Om författaren
Lars Tvede-Jensen är partner och ansvarig för rådgivning inom infrastruktur på PwC.
Efter två tuffa vintrar frågar sig resenärer och företag: varför kan man inte komma till rätta med tågtrafiken?
Olika experter har gjort bedömningar av vad störningarna kostat samhället, och även genom enkla överslag kan man inse att fyllda vänthallar och perronger liksom stillastående tåg och försenade eller uteblivna avgångar innebär ett slöseri med människors tid och allvarliga skador för företagens transportbehov. När vi förstått det kvarstår den egentliga frågan: vilken kvalitet vill vi som medborgare ha, vad kostar åtgärderna och hur mycket är vi beredda att betala för att komma till rätta med problemen?
Trafikverket ser just nu över kapaciteten på järnvägen på uppdrag av regeringen. Det är uppenbart att tågtrafiken är så tät på vissa kritiska platser att minsta störning fortplantar sig och skapar följdeffekter som kan vara betydligt mer kostsamma än den ursprungliga störningen. Järnvägssystemet är trögrörligt, och förändringar tar tid att införa, inte bara när de kräver ny räls. Trafikplanering och fördelning av tåglägen sker med lång framförhållning, och tillgången till fordon kan knappast heller betraktas som flexibel.
Finns det då något som kan göras för att förbättra situationen, annat än att utöka kapaciteten genom investeringsprogram i mångmiljardklassen?
Banavgifter är ett sätt att förändra och styra utnyttjandet, på motsvarande sätt som trängselskatter för vägtrafiken i storstäderna. Genom att prissätta tåglägen baserat på efterfrågan kan man påverka hur trafiken över dygnet ser ut, och få ett nytt sätt att prioritera vissa typer av trafik framför andra. Det kräver förstås noggrann analys, planering och konsekvensbedömningar för att genomföra prisändringar, men det råder ingen tvekan om att prissättning är ett av de mest kraftfulla sätten att styra hur trafiken utnyttjar infrastrukturen. Det finns även möjligheter att låta efterfrågan styra prissättningen genom auktioner för särskilt attraktiva tåglägen.
En annan springande punkt för att förbättra prestationerna under vinterförhållanden är möjligheterna att utkräva ansvar. SJ har lagt stor energi på att förenkla återbetalning av biljettkostnader, men i nuläget finns i praktiken inga verkningsfulla sätt för systemets aktörer att begära skadestånd från varandra om kvaliteten brister under onormala förhållanden.
Kanske blir det med stöd i EU-direktiv snart möjligt att utkräva kvalitetsavgifter av den som orsakar störningen, men bara så länge det råder "normala driftsförhållanden". De brittiska järnvägsföretagen kan kräva kompensation för förseningar som beror på infrastrukturen, vilket har lett till förbättringar. SJ försökte efter förra vintern stämma Trafikverket och begära 110 mkr i skadestånd, men det säger sig självt att det uppstår svårigheter att hantera sådana krav mellan ett statligt ägt bolag och en statlig myndighet, så länge ärendet landar för prövning på Regeringskansliets bord. Det kommer utan tvekan att uppstå nya intressanta situationer med andra förutsättningar i takt med att avregleringen inom persontrafiken medför att alternativa järnvägsföretag tar marknadsandelar.
Jag tror avslutningsvis att de relevanta insatserna för att komma till rätta med vinterproblemen finns på fem områden:
1. Avgifter: inför differentierade och trafikstyrande avgifter baserade på efterfrågan för järnvägstrafiken.
2. Ansvar: förbättra möjligheterna att genom trafikeringsavtalen få kompensation för brister i andra aktörers ansvarsområden, även under svåra förhållanden.
3. Styrning och uppföljning. Efter störningarna 2002 klarade inte Banverket att formulera åtgärder som var möjliga att följa upp. Det är centralt att de åtgärdsprogram som nu presenterats följs upp av regeringen och andra.
