Sverige borde lära av Danmark

Linje 2 i migrationsfrågan låter bra. Repatriera i lagom takt.

Mycket bra skrivet. Jag kan inte förstå hur 7 av 8 svenska riksdagspartier så fullständigt distanserar sig från vad de flesta svenskar tycker i invandringsfrågor?

Att vifta med rasistkkortet blir ju bara löjeväckande - jag vågar påstå att endast en mycket liten, obetydlig del av svenskarna är rasister. Omvänd rasism, där svenskarna blir måltavla är enligt min mening mycket mer förekommande.

Istället bör Islamisternas krav, där vi mer eller mindre ska anpassa oss och finna oss i barnäktenskap, köns-apharteid, djurplågeri (halalslakt) med flera tokigheter lyftas upp och motarbetas.

Kan någon förklara den kollektiva härdsmälta som sjuklöverns riksdagsledamöter och de flesta journalister verkar befinna sig i när någon påpekar att Sverige för en extrem, osund och på sikt direkt vansinnig invandrings- och integrationspolitik?

Maj Grandmo går från klarhet till klarhet. Den svenska konsensuspolitiken har varit absolut förödande och trots att vi nu faktiskt står med facit i handen sedan ganska många år tillbaka fortsätter den destruktiva politiken. Och det där med smältdegel i USA - den som kan något om hur det förhåller sig over there vet att de etniska grupperna aldrig varit så åtskilda som nu. Knappast en förebild för någon slags mångkultur alltså, som aldrig någonsin fungerat eller kommer att fungera. Att tro att det ska göra det i Sverige är således dåraktigt på gränsen till vansinne.

Riksdagsdebatten om överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet om invandringspolitiken var bland det sjukaste jag sett (se själv, den finns på Youtube).

Det fanns två personer i debatten som var sakliga, eller ganska sakliga: Åkesson från Sverigedemokraterna och Billström från Moderaterna. Nästan alla andra valde att kasta skit på SD och skrika om främlingsfientlighet när Åkesson läste ur utlänningslagen eller citerade vad migrationsministern sagt tidigare.

Bottenpriset tog Maud Olofssons kronpris Fredrik Federley (C) som kallade folk som inte håller med honom om att fri invandring är något positivt för "parasiter". Är inte detta uppvigling? Parasiter ska väl dödas? Och sånt ska man behöva höra från Sveriges Riksdags talarstol. Måtte Centern åka ur Riksdagen vid nästa val!

"Jag tror faktiskt konsensuspartierna inser faktumet att integration och mångkultur är oförenliga. Det är helt enkelt omöjligt att invandrare ska leva som i sina hemländer och samtidigt ingå i det svenska samhället."

Maj Grandmo har förstås rätt. Jag ser det som att den svenska debatten om integration och mångkultur präglas av att många debattörer på ett oerhört naivt sätt blandar samman olika aspekter av begreppet kultur.

Om man med kultur avser förhållandevis ytliga, triviala företeelser som t.ex. matvanor, musiksmak eller folkliga högtider är det förstås självklart att Sverige är, alltid har varit och bör fortsätta vara ett mångkulturellt samhälle. Det finns naturligtvis ingen vettig människa som anser att vi ska tvinga invandrare att äta köttbullar, tycka om Taube-visor eller fira midsommar. (Däremot kan det vara lämpligt om invandrare känner till dessa företeelser, eftersom de är viktiga, välkända inslag i den breda, svenska majoritetskulturen.)

Men om vi med kultur menar mera djupgående värderingar vad gäller t.ex. människosyn, samhällssyn, inställning till religion/livsfrågor, inställning till könsroller m.m. - nej, då fungerar inte längre det mångkulturella samhällsidealet.

Man kan t.ex. inte vara militant islamist och samtidigt respektera det svenska samhällets sekulära värdegrund. Man kan inte heller leva i enlighet med en ålderdomlig, patriarkal hederskultur och samtidigt respektera jämställdhet mellan könen, HBT-personers rättigheter och den enskilda individens frihet att själv styra över sitt liv oberoende av familj/släkt.

I sin iver att vara politiskt korrekta och till varje pris försvara det mångkulturella samhällsidealet tenderar dock många politiker och debattörer att blanda ihop dessa två olika aspekter av kulturbegreppet. När någon ifrågasätter mångkulturidealet och bemöts med idiotiska frågor av typen "Jaså, då äter du aldrig pizza eller kebab?" omöjliggörs effektivt all vettig diskussion. Tyvärr stannar diskussionen alltför ofta på denna dagisnivå, eller så kommer de obligatoriska "rasist"-anklagelserna mot den/de som vågat ifrågasätta den heliga mångkulturen. Ingetdera leder till någon vettig, konstruktiv debatt.

Fredrik Bergren:
Visst är USA segregerat på flera plan; var man bor och arbetar, vilka man umgås med etc.

Men konstigt nog så faller ändå allting på plats i ett ömsesidigt samförstånd om de grundläggande värderingarna.

I New York har Harlem nu fått en ansiktslyftning och vit medelklass har börjat flytta in. Likaså Brooklyn.

Och i stadsdelen Hollywood, LA bor en fantastisk blandning av folk. Och apropå mat så är det ett helt äventyr att förflytta sig mellan olika platser som har varsin specialitet. Har aldrig ätit så mycket varierad mat som i USA.

Maj Grandmo sätter fingret på sanningen. Den smutskastning som Wetterstrand hängav sig åt i riksdagen gränsade till att vara infam. Märk väl att hon sa inte ett ord om Finland, där hon bor, och som har en ännu mer restriktiv invandringspolitik än Danmark. Wetterstrand är tillräckligt slug för att inte såga av den gren hon sitter på.

