Om författaren
Eva Cooper, författare till "Myten om det andra könet" (Timbro, 2011).
Det är en av de utgångspunkter för en borgerlig jämställdhetsdebatt som jag föreslår i min nyutgivna bok Myten om det andra könet (Timbro). Boken har väckt en hel del diskussion, vilket förstås är meningen med en debattbok. Från en liberal ledarsida kommer omdömet att en av de intervjuade i min bok är en dålig representant för borgerlig jämställdhet. Jag tycker inte att man kan avfärda varandra som jämställdhetskämpar bara för att man inte tycker likadant i en fråga. Dessutom var det här extra märkligt då Alice Teodorescu - som är den utpekade - verkligen står upp för individen framför könet.
Från andra håll underkänns min utgångspunkt att radikalfeminismen är ett härskande paradigm inom många jämställdhetsdebatter. "Förlegat" är omdömet, och det är något som jag håller med om - när det handlar om radikalfeminismen. Däremot anser jag att radikalfeminismen fortsätter att sätta agendan, långt in i borgerligheten. Och jag tycker att det är ett problem. Jag utgår från att radikalfeminismen baseras på patriarkatet och könsmaktsordningen. Jag är i högsta grad medveten om att det finns andra definitioner, precis som det är inom all typ av teoribildning. Och innan någon undrar - ja, jag har studerat genusvetenskap. Och är borgerlig. Det går.
När våra val leder oss mot olika håll så blir det radikalfeministiskt en bekräftelse på kvinnoförtryck. Kvinnor ses som underordnade i alla sociala och ekonomiska situationer. Det är svårt att vinna en diskussion när motståndaren är övertygad om att samtliga olikheter och skillnader är bevis på dessa strukturer. Precis som att det är svårt att ha en diskussion med någon som är övertygad om att samtliga olikheter och skillnader är bevis på biologiska könsskillnader.
Det radikalfeministiska perspektivet är dock att om alla hinder elimineras bör utfallen bli likadana, annars är det ett bevis på ojämlikhet. Lika villkor är samma sak som lika utfall, och först då kan sann frihet uppnås. Jag håller inte med. Om något ska mätas så är det förutsättningarna. Det är naturligtvis svårare."Vi hittar inga kvinnor"-argumentet som nu senast har använts av den nystartade radiokanalen Radio1 (med enbart manliga programledare) är ett ypperligt exempel på bristande förutsättningar. Ofta betyder det att man knappt gett en kvinna en chans överhuvudtaget. Men när våra egna val leder oss mot olika håll är det inte en bekräftelse på kvinnoförtryck.
Min huvudsakliga kritik riktar sig mot borgerligheten som jag menar har köpt vänsters synsätt när det kommer till jämställdhetspolitik, en politik där just utfallet är det viktigaste. Det senaste exemplet kommer förmodligen från Liberala kvinnors ordförande Bonnie Bernström som kritiserar Riksbankens nya sedlar och menar att det är ett symboliskt bevis på könshierarkier. Om det hade varit en kvinna på 1000-lappen hade väl kritiken snarare varit att det är en sedel som vi mer sällan ser. Vad i hela världen spelar det för roll? Jag förstår faktiskt inte hur vi inom borgerligheten hamnade där?
Diskussionen som följt lanseringen av min bok är ett bevis på mångfalden inom feminismen. Frilansskribenten och bloggaren Elin Grelsson skriver bland annat att dagens feminister bakar cup-cakes i 50-talsklänningar, samtidigt som radikalfeministerna är marginaliserade. Jag tycker att den många gånger kritiska hållningen till cup-cakesbakande hemmafruar , eller varför inte de vilda diskussioner om sexköp som blommar upp med jämna mellanrum, visar att cupcakesfeministerna bara är en sida av myntet.
När Timbro ger ut en bok om jämställdhet så räknar vissa den per automatik som en antifeministisk bok. Det säger mer om dessa debattörer än något annat. För mig spelar det mindre roll, men det är tråkigt att debatten ska vara så snäv. Lika mycket som jag ogillar att radikalfeminister ska sätta agendan för den borgerliga jämställdhetspolitiken vill jag att radikala antifeminister ska göra det.
För vem tror egentligen att världen går framåt om allt vi har att välja mellan är en kvoterad styrelseplats eller ett förkläde i köket?
