Antibiotikaresistens är skolexemplet på ett marknadsmisslyckande

Uppiggande att läsa kritik av marknaden från en moderat politiker. Sen är det befängda slutsatser som dras, lösningen på den misslyckade marknaden är enligt Fjellner more of the same. Det skulle öka respekten om förmåga fanns till metaanalys och tankar om lösningar av andra graden i stället för detta enkelspåriga tänkande.

Om det är något som inte funkar kanske man ska finna andra sorts lösningar.

Handlar det inte om patent o kortsiktiga vinster?

Användningen av silver i kläder kan också bidra till antibiotikaresistens
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4048047

Men jag hörde någon forskare berätta i radio att det inte var så enkelt som att flitig användning av antibiotika var enbart till nackdel. Kan ej hitta vilket program det var.

Citat ur artikeln : "Hur skapar vi en struktur och ett regelverk för att läkemedelsbolag ska våga satsa? Hur kan vi se till att utveckling av nya antibiotika blir en lönsam affär? "

Frågorna i citatet är egentligen irrelevanta för patienternas hälsa. Någon direkt koppling mellan deras hälsa och läkemedelsbolagens lönsamhet finns ej och ska därför egentligen inte beaktas.

Ur patienternas synvinkel är problemet snarast den höga lönsamheten för mindre effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen mer än den botar patienten. Antibiotika BOTAR normalt patienten inom loppet av en eller ett par veckor och DET är inte lönsamt för i vart fall läkemedelsbolagen,
Problemet är i grunden därför inte ett resistensproblem utan snarast ett korruptionsproblem inom läkemedelsindustrin och den s.k hälsovården.

Min personliga uppfattning är att problemet löses primärt genom att hälsovårdens fokus förflyttas från SJUKvård till friskvård.
Förebyggande hälsoundersökningar med därtill kopplade friskvårdsinsatser skulle göra under för folkhälsan. Detta har dock inget alls att göra med materiell lönsamhet för läkemedelsindustrin.

Dagens läkemedelsindustri och hälsovård är ofta mer till för dessa institutioners lönsamhet än för patienternas hälsa. DÄRFÖR investerar läkemedelsindustrin inte i utforskning av fler och effektivare antibiotika.

Artikelförfattarens frågor är således egentligen felställda. Jag delar alltså Anders Petter Brynges åsikter som jag har uppfattat dem i hans kommentar ovan: Vi behöver för patienternas bästa först och främst ett diskursbrott med därtill hörande paradigmskifte inom läkemedelsforskning och s.k sjukvård. Det borde också kunna ge oss en akademiskt bedriven framgångsrik forskning för att få fram nya effektivare antibiotika

Det krävs bäde en minskad förskrivning av antibiotika och en intensifierad forskning för att få fram nya antibiotika. Det här klarar ju inte marknaden av. Men frågan är väl också varför det har blivit så här? En artikel som besvarar den frågeställningen vore intressant att ta del av.

Ett annat exempel på marknadens misslyckande är apoteksreformen. Drabbade är som vanligt de verkligt sjuka och i synnerhet de äldre. Har vid flera tillfällen det senaste året skickat sjuka äldre med tex potentiellt allvarliga infektion i behov av mer ovanliga mediciner (tex antibiotika som behövs i special fall som inte är helt ovanliga - bl.a Cedax). Den åldrande sjuke patienten kommer till apoteket Hjärtat eller Kronan med hög feber får då veta att doktorn gjort fel som skrivit ut en medicin som inte finns på lager. Patienten skickas hem och uppmanas själv att ta kontakt med läkaren igen - inte alltid det lättaste.

Över huvudtaget har apotekens service ur min - den professionelle vårdarbetarens- synvinkel blivit katastrofallt mkt sämre.

@Kalle, kommnetar nr 7

Citat "Över huvudtaget har apotekens service ur min - den professionelle vårdarbetarens- synvinkel blivit katastrofallt mkt sämre."

Intressant och aktuell kommentar som bekräftar min synvinkel att hälsovården i möjligaste bör skyddas från kommersiella krafter

Det ska inte gå att tjäna pengar på sjuka människor. Det ska vara samhällets plikt att med skattepengar och god planering tillhandahålla bästa möjliga hälsovård för största möjliga antal människor.

Nej Fjellner.
Det är ett exempel på marknadens logik, inte misslyckande.
Din slutsats antyder att du tror att marknaden naturligt resulterar i lagom utbud och relevant produktutveckling. Så enkelt är det bara i högstadiets mest basala samhällsundervisning.
Teorin om utbud och efterfrågan är ett fiktivt exempel, inte en beskrivning av verkligheten.
Marknaden strävar naturligt efter monopol, patent och överkonsumtion eftersom det är både ändamålsenligt och lönsamt. Du kan inte styra marknaden med morötter, tanken är närmast skrattretande.
Vill du ha något som marknaden inte ger dig får du skapa det själv. Om du inte är läkemedelsforskare själv men råkar vara politiker är ett bra tips att satsa skattepengar på offentlig forskning och produktion. Om det är nya antibiotika du är ute efter.

Som andra har sagt så är den här artikeln befängd.

Där är inget fel på själva produkten, antibiotikan. Problemet är överkonsumtion, framför allt i USA.

Det är en del av det postmodernistiska dilemmat. I Sverige så representeras postmodernismen av Alliansen. Idémarknaden är en postmodern tanke. Alla "smaker" och alla "behov" tas om hand av marknaden. Det postmoderna samhället är "anything goes." Låt marknaden bestämma. Kunskap (i detta fall biologi och medicin) är för frågeprogramledare.

Problemet är att läkarna skriver ut antibiotika för att vara till lags, ge god "service". Det borde finnas tydliga regler för när antibiotika får skrivas ut, eftersom läkarna inte klarar den gränsdragningen själva.
Läkare borde sträva mot att minimera läkemedelsanvändning och inte tvärtom.

#13 Marion, men läkarna utsätts för samma påtryckningar om alla andra. Det är kanske framför allt ett problem i USA, var försäljning av läkemedel är kopplad till provision och liknande. "Ni skrev ut 50,000 tabletter förra året. Skriv ut 100,000 i år och vi bjuder på en vecka i Hawaii."

Jag har inga siffror, men jag är säker på att vi sett en stor ökning av försäljningen på receptfria läkemedel sedan apoteksmonopolet bröts.