Frizoner mot utanförskap

Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en utformning av så kallade nystartzoner på platser med stora sociala problem. Idén är att områdena ska få särskilda lättnader - såsom befrielse från olika skatter - så att företagande och jobb växer fram. Knappt hann utredningen sjösättas innan motståndare som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ville stoppa idén.

Västvärldens ekonomiska utveckling inleddes i fristäder, med början i Venedig, Florens och Genua. Den tidens härskare - kungamakt och kyrka - lättade på olika förbud. Friheten spred sig och med den också välståndet. I Sverige har vi en historia med fristäder, som Eskilstuna, som fick bedriva handel och företagande fritt. Vi har också haft frihamnar, som Marstrand.

Idag är konceptet med frizoner vida spritt i världen. Det finns flera tusen frizoner, varav de allra flesta i snabbväxande men ännu fattiga länder. Det är väl belagt hur de kinesiska frizonerna har varit motorn i Kinas väldiga välståndsutveckling. Så har frizoner bidragit till att lyfta hundratals miljoner människor ur fattigdom.

Men det finns också frizoner i västvärlden, med varierande utformning, som i Frankrike, Storbritannien och USA. De typer av zoner som har lett till en bestående och tydlig positiv effekt på jobb och inkomster har byggt på rejäla lättnader i skatter och regleringar. Ett av de kändare positiva exemplen är hur införandet av en frizon i nedgångna London Docklands förändrade denna stadsdel från stora sociala problem till en dynamisk och attraktiv plats.

Sverige har nu en positiv ekonomisk utveckling, men det finns också bestående sociala problem, inte minst i flera stadsdelar i stora städer. Här råder ett utanförskap som ibland också leder till våld, vilket måste vara oacceptabelt. Barnfattigdomen har halverats sedan 1997, men minskningen har främst skett bland inrikes födda - bland barn med utlandsfödda föräldrar ligger den kvar på en hög nivå.

Vänstern lät människor komma till Sverige, vilket var bra, men lät dem inte komma in på arbetsmarknaden och in i samhället. Så tilläts utanförskapet växa sig allt större och mer allvarligt år efter år. Nu angriper vi detta samhällsproblem med tydlig reformvilja.

Grunden måste vara sunda statsfinanser och en tydlig arbetslinje. Men utöver det kan nystartzoner vara en idé väl värd att överväga och pröva. Utredningen ska föreslå lämplig utformning. Det är då särskilt viktigt att minimera möjliga nackdelar som gränsdragningsproblem och risken för indirekta subventioner.

De som motsätter sig denna idé står tomhänta. De saknar en politik för jobb och mindre utanförskap. Det är inte vare sig ansvarsfullt eller socialt rimligt. Vi måste våga tänka nytt och prova nya vägar. Och tänk om Rinkeby, Bergsjön och Rosengård efter tio år som frizoner kunde vara blomstrande stadsdelar som skapar välstånd?

Johnny Munkhammar (24 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34891

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Varför inte ge hela Sverige stora skattelättnader? Varför inte göra hela landet till en "statliga utgifter-fri" zon?

Permalänk | Anmäl #1 Christoffer Jonsson, 2011-04-07, 20:35

Det finns redan en frizon i Stockholm. Där har de rika klumpat ihop sig och sänkt inkomstskatten. För det stora flertalet blir det en tusenlapp mer över i månaden än i många andra kommuner. För vissa blir det flera tusen kronor mer i månaden. Som en sekundär effekt har fastighetspriserna och trängseln ökat. Den låga inkomstskatten ger ett innanförskap bland dem som bestämmer.

Problemet är invandrarna och politikerna som har tagit hit dem och det finns ingen anledning att starta någon byråkratisk lekstuga. Ju lägre skatten blir i frizonen desto mer intressant blir det att ta hit hela släkten. Jag skummade igenom timbrorapporten och den nämner inget om att exempelvis arbetet måste göras inom frizonen. Med betydligt lägre skatter där går det att trixa och tjäna pengar med rena papperskonstruktioner. I efterhand är det närmast omöjligt för Skatteverket att kontrollera om en person verkligen bodde på den uppgivna adressen och få någon rättssäkerhet i detta. En extra informations- och kontrollapparat krävs och det blir oändliga trassel. Annars kan det vara bra med empiriska försök med exempelvis ett avskaffande av LAS i något län.

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2011-04-08, 00:01

Frankrike är ett extremt dåligt exempel på frizoner.

Där har den vanlige fransmannen blivit allt mer förbannad vöer de skattemiljarder som används till att låta områden med extremt mycket muslimer slippa skatt. Områden där ett SJÄLVVALT utanförskap enbart ökar när det blir enklare att överleva då skatten minskat kraftigt.

Permalänk | Anmäl #3 Rufsen Olsson, 2011-04-08, 13:09