Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-04-03 07:04, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Under moderaternas långa historia har försvarsfrågan alltid varit central. Så är det inte längre och det är ett stort misstag. Försvaret är och förblir en viktig konservativ fråga, skriver Rolf K Nilsson, tidigare ledamot av riksdagens försvarsutskott.
Rolf K Nilsson var moderat riksdagsledamot 2006 - 2010 och ledamot av försvarsutskottet. Han är bosatt på Gotland.
Så länge Allmänna Valmansförbundet/Högern/moderaterna var ett konservativt parti var försvarsfrågan och inställningen till det svenska försvaret ett fundament i partiets framtoning. Så är det inte längre.
Det hindrar inte att det lite över ett decennium in på 2000-talet finns konservativa uppfattningar om hur det svenska försvaret ska se ut och hur vi som medborgare ska förhålla oss till landets väpnade styrkor.
Som konservativ är jag beredd att låta försvaret få kosta skattepengar. Men precis som på andra områden är det god hushållning som ska gälla. Slöseri med medborgarnas pengar accepteras inte.
Den säkerhetspolitiska hotbilden har förändrats under de senaste 20 åren, och internationell terrorism - som förra året slog till mitt under Stockholms julhandel - är en viktig del av detta som vi måste ta fasta på. Men det militära försvarets främsta uppgift är ändå alltid i första hand att freda svenskt territorium; på marken, till sjöss och i luften.
För detta krävs resurser. Det krävs soldater, utrustning och en folklig förankring. Vårt självbestämmande, rätten att få råda i vårt eget hus går inte att värdera i pengar. Friheten, våra demokratiska fri- och rättigheter kostar. Som konservativ är jag beredd att betala priset. Priset som garanterar oss inte bara vårt geografiska territorium utan också vår kultur, vårt levnadssätt, vår civilisation.
Det finns de som hävdar att historien aldrig upprepar sig. Men att hävda detta känns som en ursäkt för att undandra sig ansvaret att lära av historien. Att lära och förstå egnas och andras misstag.
Den svenska nedrustningen på 1920-talet var ett stort misstag. Om det är i brist på historiska kunskaper eller ren dumhet vill jag låta vara osagt. Men misstaget från 1920-talet har upprepat sig. Efter Sovjetunionens fall drabbades våra beslutsfattare av fredsrus. Man såg verkligheten som man ville se den - inte som den var. Sovjetunionen fanns inte längre, alltså var problemen borta. Det var en ny tid - aldrig mera krig. Skrota vapnen, lägg ner försvaret, satsa på handel, älska varandra! Det gick över styr.
Sovjetunionen delades i sina beståndsdelar. Men kvar fanns människorna. Människorna som burit upp Sovjetunionen, som garanterat diktaturens fortbestånd fram till den 31 december 1991. Det återfödda Ryssland gjorde aldrig upp med diktaturen eller dess brott. Samma människor i nya uniformer som saluterade en ny flagga. Efter den både bokstavliga och andliga berusning som drabbade det post-sovjetiska Ryssland under 1990-talet återkom den gamla ordningens män till makten. Skolade i KGB, fostrade som inte bara Rysslands utan också de nära grannländernas herrar.
Från Rysslands födelse fram till idag har Ryssland/Sovjetunionen styrts av ledare som alla varit imperiebyggare. Med Vladimir Putins inträde på den politiska scenen återställdes den gamla ryska ordningen. Rysslands restauration påbörjades och det är den vi nu ser pågå framför våra ögon. Det är gamla beprövade metoder som gäller: upprustning av militären, modernisering och nyinskaffning av materiel. En utökad och allt aktivare utlandsunderrättelsetjänst som tar vid där Sovjetunionen slutade. Idag är den utländska, och så också den ryska, underrättelseverksamheten i Stockholm större än den var under kalla kriget. Fast nu sker den på ett bredare fält. Allt från kalla krigets traditionella uppgifter till informationsinskaffning på ekonomins, näringslivets och vetenskapens områden. I ärlighetens namn ska sägas att det inte bara är ryssarna som är aktivare än någonsin, så också kineserna.
