects of every state ought to contribute towards the support of the government, as nearly as possible, in proportion to their respective abilities; that is, in proportion to the revenue which they respectively enjoy under the protection of the state."

Adam Smith förespråkade också en slags fastighetsskatt: "A tax upon house-rents, therefore, would in general fall heaviest upon the rich; and in this sort of inequality there would not, perhaps, be anything very unreasonable. It is not very unreasonable that the rich should contribute to the public expense, not only in proportion to their revenue, but something more than in that proportion."

Sedan tyckte han också att det var orättvist att arbetsköparna klagade när arbetskraften organiserade sig, medan det talades tyst om arbetsköparnas konspiration att minska lönekostnader.

Adam Smith ansåg också att pig-jobb var icke-produktiva: "The labour of a menial servant, on the contrary, adds to the value of nothing."

Adam Smith lär också skall ha förutspått att ekonomisk tillväxt inte skulle kunna fortsätta i mer än 200 år, utan att tära för mycket på jordens resurser. I det hade han också rätt.

Jo, moderaterna kan nog lära sig en del från Adam Smith.

Permalänk | Anmäl #6 Torbjörn Gannholm, 2011-04-11, 14:48

Torbjörn, citatet du tar upp rör alltså för en PLATT skatt. Om du läst länken jag klistrade så hade du också sätt att det hela var en del av en resonemangskedja där Smith tar upp alternativ och avfärdar dem ett efter ett av olika skäl.

Så förvillarhatten kan du gott behålla själv.

Permalänk | Anmäl #7 John Lundaahl, 2011-04-11, 15:00

Den som tar Adam Smith på större allvar och till och med beskriver honom som den ekonomiska liberalismens fader (vilket många gör), visar direkt att man inte har någon större koll på nationalekonomi eller ekonmisk historia.

Dessutom finns det inga naturliga monopol, framför allt inte järnvägar. Det är bl.a. James J. Hill ett lysande exempel på.

Och vilka partier har en "övertro" på marknaden. Var i världen finns det ett land som har något som ens vagt påminner om en fri marknad? Inte i USA i alla fall och definitivt inte Sverige.

Permalänk | Anmäl #8 Kaj Grüssner, 2011-04-11, 15:36

Marknaden är som ett barn... Den klantar sig nu och då, och måste då hjälpas upp på fötter, men efter ett tag gnäller den igen som en tonåring över hur hemsk föräldern (staten) är.

Permalänk | Anmäl #9 OH, 2011-04-11, 17:22

I Europas sista nyliberala DDR stat (en enbart skenbar paradox) är det väl Akessson som står närmast Smith, om vi nu ska vara ärliga.

Permalänk | Anmäl #10 Calle Bengtsson, 2011-04-11, 19:06

Milton Friedman var ingen ekonom utan en ideolog. Idén med "trickle-down economy" var att moraliskt försvara girighet. Argumentet var att de rikas girighet ökade välståndet för de fattiga. Med andra ord, att inte vara girig är omoraliskt. Det är en ekonomi som är skräddarsydd för den kristna högern. Ingen normalbegåvad människa hade fallit för charlatanen Friedmans ekonomi om det inte vore för att det låg i deras intressen att tro på den.

Permalänk | Anmäl #11 Peter H, 2011-04-11, 20:37

Erst kommt das Essen - dann kommt die Moral (Brecht), dvs man använder en moral som stödjer varför man tar det man vill ha. T ex bonusar. Eller eljuntans förklaringar till varför det är så bra med överpriserna på el, se E24 på Aftonbladet. Eller alliansens Friedmanska moralkaka till dem som trycks ner av sjukförsäkringssystemet - "Sluta vara sjuk och börja jobba!" (all arbetslöshet är frivillig).

Ur led är tiden.

Permalänk | Anmäl #12 Anders Brynge, 2011-04-11, 22:46

#7 John Lundaahl
Om du läser citat ett och två tillsammans blir de lika med en progressiv skatt. Framförallt slutklämmen i citat två är klockrent att man skall beskatta de rika lite mer än de fattiga.

1700-talets uttrycksätt på engelska är väldigt annorlunda än 2000-talets amerikanska så det är inte konstigt att amerikanen du hänvisar till tolkar det som en tveksam acceptans medan det i själva verket är ett rungande bifall.

Permalänk | Anmäl #13 Torbjörn Gannholm, 2011-04-13, 22:44

Det är inte relevant att säga att Friedman förvanskar Smiths budskap, det gör inte Friedman till mindre av ett geni och det gör inte att han har mindre rätt. Friedman är inte en kopia av Smith utan en egen tänkare med fantastiska ideér.

För övrigt är mdoeraterna extremt långt ifrån Friedmans ideér och de skulle enlgit mig vinna på att faktiskt förespåka Friedmans humana och varma idéer istället för nuvarande tråkiga pragmatism som inte ens ger bäst resultat

nuvarande moderater är sossar fast lite bättre inte mer än så

Permalänk | Anmäl #14 morgan w, 2011-06-14, 11:25

Peter H: Jag tror snarare att det ligger i ditt intresse att inte tro på den.
Milton Friedmans ideér är inte skräddarsydda för någon kristen höger det citaten bevisar bara din okunnighet. MIlton Friedman var en stark försvarare av mänskliga rättigheter och ställde sig alltid på sanningens sida trots att den lätt obekväm både för socialister och för den kristna högern.

För övrigt var Milton Friedman Agonstiker och dessutom Jude så att han skulle tillhöra den kristna högern är bara absurdt

Permalänk | Anmäl #15 morgan w, 2011-06-14, 11:29