Förlegat att förknippa konservatism med punschdrickande högermän

Historiskt svag ställning i Sverige

Sverige är enligt World Values Survey världens mest individualistiska och sekulära land. Enligt integrationsforskaren Andreas Johansson Heinö är individualiserad jämlikhet, jämställdhet, sexuell frigjordhet, låg religiositet och anti-nationalism/patriotism de viktigaste svenska värderingarna. Mot denna bakgrund borde den rimliga slutsatsen av Newsmills debatt om "nykonservatismen" vara att ett antal hoppfulla skribenter försöker koka soppa på spik, eller att de konservativa framsteg som eventuellt har ägt rum kommer att ha mycket begränsade effekter i världens modernaste land.

Stark ställning utomlands

Men de som hoppas att konservatismen kommer att förbli partipolitiskt hemlös och ett udda inslag i den socialliberalt präglade svenska debatten får nog blicka bakåt snarare än framåt. Att konservatismen länge haft en unikt svag ställning i Sverige är helt korrekt, liksom att det funnits en bild av konservativa som personer med idéer om att förändring är förnedring, att adelns privilegier ska värnas samt önskemål om att människor vet sin plats och bliver vid sin läst. Men samtidigt som svenska konservativa fört en tillvaro i skuggan av framför allt liberaler, har konservatismen stått stark ute i Europa.

Många av de största europeiska partierna är just konservativa, och många av de kristdemokratiska partierna förenar, i likhet med CDU/CSU, den kristligt-sociala traditionen med konservativa idéer. I Europaparlamentets största partigrupp EPP, som förvisso har mer att önska vad gäller reformiver, är Moderaternas liberalism en udda fågel snarare än kristdemokratisk värdekonservatism. Att Sverige skulle stå opåverkat av det faktum att konservatismen dominerar den globala borgerliga idédebatten är högst osannolikt.

Något har hänt

Men konservatismen börjar inte bara göra insteg bland oss som redan är politiskt intresserade, utan den konservativa trenden finns väldigt tydligt i dagens unga generation som är den första som är mindre materialistisk än tidigare generationer. De traditionella värderingarna är med andra ord på frammarsch. Detta enligt Kairos Future, som kallar dagens generation av unga för "Generation Ordning" på mot bakgrund av deras strävan efter ett Svensson-liv med fungerande relationer och ett bra jobb.

Något har hänt, och det visar sig inte minst i att den allmänna bilden av konservatismen och konservativa i allt högre grad sammanfaller med de konservativas självbild. Begreppet "konservativ" framkallar allt mer sällan bilden av en pösmagad kapitalist i höghatt med ett repigt punschglas i högsta hugg.

Men vad står då vi nya konservativa egentligen för?

Vi menar att människan är en moralisk varelse, född med en fri vilja och förmåga att välja mellan rätt och fel. Vi är övertygade om att människan ibland kommer att göra fel, och att de politiska ideologier som pekar på mänsklig perfektion som en reell möjlighet är potentiellt livsfarliga. Men samtidigt som vår anti-utopism är obeveklig, så är vår förhoppning att människan genom att lära sig av historien och genom sina sociala relationer kan utveckla sina goda sidor.

Mellanmänskliga relationer avgörande

Att de mellanmänskliga relationerna är avgörande för hur vi människor utvecklas innebär att familjen hamnar i centrum. Fungerande familjer med kärlek, omtanke och uppfostran ger en god grund att stå på när vuxenlivet tar vid. När människor bildar familj innebär det att två människor slår ihop sin ekonomi, investerar i barnen, genomför en arbetsdelning för att få vardagen att fungera smidigare och i övrigt försöker lägga ett gemensamt livspussel. Mot bakgrund av hur familjelivet ofta ser ut blir det för oss konservativa därför naturligt att betrakta familjen som en ekonomisk enhet. Den statliga "tvångsbodelning" som staten varje år genomförs i form av självdeklarationen, och det faktum att beskattningen är helt individualiserad är för oss en direkt följd av socialdemokratins kollektiva massindividualism snarare än ett försök att utgå från verkligheten.'

