Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2011-04-03 18:04, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
2006 publicerade Ibrahim al-Koni, en tuareg född i Libyen men bosatt i Europa sedan 1970-talet, sin sextionde bok under titeln "Nidá-u má kána ba'ídan" (Ropet från fjärran).
Al-Koni är en internationellt erkänd författare vars rika verk har översatts till ett trettiotal språk och som har åtnjutit många litterära priser både i arabvärlden och i Europa. Hans böcker har t o m blivit bestsellers i Tyskland. Trots att al-Koni har varit bosatt i de schweiziska alperna sedan 1993 har alla hans böcker uteslutande handlat om öknen, inte minst som metafor och ramen för människans levnadsvillkor på planeten. På svenska kan man läsa en av hans tidigare verk, "Stenblödning", i en fin översättning av Marina Stagh.
"Ropet från fjärran" är en framsynt roman som ger läsaren en föraning om historiens cykliska gång. Händelserna utspelar sig under första halvan av 1700-talet, då Ahmad al-Karamanli, en osmansk ryttare med libyskt påbrå på moderns sida, övertar makten i Tripolitanien från Höga Portens odugliga janitsjarer, efter att ha massakrerat deras ledare under en låtsasbankett. Han initierade därmed den dynasti som skulle härska över Tripoli i över hundra år.
Karamanli gjorde sig känd för sin piratverksamhet i Medelhavet. Inga skepp gick säkra för hans korsarer om de inte betalade för passagen. Detta fick alla stormakter från osmaner till européer känna av. Alla var tvungna att hålla sig på vänskaplig fot med Tripolitaniens härskare som med sin flotta kontrollerade större delen av centrala Medelhavet.
Al-Koni tecknar här porträttet av en typisk 1700-talsdespot, en man som excellerade i konsten att härska genom att söndra både yttre och inre fiender, men som också hade storartade drömmar. Uppvuxen mellan havet och öknen, två entiteter som går i det absolutas tecken, hade han föga sympati för den småaktighet som präglade den tidens soldater, vilka var ute efter snabba vinster. Före hans tillträde hade makthavarna längs den libyska kusten sällan varat i mer än ett år vid makten innan de byttes ut eller dödades av nästa tronpretendent. Men al-Karamanli hade andra planer för landet. Efter många års strider lyckades han förena de inbördes stridande stammarna i inlandet och till och med utsträcka sin makt över Cyrenaica där Benghazi låg. Men stammarna i Cyrenaica var lierade med sina stamfränder på den egyptiska sidan av öknen och därmed svårare att kuva än de som bebodde öknarna söder om Tripoli. Al-Karamanli lyckades ändå behålla makten i hela 35 år och överföra den till sina barn, som dock inte visade sig lika hängivna och sluga som fadern.
En av de märkliga parallellerna till dagens libyska härskare är al-Karamanlis avsky för att bo i hus. Han slog upp sitt tält utanför al-Aziziyya-fortet i centrala Tripoli och det sägs att han sällan sov i själva palatset, kanske på grund av minnena från den natt då han massakrerade de samlade gästerna under festmåltiden. Det är ett grymt porträtt av en drömsk och allhärskande figur, kanske den förste som såg ett enat Libyen där blott stridande stammar och utländska makter kämpade om herraväldet.
Men al-Karamanlis öde blev också alla gamla tyranners öde. Vänner och släkt vände honom ryggen till slut, oförmögna att förstå hans ambitioner eller odlande egna. Genom romanens 500 sidor återkommer denna öknens Hamlet med sina frågor om människans duglighet. Någonstans finns det goda, men varför undflyr det honom gång på gång? En man från öknen med förmåga att sia om framtiden, och som just därför håller sig undan vimlet av realpolitikernas marknad, blir också al-Karamanlis vän och rådgivare. Men vad hjälper visheten när världen lockar och bedrar? Blodet flyter sida efter sida och vänkretsen smalnar alltmer medan den åldrande despoten förlorar förmågan att se. Han blir blind till slut men vill inte erkänna det, och sönerna intrigerar redan om vem som ska bära kronan. Doften av en kvinna buren över sanddynerna hjälper inte nu den gamle soldaten, när till och med vännen, öknens fria ande, vänder honom ryggen. Det är en nedslagen och sorglig figur som går sitt öde till mötes trots alla segrar. Inte undra på att Ibrahim al-Koni valt de schweiziska alperna för att skriva om denna öknens tragedi!
Hesham Bahari
www.alhambra.se
Khadaffi uppges ha gripits eller dödats. Hur påverkar det utvecklingen i landet?

