Skolan

Björn Kindenberg om Skolan

Helvetesskildringar av skolan vinner inte på fakta

Alla, även Zaremba, har rätt till sin berättelse. Men problemet är att Zarembas berättelser framställs som kritiskt granskande reportage av den största morgontidningen. Det skriver Av Björn Kindenberg, lärare.


Om författaren

Jag är lärare sedan 10 år tillbaka och arbetar nu i åk 4 på Hässelbygårdsskolan i Hässelby. Jag har även fil mag i didaktik (pedagogik) och ett stort intresse för allt som rör skola och utbildning. På min blogg Magister Björn skriver jag om mitt arbete i skolan och på sidan Lärarlistan (där artikeln först publicerades) skriver jag om skola och utbildning i svenska samhället. På detta tema har jag också vid ett flertal tillfällen publicerats på nättidningen Skola och Samhälle.

Efter Zarembas tredje artikel om skolan känner jag mig egentligen för dränerad för att kunna invända. Men jag ska göra ett försök. Jag konstaterade från början att alla, även Zaremba, har rätt till sin berättelse. Men problemet är att Zarembas berättelser framställs som kritiskt granskande reportage av den största morgontidningen.

Artiklarna är inte faktagranskade, vad det verkar, och jag har egentligen inte haft något problem med det. Som sagt, alla måste få berätta en berättelse, det kan ge oss insikter om vi låter skolväsendet speglas i enskilda skolor och eka i lärares och rektorers röster. Det kan vara svårt att stirra på en statistisk tabell för att utläsa mönster. Det är inte ens säkert att siffrorna i en tabell fångar alla aspekter av något så komplicerat som skolan.

Men ett minimum av tabellanalys måste ändå till, om DN nu vill göra anspråk på att Zarembas artikelserie ska ge en rättvis bild av skol-Sverige. Man behöver också göra en omläsning av de episoder Zaremba upplever och återger, så att det inte blir en persons privata sanning. Total objektivitet går nog aldrig att uppnå, men väl mer eller mindre informerad intersubjektivitet, där många röster får komma till tals.

Till att börja med uppgifterna om skolframgångar i Zarembas artiklar. Zaremba tecknar ett hjälteepos, där modiga lärare och skolledare slåss mot pedagogikprofessorernas, skolverkets, lärarutbildningarnas och skolutvecklararnas demoniska anhang. I en sådan berättelse måste monstren besegras och hjälten vinna. Därför måste dessa skolor bli framgångsrika i Zarembas epos.

Vi kan titta på Minervaskolan, som nämns i söndagens DN-artikel om skolan. Enligt uppgift i artikeln är den "bäst i länet". Skolverket presenterar inte jämförande statistik om skolor på länsnivå (rimligt, eftersom skolan är kommunal och inte tillhör landstinget). Om man jämför skolor på kommunnivå (Umeå kommun) så utmärker sig inte Minervaskolan. Andelen godkända elever är 80%, vilket placerar den i mitten av de 15 kommunala skolorna för det senaste året, även om det faktiskt är över riksgenomsnittet (76%). Man ser också att skolan ligger ganska långt under det värde som kan förväntas med tanke på faktorer som andel pojkar och föräldrarnas utbildningsbakgrund, det så kallade SALSA-värdet.

Zaremba ondgör sig i artikeln "En förolämpning mot barnen" över SALSA-värdet som framställs som ett fiffigt verktyg skolverket uppfunnit för att inte behöva ställa krav på invandrarelever. Ironiskt nog ställer SALSA-värdet i det här fallet betydligt högre krav på Minervaskolan än Zarembas egen kravlösa journalistik gör.

Man kan också se på Minervaskolans resultat på de nationella proven. Här kan man konstatera att en femtedel av eleverna är underkända på läsförståelsen i Svenska. Det ska sägas att skolan inte alls uppvisar några katastrofsiffror i övrigt, men om man som Zaremba gör en poäng av att nationella proven är så fantastiskt lågt ställda kravmässigt, varför då göra ett reportage om en skola som inte lyckas ge alla elever förutsättningar att klara ens dessa låga krav?