Den senaste debatten när Federley excellerar i ondska och ovidkommande debattinlägg, gjorde att jag tappade helt förtroendet för honom. Jag känner att jag inte vill bidra med mina skattepengar för att finansiera hans uppehälle. Jag tappade all respekt för riksdagsdebatter efter detta.

När SD kom in i riksdagen sade de övriga partierna att NU skulle de gärna debattera med SD. Men har det verkligen blivit några reella debatter? Nej, jag tycker att undanmanövrerna och invektiven haglar hårdare än någonsin. DET GÅR INTE ATT DISKUTERA MIGRATION I SVERIGE, är en slutsats vi kan konstatera efter den period som varit hittills. Det finns ett slags ångest inbyggd i frågan för de flesta, som gör att en sansad sakdebatt är helt utom sikte.

Så nog finns det kritik att framföra till och om våra folkvalda. En som också skriver vasst om detta är journalisten Julia Caesar. I den senaste söndagskrönikan tar hon just upp denna pseudodebatt som ägde rum i riksdagen. Hon pekar även på vilkas goda gammelpartierna har för ögonen. Fick alla svenskar upp ögonen för detta skulle nog SD få egen majoritet. Här finns länkarna: www.korta.nu/jc

#8 Cavatus Carlson

Nej det går inte att diskutera migration i Sverige för politikerna säger inte vad de egentligen tycker och tänker för de är rädda för sin karriär: Jag är helt övertygad om att de flesta politiker har andra åsikter än dem de yttrar i media.

Ja, Andersx, du har alldeles rätt. Och just därför kan vi kalla Sverige Ljugoslavien, eller Låtsaslandet, landet där vi upphöjer lögn till sanning och vice versa. Här kan du läsa om Låtsaslandet:

http://snaphanen.dk/2011/03/26/s%C3%B8ndagskronik-i-latsaslandet

Tack för en bra artikel, jag hoppas bara den inte förstör din karriär.Jag jämför vår invandringspolitik med bostadspolitiken på 60-0ch 70 talet.För att vara modernast och progressivast i hela världen berövade dåvarande politiker oss vår arkitektur och historia- man rev mer än hälften av vår äldre bebyggelse som sakta växt fram genom århundranden.De som opponera sig blev "kvävda" och utfrysta i den konsensus som då rådde.Resultatet ser vi idag, de flesta svenska städer med några undantag, är fulare och karaktärslösare än någonstans på kontinenten.Jag tycker att de som verkligen är i nöd ska ha rätt till uppehälle här, liksom deras familjer.Men vi må se till att de därefter också lever efter våra värderingar och delar vår samhällssyn.Det är här Danmark i det stora hela gör rätt, även om vissa delar av politiken nog är lite väl extrem

Problemet är precis som då att har man en annorlunda uppfattning och inte instämmer i änglakören om hur integrationen ska se ut, är man lika fördömd som de som opponera sig på 70-talet.Det kan tyckas märkligt att jämföra stadsrivningar med invandring, men det jag vill ge poäng åt är det konsensustänkande som genomsyrar vår kultur i den mån att man inte ens orkar se de konsekvenser av det man implenterar det i längden .Danmark 1-0

Sverige och Danmark borde lära av varandra!

Alla som sedan är intresserade av integration/assimilation eller vad sjuttan man vill kalla det, läs den artikel som Asle Toje (en av Norges främsta yngre statsvetare) skrev i Axess för några år sedan.
Finns på:
http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=365

Och läs Magnus Jacobssons "Sossarnas havererade bostadspolitik bäddade för SD" här intill - en mkt bra artikel som snarare borde hetat "Sossarnas havererade bostadspolitik bäddade för segregation och problem som gav oss SD"

Efter att ha läst de två artiklarna fundera på: vad är det som skiljer svensk och dansk stadsplanering under 60- och 70-talen månne?

Att vita o svarta skulle bo på samma ställen i USA är väl lite o ta i bara för att man har förfinat vissa delar av Harlem coh drivit upp bostadsprisena.

Själva New york är ju bra exempel på segregationen i USA där olika kulturer bor i olika områden. Och detta fungerar eftersom det finns ingen kultur som är överrepresenterad och som är "normen", det som är närmast normen är ju anglosaxiska, men i en stad som NYC eller LA så är mixen av etnicitet så hög så att även anglosaxiska kulturen blir en i mängden.

En annan sak som amerikanerna är bra på men som är inte fallet i Europa är att de sätter individen före etniciteten, känns i alla fall så. Om jag kommer från ett annat land så kommer man ändå att bemötas för sina meriter, men i Europa så är härkomsten viktig, det är ju bara kolla på alla historier om invandrare som aldrig bjuds in på intervju. Alla läkare som får köra taxi och liknande.

Det är inget fel på dansk utlänningslag, den är förnuftig. Att insinuera att Danmark är rasistiskt är oförskämt, Danmark är ett civiliserat och demokratiskt land, absolut inte underlägset Sverige, men mer realistiskt och det bäddar för en bättre politik.

Jag har sett några danska debattprogram med muslimska kvinnor, både slöjbeklädda och utan. De tyckte alla att t.ex. 24-årsregeln var bra. Vid den åldern var de mer oberoende av släkten när det gällde valet av äktenskapspartner och hade större chans att istället följa sitt hjärtas röst. Kärleken är viktigast, tyckte alla.

Den regeln gäller inte bara invandrare utan även etniska danskar, alltså lika för alla. Den stadgar att om någon som är bosatt i Danmark gifter sig med någon utanför EU, måste denne vara 24 år om den äkta hälften ska få uppehålltillstånd i Danmark. De som inte följer regeln hindras inte att gifta sig och att leva tillsammans, men de får leva tillsammans någon annanstans än i Danmark, t.ex. i den andre äkta hälftens hemland.