Pingbacks som länkar till denna artikeln
[...] att hon lyfts fram som förebild i Eva Coopers bok, uppskattas inte. I dag skriver Cooper på Newsmill om den diskussion som uppstått runt “Myten om det andra könet”. Bland annat heter det [...]
Blogg:Ledarbloggen - www.gp.se, 2011-04-10, 20:11
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34913
Man kan säkert vara feminist och borgerlig på samma gång. Däremot kan man inte vara borgerlig och för jämställdhet samtidigt. Det är lika motsägelsefullt som att gå i minkpäls om man är djurrättsaktivist.
När Timbro ger ut en bok om jämställthet är det i bästa fall ett dåligt skämt.
Cooper nämner lika villkor. Hon har alldeles rätt att där ligger jämställdheten. Inte i lika utfall.
Men Timbro, Svenskt Näringsliv och Alliansen har ett gemensamt överordnat mål och det är att öka skillnaden i befolkningens villkor. Det är nyttigt för underklassen att inte vara så trygga och välmående säger dom. För alla andra förhåller det sig underligt nog tvärtom.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2011-04-10, 13:43
Att framställa sig själv som offer är ett effektivt sätt att förtrycka sin omgivning på.Könsmaktsordning där kvinna alltid är underordnad och man alltid är överordnad bygger på en lögn.
Exempel forskning visar att det lika vanligt med kvinnlig förövare i relationsvåld,detta kan aldrig feminister erkänna eftersom dom säger att mäns våld mot kvinnor är en del av det patriarkala samhället,könsmaktsordning.
Därför så förtiger eller förminskar feminister detta och offrar dessa män som lever i dessa destruktiva förhållanden med slag och förnedringar.
Eftersom om dom erkänner detta så faller den feministiska retoriken om könsmaktsordningen samman som ett korthus därför ljuger man medvetet,och en ism som medvetet ljuger är inte värd förståelse eller respekt utan bara förakt.
Permalänk | Anmäl
michael lilja, 2011-04-10, 13:55
#1 Olof Lindberg,
Sluta skämta med oss nu, menar du att man inte kan vara för jämställdhet och rösta borgligt. Finns det något hugget i sten vad som är jämställdhet egentligen. Men radikalfeminister är ju nästan alltid socialister eller för det mesta kommunister
Eva Cooper
Kanske har det uppstått en sk. postfeminism i Sverige där de olika feministiska inriktningarna börjar spela ut sin roll och börjar träta inbördes om vad som är den rätta vägen och träter för trätandets skull som fallet med sedlarna.
Genusforskning och genusvetande har väl varit bra för jämställdheten i samhället men börjar det inte gå för långt när de ska ha genuspedagoger på dagis och göra barnen mer eller mindre könslösa vad fyller det för funktion egentligen. Jag tycker det har gått till överdrift och det kan nog snarare skapa förvirring och identitetsproblem för barnen tror jag.
Permalänk | Anmäl
Andersx Carlsson, 2011-04-10, 14:10
@1, Olof: Det är väl klart att man både kan vara borgerlig och för jämställdhet, om man med jämställdhet menar lika inför lagen etc?
Däremot kan man knappast vara borgerlig och feminist. Jag skulle föreslå att vi som gillar jämställdhet men tycker illa om feminismen låter bli att kalla oss feminister. Det är meningslöst att försöka "återerövra" termen från radikalfeministerna eftersom den redan har så ohyggligt dålig klang. Låt oss istället referera till oss själva som humanister, kulturliberaler, eller helt enkelt jämlikhetsförespråkare. Feminism har nästan lika dålig klang som nazism enligt min mening.
Permalänk | Anmäl
Gustav S, 2011-04-10, 14:25
Andersx#3
Rösta borgerligt kan man väl göra oavsett åsikt. Det kan ju vara ett misstag:-)
Vad jag menar är att Alliansens samtliga reformer syftar till att öka ojämlikheten i samhället. Dom anser att det är bra för samhället om levnadsvillkoren sklijer sig mer än idag. Kombinerat med starkt skydd för arv och förmögenheter ger det här ett samhälle där vissa föds i solsken och vissa i regn, som Juholt kanske skulle sagt.
Gustav#4
Du blandar ihop rättstrygghet med jämställdhet. Jämställdhet betyder att individer oavsett kön, åsikt, ras och socialt arv har någorlunda lika villkor för att kunna göra sina livsval och använda sina talanger.