4. Förmågan att prioritera drift- och underhållsinsatser: principen av att bekosta investeringar genom att dra ned på underhållsbudgeten måste belysas tydligare. Även värdet av underhållsinsatser för järnvägssystemets funktion måste hamna mer i fokus.
5. Underhållsbudget för varje anläggning måste utformas fastställas samtidigt som investeringen beslutas, vilket inte sker idag.
Möjligheterna att åtgärda problemen hänger på om man klarar att fokusera på att genomföra åtgärder inom dessa områden.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34916
Järnvägen behöver inte ett skit förutom fungerande tåg som kommer och går i tid.
Varför kan japanska tåg komma på sekunden? Varför avgår och ankommer shinkansen på minuten efter flera mils färd? Varför har Sverige sämst infrastruktur i världen?
Permalänk | Anmäl
Jessica , 2011-04-08, 12:40
Det är väl väldigt märkligt att börja tala om trängselavgifter i det skick som vårt tågnät befinner sig i. Sluta tramsa och bygg ut det där jäkla tågnätet nån gång. Nej, nej, istället så ska vi privatisera och skapa konkurreeeeens, för det, förstår ni, kommer trolla fram ett bättre tågnät. Vips! Och givetvis så är de inblandade företagens mål att alla kan ta sig från A till B i tid över hela Sverige, och inte av att få ut så hög vinst som möjligt på kortast tid. NOT!
Är så förbannat trött på svammel!
Permalänk | Anmäl
Ankstjärt, 2011-04-08, 13:01
Stora infrastruktur-projekt som järnvägar är svåra att privatfinansiera då de automatiskt blir monopol på grund utav de stora investeringskostnaderna. De stora stamnäten måste oftast därför på något vis garanteras utav staten.
Det är så långsiktiga investeringar att snabba klipp är svåra att göra och då faller många privata aktörer bort.
Sätter man en väldigt hög prislapp på resorna för att snabbt få in kostnaderna så riskerar vi att mista samhällsviktiga funktioner till skada för samhället till än högre kostnader.
Annars så måste det mesta bära sina egna kostnader men resandet är nödvändigt och hur illa det än är med kollektiva transporter så är de helt avgörande för en mängd funktioner i samhället.
Det är helt riktigt i att man måste förutse underhållskostnaderna bättre när man beslutar om investeringar på lång sikt och det har tydligen slarvats rejält med den saken vad gäller svenska järnvägsnätet.
Permalänk | Anmäl
Mikael Forsberg, 2011-04-08, 13:03
En sakfråga som nog kan besvaras av sakkunniga debattörer.
Vilken är fordonsskatten på en järnvägsvagn?
Permalänk | Anmäl
Greger Morin, 2011-04-08, 14:49
Jeeesuuus.....
Stockholm har trängselavgifter för att styra rusningstrafiken antingen till andra tidpunkter eller till buss/tunnelbana/pendlingståg.
Denna flexibilitet för resenärer existerar inte för lite mer långväga resenärer!
T.ex. årets stora resaredag, lille julatton, sk den föras över på själva julafton istället?
Ok, i en del fall är ju bil och flyg alternativ, men det är ju inte riktigt det vi vill.
Finn det ingen typ av behandling för människor som tycker att det finns inget problem som inte kan lösas med rätt incitamentstruktur. Suck.
Permalänk | Anmäl
Mats Carlsson, 2011-04-08, 19:35
Järnvägen i sverige är ett av världens största skämt! Det de behöver är ingen beredd att betala. Finns det någon i detta land som tror att järnvägstrafiken i sverige kan bli ett alternativ till bil, buss och lastbil inom en överskådlig framtid?
Tåg som ibland går i tid, ibland inte, ibland kommer de inte fram alls, ibland får bussar köra ut och hämta hem resenärerna. Ibland (som nu ikväll i Bromölla) får resenärerna gå ur tåget och gå längs med järnvägen till närmaste hus/väg som i detta fall råkade vara EKO-hallen i Fjälkinge där man fick besked att bussar skulle komma så smånigom, ingen visste när dock. De är inte hemma än.