I Sverige har tanken på att göra oss oberoende av varandra varit vägledande, och samtidigt som vi kunnat höra jublet från socialdemokrater och socialliberaler så har vi kunnat sett följderna i form av ett nytt beroende, nämligen av staten. Den tänkta, helt självständiga människan finns inte. Vi är beroende av andra, antingen våra nära och kära eller av den anonyma staten. Den konservative brittiske premiärministern David Camerons ord om att "there is such a thing as a society, it's just not the same thing as the state" sätter fingret på den frustration som många konservativa upplever när liberaler och socialister träter om huruvida individen eller staten bör ha makten. Att det civila samhället kan och bör ta en större plats i Sverige är en grundläggande konservativ uppfattning.

Friheten och värdegrunden

Friheten är ett kärnvärde för konservativa. Men friheten måste alltid bäras upp av ett personligt ansvarstagande, och existerar inte i ett vakuum såsom den kan göra i filosofiska traktat. Att kunna ta ansvar kräver att vi vet vad som är rätt och vad som är fel. Vägen dit går inte minst genom en uppfostran som vägleder unga genom beröm och belöning alternativt tillrättavisning och utegångsförbud (det nya svarta en nyare variant av det sistnämnda är väl i och för sig kanske datorförbud). Staten vägleder oss om detta genom en lagstiftning som tydligt bestraffar onda och förkastliga gärningar.

I skolan och arbetslivet ska hårt arbete löna sig. I ett fungerande samhälle återspeglas värdegrunden i såväl lagstiftning som i människors samveten. I ett fungerande samhälle är vi också överens om de grundläggande värderingarna, som inte åsidosätts till följd av missriktad välvilja i form av identitetspolitik eller förkastas av de enkla skälet att de är "gamla". De flesta konservativa, såsom jag själv, menar att det finns vissa värden som är sanna oavsett tid och rum och att traditionerna och värderingarna ständigt måste prövas mot människans naturliga rättigheter. Andra konservativa är mer kontextuella, och är i varierande grad öppna för relativism.

Bättre maktfördelning i ett välfärdssamhälle

Om människor ska kunna tillvarata friheten och ta personligt ansvar krävs att makten fördelas på ett sätt som möjliggör detta. För många konservativa blir subsidiaritetsprincipen, att makten ska ligga på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå, ett verktyg för att avgöra maktfördelningen. Detta gäller exempel i fråga om föräldraförsäkringen, där konservativa i regel gör, den kan tyckas banala, bedömningen att föräldrar faktiskt klarar av att fördela tiden med barnet mellan sig. Men det gäller också i fråga om skatter, där den socialdemokratiska välfärdsstaten länge förhindrat personligt ansvar genom en högskattestat som för många omöjliggjort eget sparande och självständighet från offentliga bidrag och subventioner.

Konservatismen har ingen färdig skrivbordslösning för det perfekta samhället, och det finns även olika inriktningar inom konservatismen avseende graden av frihet och graden av ansvar i den burkeska parollen "frihet under ansvar". Därmed finns också olika uppfattningar om både statens och välfärdens omfång. Detta rör sig dock om en gradskillnad och ingen artskillnad.Men mMed tanke på vår tilltro till människans förmåga att ta eget ansvar blickar vi mot ett välfärdssamhälle med ett stort mått av valfrihet och många starka föreningar, församlingar och andra frivilliga organisationer. Där Här kan människor kan skapa sig sina egna former av välfärd utifrån vad som passar dem och som ter sig naturligt utifrån deras vardag.

Respekt för traditionen

"Den västerländska civilisationen" låter högtravande för många, men är för en konservativ själva kärnan av vad man står för. Som Hans Wallmark (19/3) påpekat i denna artikelserie bygger den västerländska civilisationen på arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Det vill säga antikens filosofi, den romerska rätten och den judeo-kristna traditionen. Viljan att föra vidare den samlade kunskap som under årtusenden byggt upp vår civilisation är en röd tråd för konservativa och tar sig uttryck i en strävan efter bildning och en fri vetenskap, liksom en respekt för institutioner och traditioner som bestått tidens prov. Att laga något som inte är trasigt ligger inte för oss. Och när något behöver lagas söker vi hellre lösa de aktuella problemen utifrån det som i övrigt fungerar, snarare än att tro oss själva om att kunna riva ner det väl beprövade och bygga något helt nytt bara utifrån vår egen tankeförmåga.