Den ryska revanschlystnaden för Sovjetunionens nesliga nedmontering går igen på alla områden. Men vi ser inte bara framför oss ett Ryssland som tagit vid där Sovjet slutade. Med kommunismen bortkastad så skyr man inte längre kapitalismens möjligheter till politisk kontroll och maktutövning. Med sina privat/statliga företag med en nationell agenda pågår parallellt med det militära påverkansinflytandet en makutövning med energin som påtryckningsmedel. Genom västvärldens naivitet kombinerad med enskildas girighet har man från rysk sida fått oroväckande stor kontroll över gastillförseln för stora delar av Centraleuropa. Genom ett skickligt politiskt spel, bilaterala avtal, inte sällan kombinerad med personliga vänskapsförhållanden, har man lyckats splittra EU. Gasledningar och energiförsörjning har fått träda i tjänst där stridsvagnar och attackflyg inte räcker till. Kombinationen militär närvaro, militär påtryckning, energikontroll och energiavtal är förödande effektivt.
Med ett revanschistiskt Ryssland som granne är stora delar av Sverige utan militär närvaro. Inte ens de mest strategiska punkterna i landet har den grundläggande militära bemanning som borde vara ett minimum. Norrland, Göteborg, Stockholm, Gotland och Skåne har varit och är centrala försvarspunkter i Sverige. Den militära närvaron i Göteborg är mycket liten. Med tanke på Göteborgs hamns storlek och internationella betydelse för handel och kommunikation är den militära närvaron dumdristigt låg. Gotland är förutom hemvärnet i det närmaste avväpnat och i Skåne riskerar det enda kvarvarande regementet att läggas ner för att i sina beståndsdelar förflyttas till Mellansverige. Så blir det när budget och inte behov får styra försvarets styrka.
Så får det aldrig vara när det gäller ett så vitalt statligt ansvarsområde som försvaret. Budgeten får inte fortsätta att vara styrande för Sveriges försvarsbehov. Försvaret måste tillföras de medel som krävs för att försvara svenskt territorium, Sveriges befolkning och vårt sätt att leva. Det måste finnas tillräcklig materiel för att kunna försvara Sverige på marken, till sjöss och i luften.
Det svenska försvaret är hela folkets angelägenhet och har varit så i många år. Främst genom den allmänna värnplikten för män. I modern tid har värnplikten försummats för att inte säga missbrukats. År 2010 tog riksdagen ett konsekvensbeslut av det bristfälliga utnyttjandet av möjligheten att utbilda unga män till vapenför tjänst. Frivillighet infördes.
När makten av besparingsskäl, kombinerat med uppfattningen av minskat behov, började dra ner på antalet värnpliktsutbildade begick man ett allvarligt fel. Man borde istället ha förändrat värnplikten. Inte lämnat walk over.
Värnpliktens inverkan på de enskilda har inte tillräckligt genomlysts. Allmän värnplikt för män har genom decennierna inneburit uppfostran, ansvarskänsla, solidaritet och medborgarkänsla. Oavsett samhällsgrupp, etnisk eller religiös bakgrund, yrke eller utbildning har generation efter generation lärt sig umgås och respektera varandra. Följderna av detta har vi kanske bara sett början av.
Oavsett om vi är medlemmar i EU och NATO, oavsett om vi hoppas och tror på andras hjälp för att vi har lovat ge vår, måste vi i första hand lita till vår egen förmåga. Vi kan inte lägga vårt lands öde i andras händer. Samma syn måste gälla materielförsörjningen. Den svenska försvarsindustrin är en del av, samtidigt som den stärker, vår försvarsförmåga. Av försvarsförmågeskäl finns det därför anledning att slå vakt om vår svenska försvarsindustri.
Naivitet, förhoppningar mer än verklighetsskäl och budgetargument har urholkat vårt försvar. Men försvaret är och förblir en genuin konservativ kärnfråga. En fråga konservativa måste stå upp för hur kontroversiell den än för tillfället är.
Nykonservatismen är en stark trend idag bland unga och i samhällsdebatten. Vad innebär den?