Ett välkännt scenario som skulle kunna varit var som helst i sverige, när som helst.
Jag jobbar i åkeribranchen och jag kan säga att där räknar vi i minuter och som mest i timmar och inte dagar eller veckor när gods ska levereras. Det finns inga företag idag med stora lager, allt ligger "på vägen" och måste komma fram oavsett vad som händer. Hur ska Järnvägen kunna konkurrera om detta?
Folk som måste vara på plats på ett visst ställe kan inte riskera att åka järnväg, de vet ju inte när de kommer fram.
Jag är helt övertygad om att Adelsohn har rätt när han säger att SJ har varit en politisk lekstuga i 25år jag har själv upplevt liknande utveckling i ett annat gammalt statligt verk, inget nämnt inget glömt.
Permalänk | Anmäl
Johan C-berg, 2011-04-08, 20:02
Det järnvägen behöver allra minst nu är fler konsulter och slipsnissar som kan hitta på fantastiska teorier om hur allting borde vara.
Problemen vi har idag är resultatet av regeringen Bildts nyliberala korståg på 90-talet. Marknadsekonomi är inte alltid en bra idé...
Permalänk | Anmäl
Jakob Jonsson, 2011-04-08, 20:57
#1 Jessica
Tåg är fordon och de fungerar förhållandevis bra. Det planerade underhållet på dessa fordon är erfarenhetsbaserat och välutvecklat.
89% av alla förseningar i vinter berodde på infrastrukturen, några få % på personalbrist och resten på fordonen.
Men du är inte ensam om att leva i den villfarelsen att allt är "tågens och SJ:s" fel.
SJ är numera bara en av operatörerna och som sagt, fordonen är inte de som ställer till de största problemen.
Permalänk | Anmäl
leif w-n, 2011-04-09, 06:41
Man blir nästan mållös.
Karln tycker att han kommer med ett intelligent förslag. Lika intelligent som att lösa Stockholms bostadsbrist med marknadshyror ungefär. Höj priset tills kunderna blir lika få som utbudet klarar.
Är det vad man lär sig på Handelshögskolan så tror jag att rottingmajoren demoniserar fel lärarkår.
Parallellerna mellan Sovetisk politisk ekonomistyrning och vår egen verklighet blir allt tydligare för varje år med nyliberalismen vid makten.
I Sovjet använde man ett system med köer på trottoarerna för att anpassa kundernas antal till utbudet. Här är vi bara aningen mer sofistikerade.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2011-04-09, 09:12
Hej regeringen!
Vad skulle ni tycka om lite mer pengar till statskassan?
Jag är konsult och har kommit på en ny skatt!
Låter det intressant?
Permalänk | Anmäl
TAGE UNIKSSON, 2011-04-09, 17:39
Förslaget att införa en Trängselskatt är märklig, om inte rent komisk. Visst kan en åtgärd vara att försöka få ned utnyttjandet av tågtransporterna då dessa ändå inte fungerar, men är det inte så att tågtransporterna är oerhört viktiga med tanke på klimatmålen?
Jag ser inte ett enda inlägg (kan ha missat något) där man ifrågasätter kostnadsnivåerna. Ska vi i Sverige ha dubbelt så höga drift- och underhållskostnader och få ut hälften så lite kapacitet i transporter i jämförelse med de flesta andra välutvecklade länder inom EU och OECD? Visst, infrastrukturen bör finansieras av allmäna medel, men måste den styras av politiker i regering och riksdag? I Sverige har vi långt fler branscher än transporter på spårbunden väg där man har komplexa problem att ta hänsyn till i sin planering, men det löser man med modern styrning och uppföljning av verksamheten där bl.a. processutveckling är ett viktigt inslag för att få kvalitet och snabbhet i leverenserna. Byt ut ledningarna i Trafikverk m.fl. institutionen och tillsätt mer kompetent folk från näringslivet så kommer de att lösa problemen inom de kostnadsramar som redan ligger. Lämnar regeringen dessa nya 800 miljoner till nuvarande verksamhetsledningar så kommer de ätas upp utan att något märkbart kommer att hända, förutom att tågtransporterna fortsatt kommer fallera vid minsta oväder.