I artikeln om den bristande läsförståelsen håller Zaremba också fram Haninge kommun, som har en skola som nu tillhör landets bästa, resultatmässigt. Artikeln är mycket bedrägligt skriven när resultaten ska presenteras. Zaremba skriver:

"Jag varnade för att det var en solskenssaga. Politikerna gav inte Öhlin sparken - de gav honom rätt. Varpå han satte i gång att lusa barnen. Lästestet kallas så, lus - läsutvecklingsschemat. Kunde de förstå läroböckerna? Om inte, måste alla klutar sättas till. Två år senare var Haninges skolor bland de bästa i landet. De märkvärdigaste saker hände i betonggettot Brandbergen. Ena året var det 29 procent av tioåringarna som klarade matte, tre år senare var det nästan alla, 96 procent"

Att titta på statistiken på kommunnivå är inte till mycket hjälp. Måluppfyllelsen är låg i Haninge kommun, och skolorna underpresterar, vilket framgår av SALSA-värdet. Läser man artikeln och citatet ovan noga så förstår man också att det är ett långsiktigt arbete som inletts och att vi inte kan förvänta oss snabba, men väl långsiktiga resultat. Däremot är det mycket otydligt vad detta arbete består i.

Den som är insatt i skolans terminologi får intrycket att Haninge är bäst i landet vad gäller LUS-nivå. Det finns anledning att vara skeptisk till en sådan uppgift, eftersom det inte finns någon nationell sammanställning av LUS-nivå, men det är möjligt att Zaremba har tillgång till sådan? Däremot blandar han genast bort korten genom att hävda att 96 % "klarade matte", mycket oklart vad detta innebär. Även den "synvända" som DN-artikeln har på ett oklart sätt lyfts ur sitt sammanhang.

Över till Zarembas första artikel. Den handlade om hur kommunen "vandaliserade" Tolvåkerskolan. Här måste givetvis bilden bli nattsvart, skolan är körd i botten resultatmässigt. Jag måste erkänna att jag själv gick på bilden i inledningen till min artikel i Skola och Samhälle. Men tittar man på statistiken ser man att Tolvåkerskolan är bäst i kommunen, skyhögt över riksgenomsnittet och bättre än förväntat enligt SALSA. Zaremba vill så gärna att Tolvåkerskolan ska vara ett paradexempel på den svenska grundskolans nära förestående undergång, att han inte drar sig för att framställa den som ett offer för flumpedagogmonstren.

Samtidigt är det viktigt att göra som Zaremba gör: söka upp problemen och skildra dem för att försöka förstå dem. Jag vill återigen betona att jag anser att Zaremba har rätt till sin berättelse och sina bilder när han skildrar problemen. Men Zarembas bilder behöver motbilder. Inte minst för att man måste komma åt det som Zaremba faktiskt kommit på spåren: att lärare inte ges tid till ämnesdidaktiska diskussioner, att lärare allt för ofta får undervisa i ämnen utanför sitt kompetensområde, att lärares fortbildning ämnesmässigt är eftersatt och att glappet mellan skolan och forskningen om densamma är så stort.

Men det är inte en bild som intresserar Zaremba. Det är ett rättshaveristiskt frontalangrepp på verk, myndigheter och lärarutbildningsinstitutioner som ska basuneras ut. "Undergången är nära" kan man läsa på närmast karikatyrartade plakat som bärs runt av religiöst förvirrade människor som högröstat, med stirrande blick och vild uppsyn, meddelar förbipasserade sina domedagsprofetior.

För mig börjar det bli bilden av Zarembas artikelserie. Den som vill teckna en svavelosande helvetesskildring är inte så behjälpt av fakta. Zaremba går till storms mot den skola som inte längre sätter kunskaper och fakta i centrum. Det finns anledning att vara kritisk när fakta hanteras så vårdslöst.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34965

9 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Zarembe är en duktig skribent. En av de allra bästa.

Men i artikelserien om skolan har han fullständigt tappat greppet. Precis somBjörn Kindenberg skriver.

Det är ytterst emotionellt, ganska taffligt sammansatt och faktiskt väldigt klyschigt. Jag trodde vi hade blivit mätta på osakliga domedagsbeskrivningar när det gäller skolan. Kanske liberala DN vill fortsätta den ganska skadliga skoldebatten såm varit några år.