Jämställdhet kräver starka sociala rättigheter och små ekonomiska maktskillnader mellan individer. Det är motsatsen till vad Timbro propagerar för.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2011-04-10, 14:50
Vad mig anbelangar så kan man inte vara borgerlig och genusfeminist samtidigt.
Genusfeminism grundar sig i ett socialistiskt samhälle där strävan är att minimera alla olikheter mellan människor inte minst de mellan könen. Genusfeminister utgår från att könsroller är en social konstruktion och inte biologi. Genusfeministerna bygger en ideologisk värld där människan är till för statens syften, inte tvärtom.
Får jag fråga vad som är så fel med tydliga könsroller?
Där kvinnor av egen inneboende kraft tar sig fram på männens arena utan kvotering, hundratals kvinnor har redan bevisat att det går.
Kvinnor har kraften, rättigheterna och möjligheterna att göra detta idag, men istället pågår en nedmontering av könsrollerna som förvirrar både pojkar och flickor och bidrar till en ökad identitetslöshet.
I genusplanen ingår ett aktivt arbete i förskolan för att feminisera pojkar och man tror sig om att på så sätt kunna ta bort deras agressivitet och tävlingsinriktning, allt i syfte att öka flickornas chanser.
En borgerlig feminist måste uppgradera kvinnan till en kapabel varelse som själv slåss för sin framgång. Lika agressivt och tävlingsinriktat som män. Alla vill inte och det måste också få vara OK.
Allt annat är att ikläda kvinnor en offerkofta som få av oss vill bli påtvingade.
Ingen kvinna vill vinna ett sällskapsspel genom att få fördelen att hoppa över varannan ruta. Ingen vill heller bli inkvoterad i ett jobb på andra grundvalar än rena meriter.
Permalänk | Anmäl
Christina Lundqvist, 2011-04-10, 15:01
#6 Christina Lundqvist
Håller med dig i allt du skriver. Snoppa av pojkarna genom feminisering redan i småskolan mynnar ut i feminina pojkar som inte ens en radikalfeminist vill ha och som kanske tar en ände med förskräckelse för det är ju inget annat än ett experiment med människor. Egentligen fattar jag inte hur det har kunnat gå så här långt, det är en skam.
Permalänk | Anmäl
Andersx Carlsson, 2011-04-10, 15:20
Man kan visst vara borgerlig och feminist. De feminister jag sympatiserar mest med råkar vara liberala. Det är bara KD-feminister (om det nu finns sådana) som aldrig kan vara trovärdiga eftersom
detta parti vill reducera kvinnan till en barnalstrande hushållmaskin.
Permalänk | Anmäl
Charlie Darwin, 2011-04-10, 16:00
Jag instämmer att genusvetenskapen är en förlängning av socialismen, där varje individ ska vara likvärdig och utbytbar mot vilken som helst annan.
Permalänk | Anmäl
Magnus Hansson, 2011-04-10, 16:01
Magnus#9
Du har fel. Genusvetenskapen tar inte ställning till om samhället bör åstadkomma könsmässig jämlikhet eller om den kan uppnås genom ändrade attityder mellan individer. Genusvetenskapen analyserar könsrelaterade maktskillnader.
Det kan naturligtvis vara tillräckligt skrämmande för vissa.
Men att sträva efter likvärdiga möjligheter för människor är faktisk inget farligt. Det är motsatsen som är värd förakt.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2011-04-10, 18:21
#10 Olof Lindberg
Helt fel genusvetenskapen är ren och skär feminism som också går hand i hand med socialism ......
Permalänk | Anmäl
Andersx Carlsson, 2011-04-10, 18:33
Man kan givetvis förespråka att staten ska kontrollera produktionsmedlen samtidigt som man har ett djupt engagemang för demokrati, men om man kallar sig kommunist kommer ens inställning till demokrati naturligtvis att ifrågasättas. På samma sätt kan man fundera över om det är möjligt att kalla sig feminist utan att samtidigt associeras med allsköns tokerier som radikalfeministerna har kommit upp med.
Permalänk | Anmäl
Ulf Carlson, 2011-04-10, 19:52
Det här ordet radikalfeminist...
Feminismen är politiskt och kulturellt brokig, mångfassetterad och världsomspännande. En demokrati-rörelse och just därför nästan lika bred som demokrtati-tanken själv. Nästan!
Få feminister använder ordet "radikalfeminist". Det är mer ett skällsord än en beskrivning av ett specifikt tankeinnehåll. Det är ett "högerord". I den mån ordet betyder något alls så innebär det att man som grundanalys utgår från att könsmaktsordningen existerar - som en global samhällsordning. Feminismens "basics" alltså.