Permalänk | Anmäl
R Ström, 2011-04-10, 00:36
Jag undrar under vilken sten Lars Tvede-Jensen krypit fram? Hur tänker han? Vi har mer än 50 olika järnvägsföretag på spåren. De fraktar både gods och eller människor. De flesta av företagen är små så det Lars föreslår skulle få förödande konsekvenser. Det skulle bli så dyrt att förflytta sig på den svenska järnvägen att det bara skulle vara de stora som hade råd. Med de stora menar jag tyskarna, engelsmännen, danska och norska staten. Samt större konsortsium bestående av några privata intressenter samt något statsägt aktiebolag från något land annat än sverige.
Den enda möjligheten vi har att få ordning på järnvägen igen är att ge ett klart mandat om att det är den svenska staten och bara staten som ska köra tåg i Sverige. På så vis kan vi ha råd med de investeringar som behöver göras för att få en fungerande järnväg i vårt land igen.
Att komma med den befängda iden som R. Ström kom med, att låta den privata marknaden ersätta de som nu sitter i ledningen för trafikverket, transportstyrelsen och järnvägsföretag avknoppade från gamla SJ är ren galenskap. Järnvägstransporter är först och främst klassat som säkerhetsarbete. Så varje lokförare, växlare och tågmästare/tågvärd arbeter i säkerhetstjänst. Det är något som näringslivet inte lär sig på en kafferast. På järnvägen gäller helt egna lagar och förordningar som måste förstås och anpassas varje år samt hållas utbildning i för all berörd personal. Att försöka ersätta insatt personal i ledande ställning på de olika "instutionerna" med folk utifrån är lika tokigt som att ta ett kassabiträde rakt av och låta han eller hon utföra polisiära ingripande utan någon som hest erfarenhet.
Nä, om de som sitter i ledande ställning på trafikverket, transportstyrelsen och SJ, av regeringen fick klara mandat och medel att köra tåg utan att konkurensutsättas, så ska ni se att det börjar fungera som det gjorde för drygt 25 år sen.
Ett land. En järnvägsoperatör. En fungerande järnväg.
Om de som inte begriper hur man kör tåg annat än modelljärnväg. Kunde låta bli en fungerande struktur på den riktiga järnvägen. Och låta den skötas av de som sätter ett värde på att se till att allt fungerar. Då skulle allt bli bättre. Jag vet att det under alla de år som jag varit lokförare. Har funnits högt uppsatta chefer inom järnvägen som svurit ve och förbannelser över de politiska vansinnigheterna de tvingats genomföra. Skyll inte på tjänstemännen att tågen står stilla. Det är politikerna och deras vansinniga beslut vi har att tacka för det vi har nu.
MVH
Lokförare på Tågkompaniet och aktiv socialdemokratisk politiker i Borlänge.
Björn Högberg
Permalänk | Anmäl
B. Högberg, 2011-04-11, 00:05
Självklart skall man differentiera banavgiften om efterfrågan är större än utbudet. Att pumpa in hundratals skattemiljarder i större utbud är inte lösningen om man nu inte bara ser järnvägen som en enda stor arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Permalänk | Anmäl
Lars, 2011-04-11, 10:09
#13
I norrland har man onekligen byggt järnvägar utav vad som kan tolkas likt arbetsmaknadspolitiska skäl. Däremot så är underhåll och definitivt utbyggnad utav järnvägen eftersatt i mellersta och södra Sverige.
Vad som behövs är massiva satsningar på såväl dubbelspår som höghastighetsräls hela vägen ner till övriga Europa och för den delen på sikt bro till Finland och höghastighetståg hela vägen genom Asien också.
Tråkigt nog tycks inte politikerna ha visioner mer än till deras egen plånbok nästa vecka dock.