Är den extrema urbanismen förenlig med ett borgerligt samhälle?

Kristdemokratin måste bejaka sina konservativa väljare

Civilsamhället är medborgarsamhället

Centern borde vara partiet för de små gemenskaperna

Till dygdernas och enhetlighetens försvar

Fler poliser och längre straff ger tryggare familjer

De kulturkonservativa är de nya punkarna

Familjens plats i samhällsgemenskapen är en radikal åsikt idag

Från fäder har det kommit, till söner skall det gå

Socialkonservatismen är solidaritet, inte statsfientlighet

Förlegat att förknippa konservatism med punschdrickande högermän

Vi har Reagan och Thatcher att tacka för allt

Trots folkligt stöd kämpar konservativa politiker i motvind

Konservatismen är kylvattnet i den mänskliga reaktorn

Borgerligheten måste berätta sanningen om Sverige

Ljunggrens myrstack skrämmer mig

Frihet, Familj, Flit, Företagsamhet! Växande konservatismen en stor chans för KD

Efter 11/9 erbjöd konservatismen fler svar

Med en stabil grund klarar man jordbävningar

Konservatismen är prövad och kastad på historiens sophög

Ta till vara potentialen i den socialdemokratiska konservatismen

Den nya borgerligheten: ingenting för skönandar

Fixeringen vid politiska etiketter leder till fördumning och uppblåsthet

Konservatismen måste även få vara intellektuell

Konservatismen ser djupare än liberalismen

Välfärd och miljö två viktiga konservativa frågor

Alliansregeringen företräder en klassisk konservatism

Svenska kvinnor ser inte upp till Solsidans Mickan

Neokonservatismen - himmel eller helvete?


Konservatismen är en mittenrörelse

Längtan efter att bara få vara

I radhusområdena härskar skötsamhet, flit och familjesammanhållning

Dags för en rockad i det borgerliga samarbetet

Konservatismen har redan vunnit som nytt dominerande förhållningssätt

Konservatismen har blivit en kvinnlig ideologi

Därför är konservatismen stark hos de unga

Konservatismen skyddar frihetens värden
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