JB skall ges beröm för att han lyft skolfrågorna in i politiken, men han har fel i det mesta han säger.
Zaremba borde granskat utbildningsministern politik istället. Det har ju faktiskt inte hänt någonting trots att (fp) styrt skolan i snart 5 år och redan innan dess var ledande politisk påverkansfaktor i skolan. Kom ihåg att skolan är kommunaliserad, ungefär hälften av Sverige komnnuer är borgerligt styrda).

Rent politiskt har (fp) varit oemotsagda av exempelvis (s) vilket har påverkat skolans praktik redan sedan mitten på 90-talet. 15 år av folkpartistisk skolhegemoni har tydligen inte gjort myclet gott.

Permalänk | Anmäl #1 Mister J, 2011-04-11, 23:28

När Stefan Wahlberg skriver i Metro att "lärare är tomma mellan öronen" och radar upp ogrundade påståenden om lärares betygsättning ses det som naturligt men Zarembas artiklar ruskar om kring att ledningen av skolan är usel. Då blir ur ett journalistperspektiv små faktafel kring statistiktolkning onödigt uppförstorade. Mina erfarenheter av ledningen för skolan stämmer väl överens med det Zaremba skriver. I min Newsmill artikel "Skolan måste ha elevfokus" tar jag upp hur ofta skolproblem får fortsätta utan åtgärder från den som har ansvaret.

Eleverna på Tolvåkersskolan klarar sig så bra tack vare massiva föräldrarinsatser. Detta tycker jag inte håller som försvar för att skolan erbjuder undermålig undervisning.

Permalänk | Anmäl #2 Jan Lenander, 2011-04-12, 08:26

Bäste Kindenberg!

I mina ögon innehåller din artikel en "argumentation" utgående från en förvrängd "källkritik" som bygger på att enskilda faktafel falsifierar helheten. För det är väl med hjälp av denna "argumenation" du ytterst menar att Zarembas artikelserie skall negligeras? Följdfrågan blir givetvis vems agenda du gör dig till talesman för med denna typ av "argumentation".

Henrik Friberg, Karlstad

Permalänk | Anmäl #3 Henrik Friberg, 2011-04-12, 10:51

Jag har också reagerat på att Zarembas litterära form (hjältesagan) känns lite ensidig. Men samtidigt beskriver han med sina förenklade bilder den faktiska verkligheten väldigt väl. Vi lärare gör samma sak hela tiden - inte pratar jag om citronsyracykeln med eleverna första gången de hör ordet cellandning! Men de kan förstå hur viktigt sambandet mellan cellandningen och fotosyntesen är i alla fall.
Om Björklund: Jag raljerade över honom när han först blev skolminister och hade inge positiva förväntningar på honom. Men han är den första skolminister på länge som försöker styra upp skolan så att den blir professionell igen!

Permalänk | Anmäl #4 Stefan Lindström, 2011-04-12, 10:51

Jag gillade din artikel skarpt!
Jag delade den på min facebook.

Permalänk | Anmäl #5 Erik Isacson, 2011-04-12, 14:46

Henrik Friberg: Jag menar inte att Zarembas artiklar ska negligeras. Tvärtom! Jag tycker (precis som jag också skriver i artikeln) att han är inne på viktiga frågor om lärares bristande behörighet, ämneskompetens och möjligheter till forskningsanknuten utveckling av undervisningen.

Jag kan till och med tycka att det är befogat att använda sig av en litterärt berättande form, när man ska teckna bilden av problemen i skolsverige. Det kan då bli lättare att till sig helheten och sedan gå vidare till delarna.

Men Zaremba kommer dragandes med faktauppgifter som inte stämmer. Risken är då att det som egentligen borde vara en litterär betraktelse över skolan, blir ett "reportage" med högre sanningsanspråk än en subjektiv upplevelse.