Permalänk | Anmäl
Mikael Forsberg, 2011-04-11, 23:23
#14
Måste säga att jag är glad att politikerna håller hårdare i plånboken än dina visioner. Någonstans måste det finnas ett reellt behov. Dessvärre kännetecknas strävan om mer spår och högre hastigheter som drömmar av ingenjörer och anställda inom sektorn. .
Permalänk | Anmäl
Lars, 2011-04-12, 19:27
#15
Nu menade jag deras egna plånböcker när de hellre gör kortsiktiga satsningar som deras omgivning kan dra mer omedelbar vinst utav. Vapen till krig i utlandet med helt oredovisade utgifter många gånger exempelvis.
Ett reellt behov finns definitivt av bara underhåll om inte annat då elledningarna trillar ner hela tiden och växlarna inte fungerar ens på sommaren. Men politikerna åker inte tåg eftersom de har tillgång till privatjets.
Permalänk | Anmäl
Mikael Forsberg, 2011-05-09, 12:35
16 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Järnvägen behöver inte ett skit förutom fungerande tåg som kommer och går i tid.
Varför kan japanska tåg komma på sekunden? Varför avgår och ankommer shinkansen på minuten efter flera mils färd? Varför har Sverige sämst infrastruktur i världen?
Det är väl väldigt märkligt att börja tala om trängselavgifter i det skick som vårt tågnät befinner sig i. Sluta tramsa och bygg ut det där jäkla tågnätet nån gång. Nej, nej, istället så ska vi privatisera och skapa konkurreeeeens, för det, förstår ni, kommer trolla fram ett bättre tågnät. Vips! Och givetvis så är de inblandade företagens mål att alla kan ta sig från A till B i tid över hela Sverige, och inte av att få ut så hög vinst som möjligt på kortast tid. NOT!
Är så förbannat trött på svammel!
Stora infrastruktur-projekt som järnvägar är svåra att privatfinansiera då de automatiskt blir monopol på grund utav de stora investeringskostnaderna. De stora stamnäten måste oftast därför på något vis garanteras utav staten.
Det är så långsiktiga investeringar att snabba klipp är svåra att göra och då faller många privata aktörer bort.
Sätter man en väldigt hög prislapp på resorna för att snabbt få in kostnaderna så riskerar vi att mista samhällsviktiga funktioner till skada för samhället till än högre kostnader.
Annars så måste det mesta bära sina egna kostnader men resandet är nödvändigt och hur illa det än är med kollektiva transporter så är de helt avgörande för en mängd funktioner i samhället.
Det är helt riktigt i att man måste förutse underhållskostnaderna bättre när man beslutar om investeringar på lång sikt och det har tydligen slarvats rejält med den saken vad gäller svenska järnvägsnätet.
En sakfråga som nog kan besvaras av sakkunniga debattörer.
Vilken är fordonsskatten på en järnvägsvagn?
Jeeesuuus.....
Stockholm har trängselavgifter för att styra rusningstrafiken antingen till andra tidpunkter eller till buss/tunnelbana/pendlingståg.
Denna flexibilitet för resenärer existerar inte för lite mer långväga resenärer!
T.ex. årets stora resaredag, lille julatton, sk den föras över på själva julafton istället?
Ok, i en del fall är ju bil och flyg alternativ, men det är ju inte riktigt det vi vill.
Finn det ingen typ av behandling för människor som tycker att det finns inget problem som inte kan lösas med rätt incitamentstruktur. Suck.
Järnvägen i sverige är ett av världens största skämt! Det de behöver är ingen beredd att betala. Finns det någon i detta land som tror att järnvägstrafiken i sverige kan bli ett alternativ till bil, buss och lastbil inom en överskådlig framtid?
Tåg som ibland går i tid, ibland inte, ibland kommer de inte fram alls, ibland får bussar köra ut och hämta hem resenärerna. Ibland (som nu ikväll i Bromölla) får resenärerna gå ur tåget och gå längs med järnvägen till närmaste hus/väg som i detta fall råkade vara EKO-hallen i Fjälkinge där man fick besked att bussar skulle komma så smånigom, ingen visste när dock. De är inte hemma än.
