Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-03-31 19:03, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
För några decennier sedan betraktade man dj:er som plattvändare. I dag är de artister som skriver egna låtar och ibland uppnår stjärnstatus. Detta är något som krogarna drar nytta av men som tycks ha gått branschorganisationen SHR helt förbi.
Kenth Muldin är vd på Stim.
Stim och SHR, Sveriges hotell- och restaurangföretagare, har under lång tid förhandlat om prissättningen av de musiklicenser som Stim tillhandahåller för hotell och restauranger som använder musik i sin verksamhet. Eftersom SHR inte accepterade det slutbud som Stim lämnade i november 2010 finns från den första januari i år inget avtal mellan Stim och SHR.
Från SHR:s sida menar man att Stim genom sin prissättning utnyttjar sin dominerande ställning på marknaden, vilket man också anmälde till Konkurrensverket den 28 februari. KKV avskrev snabbt ärendet eftersom man inte finner skäl för att pröva de förhållanden som SHR tagit upp i sin anmälan.
Stims syn på konflikten med SHR är att vi anser att deras medlemmar ska betala enligt samma principer som sedan länge accepterats av den övriga marknaden. SHR-medlemmarna är trots allt bara en minoritet av Stims licenstagare inom restaurangområdet, och Stim varken kan eller vill diskriminera de restauranger som väljer att avstå från medlemskap i SHR.
Den punkt där parterna stått längst från varandra är den om hur man ska betrakta klubbverksamhet och dj-spelningar. Stim vill att de av SHR:s medlemmar som tar in en dj och anordnar klubbkvällar på sin krog ska betala för detta enligt en särskild prislista. Det gör redan det stora flertalet krogar. Från SHR:s sida däremot, hävdar man att den här typen av musikanvändning ska jämställas med den bakgrundsmusik som spelas i övrigt på restaurangen. Det är en inställning som bottnar i en förlegad syn på hur musik i praktiken används på krogarna i dag.
För några decennier sedan sågs en dj som en "plattvändare". Deras uppgift var ofta att spela skivor när dansbandet hade paus. Dagens dj, är i hög grad en artist som bidrar med eget låtmaterial och vars remixer ges ut på skiva som vilken annan låt som helst. De största utövarna i genren har stjärnstatus och uppträder över hela världen.
Den nya synen på dj:er har påverkat musikanvändningen på restauranger. Från att huvudsakligen ha använt traditionell bakgrundsmusik har allt fler krögare insett att en dynamisk och medveten användning av musiken kan öka lönsamheten. Det handlar om att vässa sitt koncept och det är vanligt att restauranger, när köket stängt, låter en dj förvandla stället till en klubb. Dj:n Paulina Cewe beskriver det nya sättet som musik används på i krogmiljö: "Det blir allt vanligare att interagera instrument och annan utrustning under ett dj-set. [...] Gränserna för vad som är ett rent dj-set och ett live-set håller på att suddas ut." (intervju i Stim-Magasinet nr. 1/2011)
Att denna utveckling kan ha gått SHR:s styrelse alldeles förbi är ett mysterium.
Musikens funktion är central i Stims prissättning. Olika typer av musikanvändning prissätts utifrån det värde musiken har för licenstagarna och deras kunder. Enkelt uttryckt ska den som tjänar mycket på att använda musik betala en högre licensavgift än den vars musikanvändning inte intar en lika framträdande roll.
Musiken finner ständigt nya miljöer och användningsområden. Självklart måste vi på Stim - och våra licenstagare - anpassa oss efter faktiska förhållanden. Och de musikskapare vars arbete bidrar till krogarnas ökade vinster måste ersättas på rimliga nivåer. Detta kräver att SHR tar klivet in i 2000-talet, öppnar öronen för musikens värde och ersätter musikskaparna därefter.
[...] detta handlar den debattartikel, undertecknad av Stims vd Kenth Muldin, som publicerades i slutet av förra veckan på debattsajten [...]

STIM:s arroganta beteende tystar musiken

STIM:s agerande tystar musik-Sverige
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
STIM lever i en värld som inte finns.