Bevisen på att könsmaktsordningen är i funktion är överväldigande. Därför har "basics" politiskt förflyttats från vänster mot höger - så att även (m) idag använder ordet könsmaktsordning. Ett alternativt uttryck är "systematiskt missgynnande", där ordet "system" ska förstås som samhällsnivå.
Fortfarande är man "radikal" om man anser att kvinnor i Sverige och i världen är systematiskt missgynnade som medborgare. Radikal betyder att man vill förändra från grunden.
Vad står de människor för som INTE är radikala?
Permalänk | Anmäl
Gunnel Gomér, 2011-04-10, 21:00
Sluta använd uttrycket feminist över huvudtaget. Det är passé och kränkande. Prata jämställdhet och jämställdister istället. För det är ju det vi vill åt, eller hur?
Permalänk | Anmäl
Svennebanan, 2011-04-10, 21:27
# Fortfarande är man "radikal" om man anser att kvinnor i Sverige och i världen är systematiskt missgynnade som medborgare
Snickesnack.
De flesta myter om missgynnade kvinnor i SVERIGE har vi för länge sedan slagit hål på.
Det kommer att fortsätta sålänge den kulturmarxistiska analysen som ligger i botten för könsmaktanalysen propagerar för en enda generell teori : Männen äger alla problem som händer kvinnor.
Så enkelt kan man sammanfatta hela den befängda teoribyggnaden för feminismen.
Och som sådan är den rakt upp och ner diskriminernade.
Jämställdhetståget har , för feministerna, har gått för länge sedan.
Permalänk | Anmäl
Sven Stromitzky, 2011-04-10, 21:56
Hej Eva! Jag har tyvärr inte läst boken utan bara debattartikeln men jag misstänker att du blandat ihop radikalfeminism med radikal feminism. Radikalfeminism är en rätt specifik teoribildning där könmaktsordningen utgår från sexualiteten, den är utvecklad av främst amerikanska akademiker, ex. Catherine MacKinnon. Det finns intressanta aspekter exempelvis Brownmillers analys av mäns våld mot kvinnor. Men teorin har alldeles för många tydliga svagheter varför den har tappat mark. Sexradikalism har blivit ett betydligt vanligare perspektiv bland svenska feminister när det gäller sexualitet. Och generellt har "välfärdsfeminism" eller "statsfeminism" egentligen varit det ledande perspektivet bland feminister sedan lång tid tillbaka.
Permalänk | Anmäl
Per Båvner, 2011-04-10, 22:03
Det finns flera sorters fascism ligt och radikal men lik förbannat så är det fascism,med samma samhälls analys med samma värdegrund
Permalänk | Anmäl
michael lilja, 2011-04-11, 06:19
Om könen är lika, vari ligger problemet att det råder snedfördelning inom vissa yrken?
Permalänk | Anmäl
Vera John, 2012-05-05, 00:33
19 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Man kan säkert vara feminist och borgerlig på samma gång. Däremot kan man inte vara borgerlig och för jämställdhet samtidigt. Det är lika motsägelsefullt som att gå i minkpäls om man är djurrättsaktivist.
När Timbro ger ut en bok om jämställthet är det i bästa fall ett dåligt skämt.
Cooper nämner lika villkor. Hon har alldeles rätt att där ligger jämställdheten. Inte i lika utfall.
Men Timbro, Svenskt Näringsliv och Alliansen har ett gemensamt överordnat mål och det är att öka skillnaden i befolkningens villkor. Det är nyttigt för underklassen att inte vara så trygga och välmående säger dom. För alla andra förhåller det sig underligt nog tvärtom.
Att framställa sig själv som offer är ett effektivt sätt att förtrycka sin omgivning på.Könsmaktsordning där kvinna alltid är underordnad och man alltid är överordnad bygger på en lögn.
Exempel forskning visar att det lika vanligt med kvinnlig förövare i relationsvåld,detta kan aldrig feminister erkänna eftersom dom säger att mäns våld mot kvinnor är en del av det patriarkala samhället,könsmaktsordning.
Därför så förtiger eller förminskar feminister detta och offrar dessa män som lever i dessa destruktiva förhållanden med slag och förnedringar.