Den konstruktionistiska utmaningen

Konstruktionismen är en aktuell utmaning för konservativa, inte minst eftersom den har vunnit insteg i delar av aAlliansen. Denna idé om att vi formas av sociala och kulturella konstruktioner som baseras på olika maktstrukturer, innebär en övertro på politiken som allena saliggörande verktyg. Om bara vår omgivning förändras till det bättre så kommer destruktiva strukturer och konstruktioner inte längre att vara i vägen för människans fullkomnande, är tesen. Tidigare kunde vi framför allt höra hur marxister menade att det perfekta samhället skulle infinna sig bara de materiella strukturerna förändrades genom en radikal omfördelning av materiella resurserna.

Nuförtiden hör vi radikalfeminister med samma övertygelse hävda att framtidens samhälle kommer att vara ljusare och bättre om staten tillåts ingripa i människors privatliv genom omfördelning av tiden med barnen eller nya "moderna" (läs: vad vänstern i allmänhet anser bäst givet att det vänder sig emot någonting traditionellt som ingen ifrågasatt tidigare) metoder för barnuppfostran inom förskolan. Idékonflikten blir här tvåfaldig och står dels mellan den gängse konservativa uppfattningen om hur arv och miljö påverkar oss och vänsterns övertygelse om miljön som den enda releavanta påverkansfaktorn. Den andra delen är en direkt följd mellan av de olika verklighetsbeskrivningarna. Här står vår syn på maktfördelning, frihet och ansvar mot konstruktionismens sluttande plan av ständigt växande statlig styrning.

Friheten existerar inte i ett tomrum

Med jämna mellanrum hör jag att alliansen skulle vara "liberal". Men trots att alliansen har genomfört reformer som med rätta kan kallas liberala, så är det en borgerlig allians. Här finns också konservativa och kristdemokrater. Att jag personligen inte är liberal har framför allt att göra med att liberalismen inte intresserar sig för de värden som konstituerar friheten. Man betraktar friheten som ett eget självständigt objekt utan att intressera sig för den väv av sociala normer, moraliska principer och samhälleliga strukturer som gör friheten möjlig. Många liberaler skyr de konventioner och sociala koder som de menar är begränsande och hindrar människan från att förverkliga sig själv.

Att samma konventioner gör att människor väljer bort dåliga handlingsalternativ och främjar självkontroll är något som sällan framförs i den liberala diskursen. Det är ingen tvekan om att sociala normer i vissa fall kan undertrycka den enskilde människan, och än oftare kännas förtryckande när de förhindrar handlingar som kortsiktigt känns önskvärda men som på sikt river ner frihetens fundament. Men samtidigt är människor i ens omgivning, i lokalsamhället, som ställer krav på gott beteende mot medmänniskor och på att den enskilde ska ta hänsyn till andra, samt följa grundläggande moraliska principer själva grunden för att friheten ska bli något verkligt och att den enskilde ska ha möjlighet att söka sig det goda livet. Utan alla sådana normer och allt sådant socialt tryck så skulle samhället i slutändan bara bli Hobbes' allas krig mot alla. Gränsen mellan ett fungerande samhälle och en semianarki där människans sämsta sidor visar sig är tunnare än man tror, tills man betraktar samhällen där den sociala tilliten och de sociala normerna rivits sönder genom krig eller andra omvälvningar.

När man är medveten om att människan inom sig har såväl goda som onda sidor, såväl goda som onda impulser så inser man också vikten av sociala normer för att såväl den enskilde som dennes omgivning ska kunna ha möjlighet att leva goda, fria liv. Edmund Burkes ord tjänar här som en god sammanfattning av konservatismens syn på frihet och värdegrund: "Människor kvalificerar sig till civil frihet i direkt proportion till sin vilja att sätta moraliska gränser för sina egna begär... Samhället kan inte existera utan att det finns en kontrollerande makt på vilja och begär, och ju mindre det är av den på insidan, desto mer måste finnas på utsidan."