Det är inte krogägarna som startar och bedriver klubbverksamhet och dj-spelningar. Det är enskilda musik- och klubbälskare som oftast får be krogägaren om lov att starta en klubb. Går denne med på det, så blir det en klubb, annars inget.
Därefter raggar musik- och klubbälskare dj's att spela på klubben. I många fall är musik- och klubbälskaren även dj.
I de fall musik- och klubbälskare anlitar en utomstående DJ så betalar de DJ:n för spelningen, inte krogägaren. Som den som drivit klubbar under många år så får man vara glad ifall det går ihop.
Krogägaren betalar redan STIM för att spela musik i krogen. NU vill STIM ha betalt en gång till, med avdrag för sin sin sedvanliga provision på 25%. STIM är oärliga.
Hej Dennis!
På Stim är vi väl medvetna om att det ofta är en annan person än krogägaren som driver klubben och vi tar inte betalt av båda. Krogägaren är den som har det yttersta ansvaret för att det finns ett musiktillstånd för klubben, likväl som för eventuell bakgrundsmusik på restaurangen. Om den som anordnar klubben vill stå för musiklicensen, så går det förstås bra och då fakturerar vi inte krogägaren för samma klubb.
Stim ägs av musikskaparna och drivs utan eget vinstintresse. Alla pengar vi tar in för musiktillstånd betalas ut till musikskaparna med ett avdrag (omkring 16 %) för Stims administrationskostnader.
Jag ber dig lägga märke till att artikeln inte vänder sig mot vare sig klubbarrangörer eller krogägare, utan SHR som menar att klubbmusiken är att jämställa med den bakgrundsmusik som ofta används på krogen.
Och när det gäller klubbarrangörers utgifter vid sidan av det som omfattas av licensavgiften till Stim, t.ex. gager till dj, transporter eller hyra av teknisk utrustning, så faller det helt utanför ämnet i artikeln.
Mattias Franzén på Stims kommunikationsavdelning
Om nu DJ är en stjärna och självständig artist får han/ hon gage av arrangören i enlighet med detta och det är konstigt om vi skall behöva gränsätta om hur konstnärlig DJ :n är eller om det är någon som motsvarar en dåtidens plattvändare.
Hej David!
Vi ville bara göra tydligt att dj:er har en annan roll i dag än för några decennier sedan. När man tar in en dj till en klubb handlar det inte längre om bakgrundsmusik och därför är det en annan prislista som gäller. Håller du inte med om att musiken under en klubbkväll fyller en annan funktion än bakgrundsmusiken i matsalen?
Vad gäller gagerna så är de ersättning för ett artistframträdande. Stim samlar in pengar till dem som skrivit musiken.
Mattias på Stim
Bara för att få ett förtydligande: När du skriver att bortsett från 16% av intäkterna, så går alla pengar till "musikskaparna". Stämmer verkligen detta? Du får gärna svara på frågan om hur stor del av era pengar som går till rättighetsinnehavare som INTE också är musikskapare. Självklart förstår jag att detta är en känslig fråga för er, men likväl en central sådan för att veta om ni kämpar för musiker och musikskapare, eller om ni bara är distributionsindustrins attackhundar.
Sven. Hur ska Stim kunna veta hur det? Det är upp till varje upphovsman om man vill använda ett förlag som samlar in åt en. I många fall har förlaget betalat ut ett förskott på kommande royalties och förlaget tar så klart 100% av alla intäkter tills förskottet är igentjänat. Det finns inget sätt i världen att ta reda på hur mycket förlagen tar i procent. Men i alla de fall som förlagen tar 100% där vet vi att förlaget ligger ute med pengar, dvs upphovsmannen har fått mer pengar än hans låtar tjänat in. Och i de fall där förlaget och upphovsmannen delar på pengarna, ja då är det upphovsmannen som betalar tillbaka. Men en intressant fråga är hur många av alla Stim anslutna som fått för mycket pengar... dvs har orecoupade förskott hos ett förlag. Det är fler än du tror. Kanske t.o.m. majoriteten...
Intressant diskussion här. Undrar hur man på Stim ska lösa detta praktiskt?