Eftersom om dom erkänner detta så faller den feministiska retoriken om könsmaktsordningen samman som ett korthus därför ljuger man medvetet,och en ism som medvetet ljuger är inte värd förståelse eller respekt utan bara förakt.
#1 Olof Lindberg,
Sluta skämta med oss nu, menar du att man inte kan vara för jämställdhet och rösta borgligt. Finns det något hugget i sten vad som är jämställdhet egentligen. Men radikalfeminister är ju nästan alltid socialister eller för det mesta kommunister
Eva Cooper
Kanske har det uppstått en sk. postfeminism i Sverige där de olika feministiska inriktningarna börjar spela ut sin roll och börjar träta inbördes om vad som är den rätta vägen och träter för trätandets skull som fallet med sedlarna.
Genusforskning och genusvetande har väl varit bra för jämställdheten i samhället men börjar det inte gå för långt när de ska ha genuspedagoger på dagis och göra barnen mer eller mindre könslösa vad fyller det för funktion egentligen. Jag tycker det har gått till överdrift och det kan nog snarare skapa förvirring och identitetsproblem för barnen tror jag.
@1, Olof: Det är väl klart att man både kan vara borgerlig och för jämställdhet, om man med jämställdhet menar lika inför lagen etc?
Däremot kan man knappast vara borgerlig och feminist. Jag skulle föreslå att vi som gillar jämställdhet men tycker illa om feminismen låter bli att kalla oss feminister. Det är meningslöst att försöka "återerövra" termen från radikalfeministerna eftersom den redan har så ohyggligt dålig klang. Låt oss istället referera till oss själva som humanister, kulturliberaler, eller helt enkelt jämlikhetsförespråkare. Feminism har nästan lika dålig klang som nazism enligt min mening.
Andersx#3
Rösta borgerligt kan man väl göra oavsett åsikt. Det kan ju vara ett misstag:-)
Vad jag menar är att Alliansens samtliga reformer syftar till att öka ojämlikheten i samhället. Dom anser att det är bra för samhället om levnadsvillkoren sklijer sig mer än idag. Kombinerat med starkt skydd för arv och förmögenheter ger det här ett samhälle där vissa föds i solsken och vissa i regn, som Juholt kanske skulle sagt.
Gustav#4
Du blandar ihop rättstrygghet med jämställdhet. Jämställdhet betyder att individer oavsett kön, åsikt, ras och socialt arv har någorlunda lika villkor för att kunna göra sina livsval och använda sina talanger.
Jämställdhet kräver starka sociala rättigheter och små ekonomiska maktskillnader mellan individer. Det är motsatsen till vad Timbro propagerar för.
Vad mig anbelangar så kan man inte vara borgerlig och genusfeminist samtidigt.
Genusfeminism grundar sig i ett socialistiskt samhälle där strävan är att minimera alla olikheter mellan människor inte minst de mellan könen. Genusfeminister utgår från att könsroller är en social konstruktion och inte biologi. Genusfeministerna bygger en ideologisk värld där människan är till för statens syften, inte tvärtom.
Får jag fråga vad som är så fel med tydliga könsroller?
Där kvinnor av egen inneboende kraft tar sig fram på männens arena utan kvotering, hundratals kvinnor har redan bevisat att det går.
Kvinnor har kraften, rättigheterna och möjligheterna att göra detta idag, men istället pågår en nedmontering av könsrollerna som förvirrar både pojkar och flickor och bidrar till en ökad identitetslöshet.
I genusplanen ingår ett aktivt arbete i förskolan för att feminisera pojkar och man tror sig om att på så sätt kunna ta bort deras agressivitet och tävlingsinriktning, allt i syfte att öka flickornas chanser.
En borgerlig feminist måste uppgradera kvinnan till en kapabel varelse som själv slåss för sin framgång. Lika agressivt och tävlingsinriktat som män. Alla vill inte och det måste också få vara OK.
Allt annat är att ikläda kvinnor en offerkofta som få av oss vill bli påtvingade.
Ingen kvinna vill vinna ett sällskapsspel genom att få fördelen att hoppa över varannan ruta. Ingen vill heller bli inkvoterad i ett jobb på andra grundvalar än rena meriter.
#6 Christina Lundqvist
Håller med dig i allt du skriver. Snoppa av pojkarna genom feminisering redan i småskolan mynnar ut i feminina pojkar som inte ens en radikalfeminist vill ha och som kanske tar en ände med förskräckelse för det är ju inget annat än ett experiment med människor. Egentligen fattar jag inte hur det har kunnat gå så här långt, det är en skam.