Ett välkännt scenario som skulle kunna varit var som helst i sverige, när som helst.
Jag jobbar i åkeribranchen och jag kan säga att där räknar vi i minuter och som mest i timmar och inte dagar eller veckor när gods ska levereras. Det finns inga företag idag med stora lager, allt ligger "på vägen" och måste komma fram oavsett vad som händer. Hur ska Järnvägen kunna konkurrera om detta?
Folk som måste vara på plats på ett visst ställe kan inte riskera att åka järnväg, de vet ju inte när de kommer fram.
Jag är helt övertygad om att Adelsohn har rätt när han säger att SJ har varit en politisk lekstuga i 25år jag har själv upplevt liknande utveckling i ett annat gammalt statligt verk, inget nämnt inget glömt.
Det järnvägen behöver allra minst nu är fler konsulter och slipsnissar som kan hitta på fantastiska teorier om hur allting borde vara.
Problemen vi har idag är resultatet av regeringen Bildts nyliberala korståg på 90-talet. Marknadsekonomi är inte alltid en bra idé...
#1 Jessica
Tåg är fordon och de fungerar förhållandevis bra. Det planerade underhållet på dessa fordon är erfarenhetsbaserat och välutvecklat.
89% av alla förseningar i vinter berodde på infrastrukturen, några få % på personalbrist och resten på fordonen.
Men du är inte ensam om att leva i den villfarelsen att allt är "tågens och SJ:s" fel.
SJ är numera bara en av operatörerna och som sagt, fordonen är inte de som ställer till de största problemen.
Man blir nästan mållös.
Karln tycker att han kommer med ett intelligent förslag. Lika intelligent som att lösa Stockholms bostadsbrist med marknadshyror ungefär. Höj priset tills kunderna blir lika få som utbudet klarar.
Är det vad man lär sig på Handelshögskolan så tror jag att rottingmajoren demoniserar fel lärarkår.
Parallellerna mellan Sovetisk politisk ekonomistyrning och vår egen verklighet blir allt tydligare för varje år med nyliberalismen vid makten.
I Sovjet använde man ett system med köer på trottoarerna för att anpassa kundernas antal till utbudet. Här är vi bara aningen mer sofistikerade.
Hej regeringen!
Vad skulle ni tycka om lite mer pengar till statskassan?
Jag är konsult och har kommit på en ny skatt!
Låter det intressant?
Förslaget att införa en Trängselskatt är märklig, om inte rent komisk. Visst kan en åtgärd vara att försöka få ned utnyttjandet av tågtransporterna då dessa ändå inte fungerar, men är det inte så att tågtransporterna är oerhört viktiga med tanke på klimatmålen?
Jag ser inte ett enda inlägg (kan ha missat något) där man ifrågasätter kostnadsnivåerna. Ska vi i Sverige ha dubbelt så höga drift- och underhållskostnader och få ut hälften så lite kapacitet i transporter i jämförelse med de flesta andra välutvecklade länder inom EU och OECD? Visst, infrastrukturen bör finansieras av allmäna medel, men måste den styras av politiker i regering och riksdag? I Sverige har vi långt fler branscher än transporter på spårbunden väg där man har komplexa problem att ta hänsyn till i sin planering, men det löser man med modern styrning och uppföljning av verksamheten där bl.a. processutveckling är ett viktigt inslag för att få kvalitet och snabbhet i leverenserna. Byt ut ledningarna i Trafikverk m.fl. institutionen och tillsätt mer kompetent folk från näringslivet så kommer de att lösa problemen inom de kostnadsramar som redan ligger. Lämnar regeringen dessa nya 800 miljoner till nuvarande verksamhetsledningar så kommer de ätas upp utan att något märkbart kommer att hända, förutom att tågtransporterna fortsatt kommer fallera vid minsta oväder.
