Trots folkligt stöd kämpar konservativa politiker i motvind

I Newsmills debattserie om nykonservatismen har de idé- och opinionsmässiga realiteterna stått i fokus. Även om Jessica Nybergs artikel den 29/3 om Kristdemokraternas potential adderade en viktig partipolitisk dimension. För debatten måste faktiskt, för att äga relevans, också ta sig an den parlamentariska aspekten. Och där är nyckelfrågan: hur skapas förutsättningar för en parlamentarisk idéburen konservatism inom ramen för Allians för Sverige?

Konservatismen är, hur gärna vi än skulle vilja att förhållandena var annorlunda, en minoritetsströmning inom alliansen. Och för att borgerliga minoritetsströmningar ska tillåtas att frodas finns ett överväldigande hinder: toppstyrningen. Ett hinder som vuxit sig allt starkare under det borgerliga regeringsinnehavet. Toppstyrningen och den borgerliga konformismen - partiväldet i ett ord - har på ett helt orimligt sätt brett ut sig under alliansregeringens tid. Med argument om stabilitet, regeringsansvar och samsyn har borgerliga uppstickare skoningslöst tryckts ner.

Flera oroande exempel både från innevarande och förra mandatperioden talar sitt tydliga språk. En ny taktik som börjat utövas av moderaterna är tvångskvittning. Man tvingar alltså ledamöter som man vet tycker "fel" i en given fråga att anmäla sig frånvarande. Kvittning, det vill säga en frivillig uppgörelse mellan partierna om att lika många ledamöter från varje block ska vara frånvarande under omröstningarna, är ett sätt att se till att majoriteten inte varierar beroende på vilket block som råkar ha flest personer frånvarande vid varje givet tillfälle. Det är i grunden ett perverterat och kollektivistiskt system, då det utgår ifrån att varje block röstar enhetligt, och fråntar ledamöterna sin individualitet. Men i flera uppmärksammade fall har moderaterna alltså använt systemet för att upprätthålla en enad partilinje. Vilket formellt är emot det regelverk partierna satt upp för kvittning, men detta verkar inte bekymra någon. Frågan ses som en intern partiangelägenhet.

Dessvärre är tvångskvittning bara ett av många underliga exempel på partiväldets allt starkare grepp om riksdagens ledamöter. Bara en sådan sak som att riksdagsledamöternas politiska sekreterare är anställda av partierna, och inte ledamöterna (som i exempelvis Europaparlamentet), visar tydligt att systemet inte är utformat för att enskilda ledamöter ska kunna driva egna linjer. Möjligheten att bli inkryssad, både i riksdagen och i fullmäktigeförsamlingar runt om landet, är också ytterst begränsad i Sverige. I storstäderna är det i praktiken omöjligt.

I och med att ett konservativt förhållningssätt inte existerar som en majoritetslinje i något av alliansens partier, återstår endast en begränsad möjlighet att stödja enskilda kandidater med ett personkryss. Möjligheten att bli inkryssad i riksdagen utökas förvisso i och med valet 2014, kravet sänks då från 8 procent av listans röster till 5 procent. Men, och detta är faktiskt noterbart, av de få personer som trots allt lyckas ta sig in i riksdagen via personvalskryss sedan systemet infördes har påfallande många haft en politisk profil som inte gärna kan kallas något annat än konservativ. Exempelvis moderaten Rolf K Nilsson (inkryssad valet 2006) och kristdemokraten Annelie Enochson (både valet 2006 och 2010). Men flera ledamöter, med motsvarande profil, som i och för sig inte varit beroende av kryssning - till följd av sin listplacering - har oerhört starka personvalsresultat i ryggen. Bland dessa kan nämnas Hans Wallmark (M) och Mikael Oscarsson (KD). Men personkryssens relevans blir naturligtvis fortfarande ytterst begränsad om den ledamot väljarna kryssat in till syvende och sist inte tillåts avvika från sina partikamrater.

Jag förstår och sympatiserar i och för sig med alliansregeringens strävan att visa sig ansvarsfull och enig. Men målen helgar inte alltid medlen. Enstaka förluster i sakfrågor är faktiskt ett pris värt att betala för att bejaka mångfalden i borgerligheten. Det handlar inte heller bara om mångfald, det handlar faktiskt om vilken typ av demokrati vi vill ha. Att vänsterpartiet är det enda partiet som uttryckt tvivel i frågan om vi överhuvudtaget ska ha personval har sina skäl - det handlar om demokratisyn.