Om man ögnar igenom kommentarfältet till DN-artikeln om Minervaskolan, så vittnar flera föräldrar och lärare med erfarenhet av denna skola om att den har många problem (som vilken skola som helst). Zaremba vill okritiskt göra den Minervaskolan till förebild för hela Sverige. Det är kanske OK för de som förstår att Zaremba mer eller mindre poetiskt uttrycker sin känsla av att skolan bör "hitta hem". Det blir mer betänksamt om man tar honom på orden och ska försöka kopiera Minervaskolan som modell för alla skolor i Sverige.

Min "agenda" är att kämpa för en skola som verkar i nära samarbete med forskning inom främst ämnesdidaktik (det mest eftersatta utvecklingsområdet när det gäller svensk undervisning), men även andra discipliner (kognitionsforskning, sociologi, lingvistik, genrepedagogik mm). På sätt och vis är jag alltså i samma sits som Zaremba, jag kämpar för en skola som inte existerar i verkligheten (låt vara att jag är mer medveten än Zaremba om detta). Och på samma sätt som Zaremba behöver jag konstruera en vision för att "hitta hem".

Men jag behöver också utgå från verkligheten. Varför inte göra detta och se på de skolor som lyckas bäst, utifrån sina förutsättningar och se vad de gör? Inte utgå från sin idealbild av en skola och sedan böja fakta för att få dem att passa in i idealbilden.

Permalänk | Anmäl #6 Björn Kindenberg, 2011-04-12, 19:03

Två citat ur Zarembas artiklar som antyder att han räknade med precis den här typen av reaktioner från somliga håll:

"Om någon tycker att min skildring verkar ensidig är det en riktig iakttagelse. "

"Utredaren Sigbrit Franke noterar särskilt att lärarstudenterna lider av ett speciellt handikapp. De har svårt att skilja mellan vetenskapliga och politiska texter."

Permalänk | Anmäl #7 Henrik Sundbom, 2011-04-13, 09:33

Det Björn Kindenberg bekvämt nog utelämnar bland alla sina väl utvalda siffror är sådant som att:

- Om man står över residualvärdena, som bara visar vad skolan enligt skolverkets statiska modeller skulle uppnå, och istället tittar på faktiska värden så ser man att Minervaskolan hade för 09/10 ett genomsnittligt meritvärde på 238 - Tegs centralskola hade 209, vilket även är rikssnittet (se http://salsa.artisan.se/cgi-shl/skolresult.exe?todo=school_table_one_yea...)

- De 20% som fått IG på läsförståelse i svenska (dock inte de andra delproven) på Minervaskolan kan återigen jämföra med Teg: 30% IG på läsförståelse, och dessutom en hel del IG på övriga delprov (se http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=...)
MEN, intressantast blir det när man tittar på kolumnen för VG/MVG - för samtliga delmål har omkring 30% av eleverna uppnått MVG på Minervaskolan, jämfört med 0% av eleverna på Teg för 3 av 4 delmål, 10% på det sista.

- Gällande Kindenbergs invändning mot Zarembas beskrivning om "96% som klarade matte" i Brandbergen så hittade jag detta om femteklassarna för 2010 (close enough, I say):
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=...
Inte helt pjåkiga resultat, väl?

- Tolvåkerskolan är som Kindenberg skriver ingen katastrof resultatmässigt, men Zaremba skriver inte om deras resultat, utan om hur skolan totalt misskötts och lärarna som kollektiv misshandlats. Citat som ”Jag vill sätta IG, får då höra från rektorn att ’jag skall hitta kvaliteter hos eleven’ som får det till godkänt.” kan ju också förklara varför skolans resultat är okej.

Så, det var min motbild till Kindenbergs motbild.

Permalänk | Anmäl #8 Silver Doctor, 2011-04-15, 13:37

Tack för kommentar! Jag diskuterar vidare kring den på http://www.lararlistan.se/?p=215

Vill bara tillägga att det för mig inte handlar om ifall Zaremba har "100% rätt" eller "100% fel". Min poäng är snarare att man inte kan bevisa så mycket med enskilda siffror. Vilket både din kommentar och mitt svar på din kommentar (se länken jag hänvisar till) visar med all önskvärd tydlighet.

Permalänk | Anmäl #9 Björn Kindenberg, 2011-04-16, 09:52

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.