24 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den som tog upp vapen och försvarade det antika Aten gavs medborgerliga rättigheter. Genom att göra en insats för stadsstaten kunde de kräva rättigheter.
Allmän värnplikt är ett tveeggat svärd. Om vi hade haft allmän värnplikt så hade det förmodligen varit omöjligt för svenska soldater att delta i aktiv krigföring som i dag.
Nonsens! Självklart ska budgeten styra, precis som för alla andra politikområden.
Jag kan inte se nån anledning att försvaret skulle ha nån slags unik förutsättning för att undandas detta fundamenta.
Artikelförfattaren har rätt i att ett starkt försvar är ett gammelkonservativt kärnvärde. I övrigt argumenterar han för att det var bättre förr.
Nilsson är kortsynt i sitt politiska perspektiv och han blundar för verkligheten. Redan på 1800-talet i urmoderaterna, det protektionistiska majoritetspartiet, som leddes av den urkonservative Gillis Bildt, farfars farfar till utrikesministern, fanns en rysskräck. Detta var långt innan kommunisterna. Man kan säga att efter Karl XII bakslag i Poltava utvecklades rysskräcken till ett nationellt spöke. Gillis Bildt var förövrigt som sonsonsonsonen en riktig stridstupp. Innan han blev statsminister vara han militär befälhavare på Gotland. Kan inte Nilsson vara snällare i sina omdömen om sonsonsonsonen?
När det spökar i huvudet kan det vara svårt att hålla fingrarna i styr, som när amerikanare, svenskar och ester kom på att de skulle stjäla militär utrustning från ryssarna i samband med Estlands medlemskap i NATO och stängningen av ryska baser där. Vad som stals och om det var något större värde i detta vet inte jag och det har nog inte så stor betydelse. Stöldgodset lastades på en färja och ryssarna ville visa var gränsen går. Ett land med stora mängder kärnvapen som främsta försvar bör visa detta om det ska fungera. De kanske inte var så glada heller. För den svenska ledningen med sonsonsonsonen som statsminster var det pinsamt och inte politiskt korrekt att den hade använt civila som en slags sköld och locket lades på. Ryssarna visste tidigt vad som var i de långfingrades intresse och hjälpte dem att dölja det. Vad som till slut hände med stöldgodset är mindre intressant.
Färjan rammades i höger sida under vattenlinjen. De uppstod en enorm smäll och färjan krängde. Många som stod upp kastades in i hyttvägen, trodde den gick på grund. Sjunkningen hade ett förlopp med en tillfällig upprätning när utrymmet under bildäck fylldes i sidled. Vittnena nonchalerades. Saker som visade ett och annat täcktes med fyllmassor. Bogviset spängdes av. Gravfriden var viktig, men intresset för de överlevandes synpunkter var minimalt. Viktigt bevismaterial som plottar försvann. Datorsimuleringer gjordes utan någon kunskap om tillståndet på dörrarna mellan skotten och hade litet värde. Och hamnen var avständ och lastbilar kördes på precis innan färjan avgick. Gjorda utredningar liknar en aktionroman med flytande blod, snabb död och räddande hjältar och har desto mindre av substans. Med mera.
Snart kommer en kris i världen av stora mått och då kommer nog amerikanarna och ryssarna att göra upp för sig. De har långt mer naturresurser per capita än världsgenomsnittet och dessutom kärnvapen livsfarliga för dem själva. De kommer att styras av detta och löst babbel om medlemskap i någon försvarsförening får mindre betydelse. De kan förmodligen något om historien och kan extrapolera och dessutom är det ju ganska klart vilka som saknar det nödvändiga och kan bli farliga. Ryssarna är ekonomiskt och konventionellt militärt underlägsna. Blir de pressade och vill visa var gränsen går så kan tänka mig att de fyrar av en liten del av sin arsenal och raderar ut Stockholm, ungefär som med färjan men i större skala.