Som en intressant jämförelse är partiväldet i USA så svagt att det inför presidentvalet 2004 kunde bildas organisationer som "Democrats for Bush". Föreställ er motsvarigheten "Socialdemokrater för Reinfeldt" - i Sverige vore en sådan sak helt enkelt otänkbar. Kritiken mot partiväldets starka grepp om vår demokrati har från högerhåll traditionellt sett varit hård och konsekvent. Det finns nämligen en lång konservativ tradition i att motsätta sig partiväldet. Det finns en anledning till att det kom att dröja tiotals år efter det att liberaler och socialdemokrater bildade centrala partiorganisationer innan de konservativa parlamentarikerna slöt sig samman i en motsvarande organisation (det gamla Högerpartiet, som så småningom blev Moderata samlingspartiet).

Folkstyret håller alltså steg för steg på att bytas ut mot ett partistyre. Denna process skadar inte bara minoritetsströmningar, så som konservatismen, den sätter också den demokratiska processen ur spel. Det hämmar också Alliansens möjligheter att nå nya väljargrupper, vilket - om de andra argumenten väger för lätt - borde vara tillräckligt för att få alliansens partiledare att dra öronen åt sig.

Dag Elfström (5 artiklar)
http://traditionochfason.wordpress.com/

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34675

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Serien om konservatism är inte en debattserie, det är en serie artiklar av ledarkaraktär, den ena mer framtidsängslig än den andra. Inga kritiska artiklar om konservatismen är införda, kanske för att ingen orkat skriva utifrån ett seriöst perspektiv om en politisk inställning med huvudet så i dimman som konservatismen.

Frågan kan till redaktionen för debattserien varför den inte breddat innehållet i serien och vinnlagt sig om en allsidig aktuell belysning av begreppet konservatism

Permalänk | Anmäl #1 Anders Brynge, 2011-04-01, 08:41

Men Dag då, nu har du ju glömt flugan igen, gå nu in och ta omedelbart på dig flugan. Och våga inte visa dig ute utan flugan igen.

Permalänk | Anmäl #2 Allfons Mållgan, 2011-04-01, 11:12

#1 Anders Petter Brynge, 2011-04-01, 09:41
Däremot är över hälften av artiklarna förvirrade försök att kidnappa "konservatism" till att betyda något helt annat än vad det betyder. Till och med en statsvetare hängav sig åt det. Svenskt etablissemangs brist på bildning överglänses bara av deras samvetslöshet.

Permalänk | Anmäl #3 Martin A, 2011-04-01, 18:53

#3. Just så.

Permalänk | Anmäl #4 Peter Ingestad, 2011-04-01, 23:00

Håller med ovanstående kommentatorer.

Konservatism finns inte. Inte i verkligeheten. Titta bara på fotot av den unge Dag. Klädd som från utklädningslådan på dagis.

Permalänk | Anmäl #5 Peter J, 2011-04-02, 15:34

Dick Erixon, Claes G Ryn, Jakob E son Söderbaum, Roland Poirier Martinsson, med flera är själva definitionen på internettroll.

På mer utvecklade forum brukar personer som dessa mötas av en "demotiverande" bild av ett troll texten "Unsuccessful troll is unsuccessful" (vilket perfekt beskriver ovan nämnda troll). En sådan bild hade varit slöseri på dessa människor då budskapet hade flugit över deras huvuden.

Det är svårt att peka ut en enstaka bottennotering. Men denna artikel är definitivt en av kandidaterna.

Svenskar som folk är allt annat än konservativa. Sverige har procentuellt störst antal ensamboende i västvärlden (förmodligen i världen). Sverige, USA och Storbritannien anses vara de mest individualistiska nationerna i världen. Inte för att där i övrigt är några likheter. Individualismen i Sverige beror på det enkla fakta att vi har gjort oss av med de flesta traditionella institutioner, däribland den heterosexuella kärnfamiljen.

Permalänk | Anmäl #7 Peter H, 2011-04-03, 16:18

#7.Stolle där.:o) "Har gjort oss av med den heterosexuella kärnfamiljen!" Hurra!

Permalänk | Anmäl #8 Peter Ingestad, 2011-04-04, 03:09

Peter H: Din argumentation är som vanligt på skrämmande låg nivå. Förutom detta med internettroll. Fint att du ville gestalta för oss hur ett sådant ser ut.

Gratulerar till anmälan, hoppas att newsmill sätter ner foten och bannar dig. Sandlådenivå hör hemma på dagis.

Permalänk | Anmäl #10 Zeth Arkö Gogman, 2011-04-04, 20:43