Oberoende kärnkraftsexperter avlönade av atomindustrin

I nästan alla vetenskapliga sammanhang krävs det källhänvisningar men i media kan samma vetenskapsmän uttala sig utan att tala om varifrån de kommaer. Så ovetenskapligt ! När man ser det nerbrända kärnkraftverket i Japan och samtidigt hör experterna samtala om detta som om det var en skitsak och ingenting att oroa sig för, undrar man om det är min verklighet som är galen eller någon annans.Kärnkraftsolyckan öppnar upp nya ögon och avslöjar vilken tokig värld/verklighet vi levt i.Det är som om vi är på väg in i en ny tid.

Diskussionen om "experternas" pålitilighet och kopplingen till deras betalning i artikeln är självklart viktig men då skall man hålla sig till korrekta fakta och ha en balanserad syn. Det känns därför lämpligt med ett fåtal klargöranden här.

För det första har jag hamnat, av någon till mig okänt anledning, bland de som anses ha upträtt flitigast i media sedan olyckan i Fukushima. Det kan låta smickrande, men sanningnen är att jag har förmodligen en jumboplats på den listan. Nämligen dagen efter tsunamin har jag svarat på frågor från GP angående vad som har hänt, och ett par dagar senare medverkat, med två andra experter, att besvara skolbarns frågor. Det var allt. Detta i syfte att hjälpa till att beskriva läget. Någon TV-soffa har jag inte varit i närheten av.
Att detta kan av vissa uppfattas som propaganda, så är det beklagligt, men stämmer inte med verkligheten.

Om man läser reportaget i GP den 13 mars så ser man också att påståendet "Chalmersprofessorn Imre Pázsit, som i GP två dagar efter katastrofen avfärdade riskerna för en härdsmälta i Fukushima..." inte heller är sant. Jag har inte avfärdat riskerna för en härdsmälta, utan konstaterade den 12 mars (när intervjun togs) att en dag (och inte två dagar) efter tsunamin verkade inte ha inträffat någon härdsmälta. Den informationen fick jag från en japansk besökare som förmedlade den absolut färskaste nyheterna som fanns till mig. Det var helt enkelt vad man visste då. Jag har skrivit till GP och bett om en rättelse angående detta.

Frågan om betalning från kärnkraftsindustrin är också intressant. Jag är inte personligen betald av industrin. Jag har en fullmaktsprofessur från de gamla tider och är avlönad av Chalmers. Min lön påverkas inte av att jag har fler eller färre projekt (eller inget projekt överhuvudtaget). I egenskap av fullmaktsprofessor är min existens inte beroende på någon extern finansiär alls. Att bedriva forskningsprojekt med medarbetare kräver givetvis finansiering med det är en annan fråga.
När jag uttalar mig om kärnkraftens fördelar eller nackdelar så är dessa baserade på mina egna bedömningar och är inte påverkade av vare sig Chalmers eller kärnkraftsindustrin.

Det gäller också mitt deltagande i Miljövänner för kärnkraft. Det är en politiskt och kommersiellt oberoende ideell förening, som består av miljövänner som insett att det inte går att klara klimat, miljö och välfärd utan energi från kärnkraft. Föreningen vill föra en saklig debatt baserad på kunskap och där har jag med glädje ställt upp med vad jag kunnat bidra med. MFKs oberoende visar sig i en mycket begränsad budget baserad enbart på medlemsavgifter och inget annat. Styrelsemedlemmar får inte ett öre, utan verksamheten bedrivs helt ideellt på fritid, någonting som MFK som förening lär vara ganska ensam om. Att påskina att forskare som tar ställning och gärna bistår MFK med fakta, inte skulle vara trovärdiga är ett bisarrt synsätt helt främmande i en demokrati.

Artikeln jag skrev i MFKs skrift "Kärnkraft i människans tjänst" handlar om de såkallade indirekta fördelar av kärnenergi, d v s användning av kärnteknik i medicin, jordbruk, processteknik, materialvetenskap m m.
Här finns min artikel på min hemsida:

http://www.nephy.chalmers.se/staff-pages/imre/essays/manniskan.pdf

Påstendet att projekten jag bedriver med stöd från Vattenfall, Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk är "ett propagandaprojekt" är rentav löjeväckande. Dessa är forskningsprojekt, t ex doktorandprojekt, vars resultat publiceras i vetenskapliga tidningar och rapporter.

Hälsningar
Imre Pázsit