Min poäng är att den svenska militären saknar grundläggande omdöme och kompetens. JAS-plan och ubåtar i händerna på dessa människor är mycket farligt. Med sådant kommer de att testa gränserna och det kan dra in landet i det värsta elände. Det är inte heller första gången som de har blivit tagna med händerna i syltburken. Allmänt kan nog sägas att ju mer pengar den svenska militären får desto farligare blir det.
Urban Persson är som han är..
Tur att det finns någon som bryr sig om Sverige.
Jag tycker Sverige och svenskarna är konservativa värden värda att bevara.
#4 Pellefant, 2011-04-03, 10:48
"Nonsens! Självklart ska budgeten styra, precis som för alla andra politikområden"
Nej. Det finns områden där budgeten inte ska styra. Jag kan ge ett annat exempel. Bland 1990 talets många budgetnedskärningar så gjordes även nedskärningar av livvektstyrkan trots att vi haft ett statsministermord så sent som decenniet innan.
Denna nedskärningen är den direkta orsaken till att skyddet kring våra ministrar var så tunt i början på 2000-talet och antagligen den direkta orsaken till att Anna Lindh var obevakad på NK trots att det fanns hotbilder. En av dessa hotbilder utgick från det faktum att Anna Lindh försvarade USA bombningar av Serbien 1999 även efter det att det framkom att man "kört slut" på högvärdiga militära mål och övergått till civila mål eftersom Milosevic inte gav upp så snabbt som Clinton trodde att han skulle göra. Och att avbryta bombningarna var inte ett alternativ för då hade Milosevic vunnit.
Detta stödde alltså Anna Lindh vilket väckte ont blod i vissa kretsar i Stockholm med "kopplingar" till det forna Jugoslavien.
Trots detta så var alltså Sveriges utrikesminister och Göran Perssons trolige efterträdare Anna Lindh obevakad på NK när mordet skedde. Priset blev högt för såväl hennes familj som för hennes parti och även för landet.
På en del håll och kanter restes frågan varför Sverige inte klarade av att skydda sina ministrar.
Ibland så ska inte budgeten styra utan behoven. Det gäller inte minst i säkerhetsfrågor.
#8 Lars
Man kan inte leda ett land baserat på magkänsla och dagsform, du kan inte på allvar mena att Anna Lindh dog på grund av att polis och militär hade för lite pengar?
Menar du att den händelsen inte inträffat om polisen inte haft budgetåtagande?
# 9 Pellefant, 2011-04-03, 17:29
"du kan inte på allvar mena att Anna Lindh dog på grund av att polis och militär hade för lite pengar?"
Inte militären men polisens livaktsstyrka som inte hade resurser full att sköta all bevakning som borde ha skötts.
Gärningsmannen i det fallet var ju inte "Schakalen" i Frederick Forsyths klassiska roman som planerade och förberedde sig minutiös utan en person som ogillade Anna Lindh (vilket styrks av vad han enligt vittnen på brottsplatsen sa åt Anna Lindh) som klev fram och stack ned henne inne i ett varuhus. En typ av gärning som inte ska få ske.
Hade mordet på Anna Lindh skett i något annat land så hade så skulle det ha tillsatts en sanningskommission och utkrävts ansvar.
Men här begravde man ansvarsfrågan samtidigt dom man begravde Anna Lindh.
# 9 Pellefant, 2011-04-03, 17:29
"du kan inte på allvar mena att Anna Lindh dog på grund av att polis och militär hade för lite pengar?"
Tydligen så ansåg man på ansvarigt håll att det fanns ett sådant samband för efter mordet på Anna Lindh så förstärktes livvaktsstyrkan.
#11 Lars Johansson, det gjorde man inte alls.
Man ansåg inte att Anna Lindh behövde livvakt och Lindh bad inte om någon heller.
Man omvärderade hela synen på livvakter efter hennes död.
Hade de haft denna synen tidigare så hade där funnits livvakter och Lindh hade haft livvakter. Men det hade de inte. Du ljuger när du påstår motsatsen.
# 12 Peter H
"Man ansåg inte att Anna Lindh behövde livvakt och Lindh bad inte om någon heller"
Vem är "man"?
Fakta är att det fanns hotbilder mot Anna Lindh och att en av dessa avsåg ställningstagandet för bombningarna i Kosovokriget och att dessa var kända av polisen. Det är fakta
Oaktat vem "man" nu råkar ha varit så är det ju uppenbart att "man" hade fel.