Man kan visst vara borgerlig och feminist. De feminister jag sympatiserar mest med råkar vara liberala. Det är bara KD-feminister (om det nu finns sådana) som aldrig kan vara trovärdiga eftersom
detta parti vill reducera kvinnan till en barnalstrande hushållmaskin.
Jag instämmer att genusvetenskapen är en förlängning av socialismen, där varje individ ska vara likvärdig och utbytbar mot vilken som helst annan.
Magnus#9
Du har fel. Genusvetenskapen tar inte ställning till om samhället bör åstadkomma könsmässig jämlikhet eller om den kan uppnås genom ändrade attityder mellan individer. Genusvetenskapen analyserar könsrelaterade maktskillnader.
Det kan naturligtvis vara tillräckligt skrämmande för vissa.
Men att sträva efter likvärdiga möjligheter för människor är faktisk inget farligt. Det är motsatsen som är värd förakt.
#10 Olof Lindberg
Helt fel genusvetenskapen är ren och skär feminism som också går hand i hand med socialism ......
Man kan givetvis förespråka att staten ska kontrollera produktionsmedlen samtidigt som man har ett djupt engagemang för demokrati, men om man kallar sig kommunist kommer ens inställning till demokrati naturligtvis att ifrågasättas. På samma sätt kan man fundera över om det är möjligt att kalla sig feminist utan att samtidigt associeras med allsköns tokerier som radikalfeministerna har kommit upp med.
Det här ordet radikalfeminist...
Feminismen är politiskt och kulturellt brokig, mångfassetterad och världsomspännande. En demokrati-rörelse och just därför nästan lika bred som demokrtati-tanken själv. Nästan!
Få feminister använder ordet "radikalfeminist". Det är mer ett skällsord än en beskrivning av ett specifikt tankeinnehåll. Det är ett "högerord". I den mån ordet betyder något alls så innebär det att man som grundanalys utgår från att könsmaktsordningen existerar - som en global samhällsordning. Feminismens "basics" alltså.
Bevisen på att könsmaktsordningen är i funktion är överväldigande. Därför har "basics" politiskt förflyttats från vänster mot höger - så att även (m) idag använder ordet könsmaktsordning. Ett alternativt uttryck är "systematiskt missgynnande", där ordet "system" ska förstås som samhällsnivå.
Fortfarande är man "radikal" om man anser att kvinnor i Sverige och i världen är systematiskt missgynnade som medborgare. Radikal betyder att man vill förändra från grunden.
Vad står de människor för som INTE är radikala?
Sluta använd uttrycket feminist över huvudtaget. Det är passé och kränkande. Prata jämställdhet och jämställdister istället. För det är ju det vi vill åt, eller hur?
# Fortfarande är man "radikal" om man anser att kvinnor i Sverige och i världen är systematiskt missgynnade som medborgare
Snickesnack.
De flesta myter om missgynnade kvinnor i SVERIGE har vi för länge sedan slagit hål på.
Det kommer att fortsätta sålänge den kulturmarxistiska analysen som ligger i botten för könsmaktanalysen propagerar för en enda generell teori : Männen äger alla problem som händer kvinnor.
Så enkelt kan man sammanfatta hela den befängda teoribyggnaden för feminismen.
Och som sådan är den rakt upp och ner diskriminernade.
Jämställdhetståget har , för feministerna, har gått för länge sedan.
Hej Eva! Jag har tyvärr inte läst boken utan bara debattartikeln men jag misstänker att du blandat ihop radikalfeminism med radikal feminism. Radikalfeminism är en rätt specifik teoribildning där könmaktsordningen utgår från sexualiteten, den är utvecklad av främst amerikanska akademiker, ex. Catherine MacKinnon. Det finns intressanta aspekter exempelvis Brownmillers analys av mäns våld mot kvinnor. Men teorin har alldeles för många tydliga svagheter varför den har tappat mark. Sexradikalism har blivit ett betydligt vanligare perspektiv bland svenska feminister när det gäller sexualitet. Och generellt har "välfärdsfeminism" eller "statsfeminism" egentligen varit det ledande perspektivet bland feminister sedan lång tid tillbaka.
Det finns flera sorters fascism ligt och radikal men lik förbannat så är det fascism,med samma samhälls analys med samma värdegrund
Om könen är lika, vari ligger problemet att det råder snedfördelning inom vissa yrken?