Alliansen är större än liberalismen, och borgerligt samarbete är helt klartutan tvekan en avgörande förutsättning för att skapa ett mer borgerligt samhällsklimat. Men medan liberaler gärna påpekar att konservatismen måste bejaka sin frihetliga sida, så betonar vi vikten av en liberal förståelse för dygd och social kontroll som förutsättningar för ett fritt samhälle. Frigörande av individer kan inte göras i ett vakuum eller enligt devisen att det räcker med att var och en är sig själv nog. I ju större mån i vilken staten och andra yttre begränsningar på den enskilde minskar, desto större viktviktigare är det att människor har förmåga och vana till att själva ta ansvar för sina handlingar och begränsa sig så att samhället upprätthålls. Människor behöver helt enkelt veta hur de själva bör välja för att inte göra fel för att samspelet människor emellan ska fungera. Med en sådan insikt, måste följaktligen varje strävan att bygga samhället på "normkritik" kategoriskt avvisas.

Dags för Kristdemokraterna att ta steget

Konservatismen är som sagt en idétradition med stark ställning globalt men svag ställning i Sverige. Detta har troligen mindre att göra med något inneboende i svensken och desto mer med historiska och partipolitiska omständigheter - för att inte tala om var media lägger sitt fokus. Men inte desto mindre blir konservatismens svaga ställning tydlig när ledande partiföreträdare i mitt eget parti konfronteras med begreppet. Svaren blir undvikande eller avfärdande utan saklig grund till var problemet ligger. Det är som att partiledningen är rädda för att deras självbild kommer raseras samma sekund som de tar begreppet "konservativ" i sin mun, rädda för att den elaka och punschdrickande högermannen då kommer att uppenbara sig i badrumsspegeln.

Men den nya konservatismen handlar om mellanmänskliga relationer snarare än repiga punschglas, och mot bakgrund av min beskrivning av den nya konservatismen: Vad är det som hindrar Göran Hägglund från att omfamna begreppet och välkomna konservativt sinnade till Kristdemokraterna? Vi kristdemokrater säger oss stå för just dessa principer, så finns det något skäl att inte önska samla fler medlemmar och väljare som önskar kämpa för samma principer som vi själva i högtidstal bekänner oss till?

Charlie Weimers (13 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34808

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Konservativismen är på gott och ont utdöd i Sverige. Framtiden tillhör socialhumanismen och levnadsfascismen. Det förs krig i humanismens namn och de kommer i framtiden lägga sig mer i och styra våra privatliv genom t.ex. matbeskattningar baserat på vad som uppfattas som bra för naturen och nyttigast att äta, sen kommer de normkvotera upp hur man ska leva med sina älskade.. Undantag från mycket av detta kommer göras för troende konservativa minoriteter som inte tillhör kristendomen, särskilt muslimer, så vill man slippa den sk*ten får man nog konvertera till Islam eller flytta.

Permalänk | Anmäl #1 X, 2011-04-06, 08:24

Alla växer så småningom upp och mognar. Man ser idéer komma och gå. Alla blir vi lite mer konservativa med åren. Det är inget konstigt med det. Egentligen inget annat än basal utvecklingspsykologi. Behöver varken dissekeras eller politiseras.

Permalänk | Anmäl #2 Tomas Nikonoff, 2011-04-06, 08:32

Newsmill kör en propaganda-kampanj för konservatism.

De har publicerat ett 20-tal artiklar redan, och i snabb följd får vi nog se ett antal till.

Permalänk | Anmäl #3 Doktor Eleph@nt, 2011-04-06, 08:41

Framtiden ser ut att vara på väg mot en självpåtagen tystnad där de som snabbast är beredda till att ta till våld sätter dagordningen inte bara där de kommer från utan även i väst. Sorgligt.