Men redan innan man gripit han som sen fälldes så påbörjades en desinformationskampanj. Den gick ut på att det som hänt var mer osannolikt än en härdsmälta. Man gick tom ut i TV innan gärningsmannen hade gripits och sa att gärningsmannen kan ha varit en person som var så förvirrad så att han inte visste vem han angripit.
Men gärningsmannen visste mycket väl vem han angrep. Det framkommer av vad två av varandra oberoende vittnen berättade om vad gärningsmannen sa till Anna Linh när han begick dådet.
Det är ganska så självklart att när ansvariga efter dådet får frågan om en hotbild så vill man tona ned denna.
Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att om ansvariga medgett att det fanns en hotbild så hade det kommit en massa besvärliga följdfrågor
#12 Peter H
"Man omvärderade hela synen på livvakter efter hennes död"
Palmemordet någon..
Vi får hoppas att denne "man" (som det brukade heta i Sovjetunionen) "har befriats från sitt uppdrag"
#15 Lars Johansson
Poängen är att det är skillnad på internbudget och totalbudget, polisens säkerhetsstyrkor har en del av polisens budget. Den delen kan ändras beroende på läget, ibland på bekostnad av bevkning på fotbollsmatcher, ibland på bekostnad av innebandy i polisernas interna fysträning.
Ofta beror dessa fluktuationer på händelser. Hela politikområden, däremot som tex. säkerhetspolitiken måste i fredstid däremot hålla sig till budget.
Superbasic!
Lars Johansson, i efterhand kan jag också tycka att Anna Lindh skulle haft någon form av beskydd. Men det är inte något jag kan uttala mig om. Jag kan inte säga vilka politiker som behöver skydd. Alla ministrar behöver inte skydd. Det är en bedömningsfråga som politiker och säpo får avgöra. Det är dessa som är "man".
Även om Anna Lindh hade haft livvakt så kanske hon inte hade haft det just den dagen. Jag tror att de flesta politiker inte vill leva under konstant bevakning. Det senare är ren spekulation och irrelevant i sammanhanget.
Försvaret ska bli mindre och mer modernt och inte baseras på gammeldags ryssnoja!
Lars Johansson verkar vara väl insatt i mordet på Anna Lindh. Jag vet inte så mycket om detta och om livvaktsskyddets historik. Men att livvakter prioriterades efter denna händelse och inte efter händelsen med Palme beror uppenbart på att Palme dog frivilligt och till och med fick hjälp av länspolismästaren med det. Det är en riktig soppa och jag har tagit upp det tidigare och senast för bara en dryg månad sedan.
http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/24/f-r-m-nga-sp-r
Artikelförfattaren Nilsson nämner internationell terrorism i den svenska julhandeln förra året. Mannen hade uppenbart inget syfte att skada någon allvarligt och det var i princip ett vanligt självmord för att inte säga en märklig låtsasterrorism. En artikel i Expressen tidigt på morgonen 13 timmar efter händelsen har vittnesuppgifter om denna. Det framgår att han hade jobbat länge på gatan som plakatbärare. Plakatet hade han bredvid sig där han låg på ryggen. Därmed var det ganska klart att det inte fanns något syfte att ställa till med någon större skada. Anordningen förstörde inte ens skyltfönster intill. Sin bil hade han precis innan tänt eld på. Och med öppna gasoltuber i denna blev det en riktig brasa. Hade han istället sprungit runt på stan och placerat ut riktiga bomber och en hade smällt av misstag så hade det varit något helt annat. Varför någon gör något så galet och skickar dumma mail innan kan man förstås undra över.
http://www.expressen.se/nyheter/1.2251132/bilagaren-och-sjalvmordsbombar...
Kort efteråt med lokala vittnesuppgifter var sanningen som bäst. Ingen manipulering hade hunnit komma igång. Senare har säkerhetsetablisemanget tydligt undvikt vad som egentligen hände och försökt koppla det ihop det med ett större utländskt sammanhang. Resultatet har blivit mycket spekulationer och många uppskrämda. Det gällde alltså att suga på karamellen så länge som möjligt. Mer anmärkningsvärt är kanske att media har hängt med på detta.
#19 Johan E Karlsson