Avrättningen av Kadaffi ett brott mot FN-mandatet

Vi måste sluta gotta oss i Khadaffis förnedring

Nu behöver libysk polis och militär återta våldsmonopolet

I brott mot FN-mandatet har Sverige hjälpt till att döda en utländsk statschef

Libyens nya ledning inte bättre än Khaddafi

Låt libyerna själva döma Khadaffi

Libyen får inte bli ett nytt Irak

Flera brott mot FN-stadgan i Libyen

Krigsivrarna bryr sig inte om Libyens svarta offer


Västerlandet rekoloniserar Afrika genom Libyeninsatsen

Nato har hjälpt al Qaida att stärka sin ställning i Libyen

Är svenska medier medlemmar i Nato?

Olja är västs främsta intresse i Libyen

Kritiken mot Nato i Libyen syftar till att svartmåla USA

Sverige ska även fortsättningsvis ge militär hjälp

Massivt ickevåld hade sannolikt också fällt Khaddafi

Elitförband på marken banade väg för regimskiftet

Libyen visar att bomber kan gynna demokrati

Libyen är inget argument för att flygbombningar räcker

Informationssamhället störtar diktatorer

Khaddafis fall viktig signal till världens diktatorer

Tack vare Nato kan den libyska demokratin ta fart

Rebellernas massakrer visar att Sverige bör lämna Libyen

Brott mot FN-stadgan gör att Libyenkriget inte är legitimt

Varför är Sverige fortfarande kvar i Libyen?

Fel av Sverige att förlänga militär insats i Libyen

Senfärdighet och detaljstyrning skadar insatsen i Libyen

Kolonialismen är tillbaka i form av FN och Nato

En historisk milstolpe för Gripen

Därför stödjer MP en förlängning av Libyeninsatsen

Libyen: Sverige fortsätter på det slutande planet

Med Juholt vann demokratin över militären

Interventionen i Libyen är inte "humanitär"

Juholt bär ansvaret för S haveri i Libyenfrågan

Riktade attacker mot Gadaffi kan slå tillbaka mot USA

Officer: Det finns ingen militär lösning i Libyen

Om Nato mördar barn i Libyen bör Sverige tacka för sig

S sviker Libyens folk med skamligt svaga argument

Därför säger vi nej till en förlängning av Libyeninsatsen

Att få bort Gadaffi kommer att bli kostsamt

De arabiska revolutionerna kan kullkasta världsekonomin

Internationell oenighet riskerar att dela Libyen

Libyen-resolutionen visar hur västmakterna missbrukar FN

Statsvetare: Dödläge i Libyen!

2000-talet kan bli demokratins sekel

Interventionen i Libyen kan bli ett tragiskt misslyckande

Juholts säkerhetspolitik skapar osäkerhet

Mycket talar för att Sverige behöver bidra med markstyrkor


Varför vill Bildt inte skydda kvinnorna i Libyen?

Föreställningar om maskulinitet bakom svenska JAS-insatsen i Libyen

Insatsen i Libyen är oklar, troligen otillräcklig och egentligen onödig

Reinfeldts och Juholts JAS-haveri visar att Sverige ingenting lärt


Var kritisk till det som förmedlas om krigen i arabvärlden

Insatsen i Libyen dramatisk förändring av internationell politik

Moderatpolitiker: Carl Bildt företräder inte längre moderat utrikespolitik

”Hellre dö stående än leva krypande"

Syrien kan bli nästa Libyen - om vi inte reagerar nu

Bevare oss för en doktrinär vänster


Tidigare sjöofficer: Varför har Sverige stridskrafter?


Sverige bör ge snabbt besked om att man vill delta

Dyrköpt läxa från Irak kan hjälpa Libyen


Ung vänster: Insatsen i Libyen handlar inte om olja

Det räcker inte med flygförbud om Libyen ska bli fritt

Officer: Insatsen i Libyen långt ifrån självklar

Sverige ska inte delta i ogenomtänkta bombningar mot Libyen

Libyen ger USA:s republikaner byxångest


Skillnad på bombliberalernas och vårt ställningstagande mot Gaddafi


Klichébildens envisa fortplantning


Statsministern måste återta kontrollen över svensk utrikespolitik

JAS hade varit på plats på måndag om den politiska viljan funnits

Flygförbudszon i Libyen är en stor och dyr operation

Vänster och höger byter plats inför Libyen

När USA kan agera håller Europa i pekpinnen

Underkänner Bildt och Reinfeldt EU som militär aktör?

Upprätta en flygförbudszon över Libyen
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Tack för en intressant artikel Hesham!