Jag undrar under vilken sten Lars Tvede-Jensen krypit fram? Hur tänker han? Vi har mer än 50 olika järnvägsföretag på spåren. De fraktar både gods och eller människor. De flesta av företagen är små så det Lars föreslår skulle få förödande konsekvenser. Det skulle bli så dyrt att förflytta sig på den svenska järnvägen att det bara skulle vara de stora som hade råd. Med de stora menar jag tyskarna, engelsmännen, danska och norska staten. Samt större konsortsium bestående av några privata intressenter samt något statsägt aktiebolag från något land annat än sverige.
Den enda möjligheten vi har att få ordning på järnvägen igen är att ge ett klart mandat om att det är den svenska staten och bara staten som ska köra tåg i Sverige. På så vis kan vi ha råd med de investeringar som behöver göras för att få en fungerande järnväg i vårt land igen.
Att komma med den befängda iden som R. Ström kom med, att låta den privata marknaden ersätta de som nu sitter i ledningen för trafikverket, transportstyrelsen och järnvägsföretag avknoppade från gamla SJ är ren galenskap. Järnvägstransporter är först och främst klassat som säkerhetsarbete. Så varje lokförare, växlare och tågmästare/tågvärd arbeter i säkerhetstjänst. Det är något som näringslivet inte lär sig på en kafferast. På järnvägen gäller helt egna lagar och förordningar som måste förstås och anpassas varje år samt hållas utbildning i för all berörd personal. Att försöka ersätta insatt personal i ledande ställning på de olika "instutionerna" med folk utifrån är lika tokigt som att ta ett kassabiträde rakt av och låta han eller hon utföra polisiära ingripande utan någon som hest erfarenhet.
Nä, om de som sitter i ledande ställning på trafikverket, transportstyrelsen och SJ, av regeringen fick klara mandat och medel att köra tåg utan att konkurensutsättas, så ska ni se att det börjar fungera som det gjorde för drygt 25 år sen.
Ett land. En järnvägsoperatör. En fungerande järnväg.
Om de som inte begriper hur man kör tåg annat än modelljärnväg. Kunde låta bli en fungerande struktur på den riktiga järnvägen. Och låta den skötas av de som sätter ett värde på att se till att allt fungerar. Då skulle allt bli bättre. Jag vet att det under alla de år som jag varit lokförare. Har funnits högt uppsatta chefer inom järnvägen som svurit ve och förbannelser över de politiska vansinnigheterna de tvingats genomföra. Skyll inte på tjänstemännen att tågen står stilla. Det är politikerna och deras vansinniga beslut vi har att tacka för det vi har nu.
MVH
Lokförare på Tågkompaniet och aktiv socialdemokratisk politiker i Borlänge.
Björn Högberg
Självklart skall man differentiera banavgiften om efterfrågan är större än utbudet. Att pumpa in hundratals skattemiljarder i större utbud är inte lösningen om man nu inte bara ser järnvägen som en enda stor arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
#13
I norrland har man onekligen byggt järnvägar utav vad som kan tolkas likt arbetsmaknadspolitiska skäl. Däremot så är underhåll och definitivt utbyggnad utav järnvägen eftersatt i mellersta och södra Sverige.
Vad som behövs är massiva satsningar på såväl dubbelspår som höghastighetsräls hela vägen ner till övriga Europa och för den delen på sikt bro till Finland och höghastighetståg hela vägen genom Asien också.
Tråkigt nog tycks inte politikerna ha visioner mer än till deras egen plånbok nästa vecka dock.
#14
Måste säga att jag är glad att politikerna håller hårdare i plånboken än dina visioner. Någonstans måste det finnas ett reellt behov. Dessvärre kännetecknas strävan om mer spår och högre hastigheter som drömmar av ingenjörer och anställda inom sektorn. .
#15
Nu menade jag deras egna plånböcker när de hellre gör kortsiktiga satsningar som deras omgivning kan dra mer omedelbar vinst utav. Vapen till krig i utlandet med helt oredovisade utgifter många gånger exempelvis.
Ett reellt behov finns definitivt av bara underhåll om inte annat då elledningarna trillar ner hela tiden och växlarna inte fungerar ens på sommaren. Men politikerna åker inte tåg eftersom de har tillgång till privatjets.