Huvet på spiken! Alldeles riktigt, nu är det mindre, någorlunda befriat från ryssnoja och förhoppningsvis så kommer det att kosta avsevärt mindre i framtiden. Annars får man väl byta ut folk i dess ledning tills det blir det!
Peter H
”Det är en bedömningsfråga som politiker och säpo får avgöra. Det är dessa som är "man".”
Den bästa lösningen är antagligen att en person från regeringen, kan vara en minister eller en statssekreterare, och säkerhetstjänsten beslutar om nivån på säkerheten. Om varje minister var för sig ska vara med och besluta om sin egen säkerhet så blir det antagligen sämre.
”i efterhand kan jag också tycka att Anna Lindh skulle haft någon form av beskydd. Men det är inte något jag kan uttala mig om.”
Du gjorde just det, det vill säga uttalande dig om det. Vi var många som redan efter Palmemordet ansåg de viktigaste ministrarna skulle ha någon for av beskydd.
Det var Palmemordet som var vattenledaren och inte mordet på Anna Lindh. Ingvar Carlsson sa efter mordet på Palme nåt i stil med att ”en kall vind drog genom Sverige”. Och det gjorde det ju. Den kylan varade i flera år och när Ebbe Carlsson affären rullade på i direktsändningar från konstitutionsutskottet och i tidningarna två och ett halvt år efter Palmemordet så var det fortfarande iskallt.
Det faktum att Olof Palme kunde mördas på det sättet och alla skandaler och fadäser i den efterföljande mordutredningen gjorde att många förlorade tron på polisen och inte bara på polisen utan även på det välordnade välorganiserade socialdemokratiska samhället. För en rejäl dos av skiten i Palmeutredningen kom att skvätta över på den socialdemokratiska regeringen som först stödde Hans Holmer som så många andra kritiserade och som efter hans avgång stödde Ebbe Carlssons privatspaningar som utmynnade i en stor skandal och gjorde att justitieministern fick avgå.
Dessa skador var inte av tillfällig karaktär utan de kom att bli bestående och präglar vår syn på det svenska samhället även i dag, 25 år efter Palmemordet.
Peter H
Du skriver:
”Alla ministrar behöver inte skydd. Det är en bedömningsfråga som politiker och säpo får avgöra.”
Att alla ministrar inte behöver skydd var säkert en korrekt bedömning 1986 (även om Palme givetvis skulle ha haft skydd med tanke på hur kontroversiell han var) men är det en korrekt bedömning 2011?
Jag skulle hävda att det inte är det. Till exempel så befinner vi oss i krig vilket vi inte gjorde 1986. Så sent som under julhandeln 2010 så sprängde sig en självmordsbombare på Drottninggatan och det var antagligen bara tur att inte fler än han själv omkom. Som skäl till dådet så angav han det faktum att Sverige har soldater i Afghanistan och att det Svenska samhället skyddar Lars Wilks.
Han (och även andra) uppfattar det som om att vi tillsammans med USA och UK mfl deltar i ett krig mot Islam.
Det tycker vi inte själva men många uppfattar det så och det måste vi förhålla oss till. De senaste dagarnas händelser i Afghanistan visar på hur infekterad situationen är.
Att mot bakgrund av det hävda att alla ministrar inte behöver skydd känns milt uttryckt lite naivt.
Per Albin åkte på sin tid kollektivt från gärdet till regeringskansliet utan livvakter. Men även de socialdemokratiska folkhemsromantikerna måste inse att den tiden är förbi och att den aldrig kommer tillbaka.
Lars Johansson, du låter som en papegoja när du upprepar allmänt tyckande och kända fakta. Du måste förstå att en självmordsbombare kan ha en egen logik och moral. Mannen som dog på Bryggargatan hade inte som syfte att skada någon mer än sig själv. Han dog på arbetsplatsen med reklamplakatet på sig. Det inte är så känt, men så är det och det visas av min enkla länk. Han var ideologiskt övertygad och det gjordes inte från toppen av skallen. Det var alltså planerat så här. Genom att placera den dödsbringande laddningen nära magen så behövdes det obetydligt. Detaljer om laddningarna har hemlighållts av säkerhetstjänsten. Kanske var det bara vetemjöl i rören. Bilbranden var ofarlig. Innehållet i mailen har inte med saken att göra. Om jag har något som tyder på det motsatta låt mig veta.