Permalänk | Anmäl #4 Rufsen Olsson, 2011-04-06, 08:48

En av de främsta anledningarna till att jag är vad skribenten definierar som konservativ är följande påstående:

Jag blir inte lycklig av att fatta dåliga beslut, men jag blir inte heller lycklig av att tvingas till att fatta goda.

Den finns ett undantag till regeln som innebär att man först blir tvingad till något och sedan inser värdet i det man blev tvingad till, och då accepterar valet som sitt eget och då blir förmögen att känna lycka genom det. Denna regel är dock mest applicerbar på barn, och jag anser att den bäst används av föräldrar på sin avkomma, snarare än av staten på sina medborgare. Man kan inte lära gamla hundar sitta.

Tar man bort frihet så tar man också bort personligt ansvar. När man tar ansvar och ser att saker går väl så ökar självkänslan. Minskad frihet leder till personlig stagnation, vilket inte är analogt med lycka.

Permalänk | Anmäl #5 Emanuel, 2011-04-06, 09:48

Frihet, jämlikhet och broderskap - solidaritet - där är den västerländska demokratins sanna värden.

Ismer har en tendens att betona något av värdena på bekostnad av de andra. Konservatism betonar frihet men är mindre intresserad av jämlikhet och förstår sig inte alls på solidaritet. Konservatismen är en gruppegoistisk ideologi. Man har slutat dricka punsch men frottar sig med låga fastighetsavgifter, rotskrytbyggen och rutiga städerskor från Estland. Det luktar lika illa som punschcigarren.

Bara socialdemokratin hävdar alla dessa centrala värden.

Permalänk | Anmäl #6 Anders Brynge, 2011-04-06, 09:50

Vilken värld lever du i lille Charlie?
Alliansen är högerkristen och fanatiskt konservativ redan. Det finns ingenting liberalt med Alliansen förutom att ordet används av vissa för att locka dåligt insatta väljare.

Permalänk | Anmäl #7 carina, 2011-04-06, 09:49

@carina,

Alliansen är mest vänster, naiva, värdeförstörande och med en del kapitalism..

Permalänk | Anmäl #8 Rufsen Olsson, 2011-04-06, 10:17

Kokar soppa på en spik, sannerligen.

De europeiska högerpartierna har fått en renässans till stor del eftersom de tagit rejäla steg till vänster. CDU i Tyskland bygger dagis, i Spanien tillåts homosexuella äktenskap, Cameron sneglar på Reinfeldt.

I Sverige har KD runt en procent av de unga väljarna, och är i praktiken ett pensionärsparti. Väljarstödet minskar hela tiden.

Permalänk | Anmäl #9 Jakob Jonsson, 2011-04-06, 11:52

@ Rufsen,

Det är kanske sant. Någon liberalism finns där i alla fall inte.

Permalänk | Anmäl #11 carina, 2011-04-06, 12:54

Det är många vackra ord här om konservatismens fantastiska idéer, men när det kommer till kritan vet vi alla hur ni röstar.

De konservativa har varit emot precis varenda steg i utvecklingen av det moderna samhället: Rösträtt, folkskola, kvinnlig rösträtt, dagis, rätt till skilsmässa, religionsfrihet. På senare år var ni motståndare till aborträtt, partnerskap, konstgjord befruktning.

Permalänk | Anmäl #12 Jakob Jonsson, 2011-04-06, 15:27

@Gunilla,

"När ingenjörer ... ska ha sista ordet om tex skolutvecklingen"

För att kunna utveckla teknik och behålla den industri som genererar vår välfärd, så krävs goda (eller snarare mycket goda) kunskaper i matematik, naturvetenskap, materialteknik, hållfasthet osv. osv. hur mycket du än anser att genustrams borde vara grunden för Sveriges utveckling..