Säkerhetstjänsten har alltså manipulerat svenskarna och på liknande sätt som självmordbombaren ägnat sig åt en form av psykisk terrorism. Än så länge har dock inte säkerhetstjänsten och tillhörande fanatiska personer iscensatt egna attentat för att skylla på terrorister och få pengar till försvar, säkerhet, kontroller och liknande. Omfattningen av sådant här är så liten så att det inte är det minsta problem.
Om jag har missat något som tyder på det motsatta så låt mig veta.
Försvaret ska ha två uppgifter. Territorialförsvar och fredsbevarande uppgifter. Att stridspittarna fått komma fram och tycka att svenska människoliv och resurser ska gå till att föra offensiva krig är bara löjligt. Ingen vinner på det.
Man är inte fredsbevarande om man skjuter först, man inger inte förtroende om man skjuter först, man skapar inget gott om man skjuter först.
Låt Sverige ta ett steg tillbaka och bygga upp ett rykte som fredsbevarare och medlare i konflikter, så kan vi hjälpa till att minimera förluster på alla sidor och bygga upp demokrati PÅ RIKTIGT.
Hösten 2008 hade Uppdrag Granskning ett intressant program om färjan som sänktes, bland annat med intervjuer med Alexander Einseln, Werner Hummel och Wilhelm Agrell. Men programmet missar att sätta in sänkningen i ett större sammanhang.
http://www.youtube.com/watch?v=w5s0KzFIXZU&feature=related
Jag skrev ovan att amerikaner, svenskar och ester inte kunna hålla fingarna i styr, vilket var med tonvikt på svenskarna. Det är mest de svenska makthavarna som bromsar en utredning och bärgning av färjan.
Enligt Einseln och andra fanns här vid denna tid stora möjligheter för väst att komma över rysk utrustning och det stämmer. Dock nämns inget i programmet om att Estland var penetrerat av ryssarna och att de visste väl vad som pågick. Kanske hade ryssarna planer på sänkningen långt innan transporten gjordes. Jag utesluter inte ens att de gillrade en fälla för de av spöken från Poltava styrda kleptomanerna.
I ett stort krig gäller liknande principer. De som strök med i sänkningen var som bönder i ett schackspel. En utslagning av Stockholm med kärnvapen är inte så långsökt som många tror. Ju mer pengar den svenska militären får till sin leksaker desto mer sannolikt är det. Det bästa vore att sälja deras material till högstbjudande utländska militär eller skrotfirma.
Det går inte att ha ett militärt försvar och samtidigt bereda plats för ett nationellt avskaffande av Sverige och den svenska genpoolen genom kravlös massinvandring. Resurserna räcker helt enkelt inte till med den senare gökungen i svensk ekonomi. Man måste välja.
Personligen ser jag heller inget behov av stärkt försvar i nuläget. Aldrig i livet att jag skulle förorda försvar av den nuvarande svenska makteliten och deras galna färd utför stupet. Tanken på att en enda svensk soldat skulle offras för Reinfeldt eller Maud gör mig smått illamående.
Nej, eftersom alternativet är utradering av det svenska folket genom massinvandring är det bättre att Putin kommer hit och ockuperar Sverige. På det viset skulle det svenska folket åtminstone bevaras till eftervärlden för vi kan ju i nuläget uppenbarat inte ta hand om oss själva.
Detta stycke är för övrigt en anakronistisk historieförfalskning:
"Allmän värnplikt för män har genom decennierna inneburit uppfostran, ansvarskänsla, solidaritet och medborgarkänsla. Oavsett samhällsgrupp, etnisk eller religiös bakgrund, yrke eller utbildning har generation efter generation lärt sig umgås och respektera varandra."
På den tiden det fanns ett starkt försvar och allmän värnplikt fanns det i praktiken bara en etnisk och religiös bakgrund i Sverige. Således förelåg inget behov av att lära sig "respektera varandra" utifrån nämnda grunder.
Vad som poppar upp här är en viss mångkulturpatriotisk USA-meme, för alla svenskar tror ju att de egentligen bor i USA.