Permalänk | Anmäl #13 Rufsen Olsson, 2011-04-06, 16:45

@ Gunilla
"När ingenjörer o militärer och ekonomer
ska ha sista ordet om tex skolutvecklingen utifrån sitt eget förenklade och ensidigt endimensionella perspektiv är det liksom bäddat för problem."
Oj av någon märklig anledning så lärde jag mig och orkade jag med betydligt mer inom min militära utbildning än sosseskolan jag gick i.
När ekonomer räknar in alla faktorer blir de bra.
När ingenjörer får vara med blir de nya ingenjörer så utveckling produktion hamnar i Sverige.
När militärer är med blir de struktur och ordning, de har utbildat folk i betydligt fler år än skolan.

Permalänk | Anmäl #14 Gustav Carlsson, 2011-04-06, 18:02

Weimers inlägg är nog den bästa Newsmill-artikeln hittills i serien om nykonservatism. Väldigt bra och klargörande genomgång. Dessutom ger den en rätt vettig bild av konservativa värderingar som även jag, som liberal, till stora delar kan sympatisera med.

Det enda som håller mig från att rösta på Weimers parti eller identifiera mig som konservativ är hans påstående att alla välinformerade människor skulle ha samma syn på vad som är gott/ont och nyttigt/skadligt. Enligt min bild är den verklighetsuppfattningen falsk.

Jag är t ex övertygad om att viktiga preferenser kring karriärval, sexualliv, eventuell religiositet m.m. är väldigt personliga. Därför tror jag att starka, tvingande normer skulle orsaka lidande för alla som inte tillhör majoriteten i sitt samhälle. Om man istället, i enlighet med liberala värderingar, låter folk göra vad dom vill så länge dom inte skadar någon annan så tror jag att samhället blir mycket lyckligare.

Bortsett från det delar jag Weimers uppfattning och finner det särskilt befriande att han vågar stå upp mot genusmaffians dumheter. Han får bara se upp så att radikalfeministernas åsiktsförtryck inte ersätts med åsiktsförtryck som råkar vara mer i hans egen smak...

Permalänk | Anmäl #16 Gustav S, 2011-04-06, 18:49

@Gunilla,

du fattar verkligen inte.

När det gäller den specifika konkurrenskraften i att kunna utveckla nya telekommunikation så är det hard core matematik och fysik som är no. 1, 2, 3 ...100.

Att samhället i allmänhet mår bra av jämlikhet osv. har inget att göra med era galna idéer om att genuscertifiera naturvetenskap.

Vilket du faktiskt erkänner själv i "För det första är det ju långtifrån enbart män som har goda kunskaper i matematik o naturvetenskap osv,"

Sen skriver du "Man blir inte bättre i matte av att enbart räkna mattetal lika lite som man blir uppfinnare av att läras sig naturvetenskap."

Däremot så kommer du ingenstans som uppfinnare om du inte den hårda vägen lärt dig dessa ämnen.

Du är bra inskränkt Gunilla som inte fattar att du "skäller upp mot helt fel träd".

Permalänk | Anmäl #17 Rufsen Olsson, 2011-04-06, 18:51

"Men vuxna ( och i all.a synnerhet män, tycks det mig som?) som fastnat i detta tvångsmässiga ordningspersktiv och kontrollbehov
är desto mer beroende av rent yttre förhållningsorder och regler för att klara av att hålla sig på mattan."

Då har du blivit hjärntvättad av Gudrun Shyrman.

Öppna ögonen och tänk om.

Permalänk | Anmäl #19 Rufsen Olsson, 2011-04-06, 19:01

@Gunilla,

"Inte heller att de skulle vara de ENDA eller ens VIKTIGASTE kunskaperna rent generellt sett för att utveckla ett modernt
civiliserat och demokratiskt samhälle."

Läs någon gång vad andra skriver!

Jag skrev:

"När det gäller den specifika konkurrenskraften i att kunna utveckla nya telekommunikation så är det hard core matematik och fysik som är no. 1, 2, 3 ...100.

Att samhället i allmänhet mår bra av jämlikhet osv. har inget att göra med era galna idéer om att genuscertifiera naturvetenskap."

Sen skriver du "De enda sanna fritänkare jag lärt känna i grunden är alltsomoftast kvinnor" och då kan man ju fundera på om det beror på att du inte umgås med män...?

Permalänk | Anmäl #22 Rufsen Olsson, 2011-04-07, 08:25