Riksdagsledamoten Roger Tiefensee (C) kallar mig bitter och anklagar Jens Holm (V) för att argumentera onyanserat. Det är inte lätt att argumentera mot Roger Tiefensee men det beror på att han envisas med att argumentera ohederligt till den grad att jag med jämna mellanrum måste lägga mig i fosterställning och tänka på sommaren.
Någon som inte är bekant med Roger Tiefensees argumentation kan tro att han helt enkelt är oinformerad. Men Tiefensee känner mycket väl till att svenska djur inte i första hand strövar runt i öppna hagar utan istället står inlåsta och utfordras till kraftfoder. För att producera detta kraftfoder används 80 procent av den svenska jordbruksarealen, vilket gör den svenska köttindustrin till en viktig orsak till övergödningen av Östersjön. Även utomlands bidrar till Roger Tiefensees varmt omhuldade svenska kött till öppna landskap genom att vi importerar 385 000 ton sojabönor från ett skövlat Amazonas till våra djur. Allt detta vet Tiefensee men han ger sken av motsatsen.
Att en godispåse orsakar betydande utsläpp av växthusgaser beror i första hand på att det i godiset ingår animalieprodukter. Naturligtvis känner Tiefensee till även detta men han gör sig dummare än vad han egentligen är, av list givetvis därför att annars skulle han knappast ha några argument kvar utan tvingas till en konstruktiv dialog. Jag hoppas att Tiefensee inte äter två påsar godis varje dag, om han verkligen gör det skulle jag i första hand föreslå att han går till tandläkaren, byter livstil och börjar träna, först i andra hand en godisskatt.
Anledningen till att Roger Tiefensee argumenterar mot bättre vetande och dessutom motsätter sig EU-minister Birgitta Ohlssons krav på en radikal omformning av EU:s jordbruksbudget är självfallet Centerpartiets symbios med livsmedelsindustrin och LRF. När jag, Jens Holm och Joakim Pihlstrand-Trulp säger att den industriella djurindustrin innebär att vi sågar av den gren som vi och våra barn sitter på och att vi måste sluta såga, då vill inte Tiefensee detta eftersom han representerar de ekonomiska intressen som säljer sågar.
Kosta vad det kosta vill, Tiefensee vill bedriva sitt industriella jordbruk, om så hela Östersjön dör på kuppen. Till priset av stigande världsmarknadspriser på livsmedel eftersom vi matar våra djur med de fattigas mat. Till priset av skogsskövling i Amazonas. Till priset av 18 procent av de globala växthusgasutsläppen. Till priset av förlorad biologisk mångfald. När vi ser till våra barns framtid ser Tiefensee endast till sin egen penningpung.
Jag vet inte hurdan Roger Tiefensee är funtad innerst inne, men om han är som han framstår genom sin argumentation vill jag bara säga att jag är glad och stolt över att jag inte är likadan. Tack mamma och pappa.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34669
Jag har inte läst denne Tiefensees inlägg, men det var intressant att få veta litet om detta kraftfoder och vad det kommer ifrån. Principiellt håller jag med om att köttkonsumtioen borde minska, i synnerhet om varan produceras med nuvarande industriella metoder. Hellre då Krav-märkt produktion.
Men priset på kött är en känslig politisk fråga, man kan jämföra med det gamla Romarriket där spannmål delades ut gratis till folket i Rom för att hålla dem lugna...
Permalänk | Anmäl
Kai Virihaur, 2011-04-02, 09:10
Bra skrivet och helt rätt! Vi äter mer kött idag än någonsin samtidigt som antalet uppfödare aldrig varit så få.
Men..... samtidigt är den biologiska mångfalden starkt hotad i vårat äldre "odlingslandskap". 91 arter som mer eller mindre beroende av det äldre odlingslandskapet är i dag akut hotade (CR) i artdatabankens rödlista (2010) Sverige.Utöver dessa akut hotade arter finns det 256 arter som är starkt hotade (EN) och 331 arter som är sårbara (VU) och 501 som är nära hotade (NT). Ingen av dessa arter gynnas av det moderna konventionella jordbruket. Och riskerar därför av att försvinna för all framtid om vi inte gör något åt bristen av deras habitat - Det äldre jordbrukslandskapet med ängar,hagar och åkerholmar. 78 arter som på något vis varit gynnade av det äldre jordbrukslandskapet är redan borta. .... Ängar och hagar kräver djur som håller landskapet öppet och levande. Allt kött är inte av ondo, tvärtom och det behöver föras in i diskussionen om köttets vara eller inte. Idag har nya undersökningar även visat att naturbetesmarker och slåtterängar är stora kolsänkor om de sköts rätt, d.v.s de lagrar kol och motverkar därmed att detta kol i olika former hamnar som klimatgaser i atmosfären.
"Jordbruket har framför allt under de senaste 50 åren bedrivits på ett sätt att många av de växt- och djursamhällen som var vanliga tidigare har minskat. De största hoten mot biologisk mångfald är nedläggningen av jordbruksmark i glesbygder. Ett annat stort problem är minskad hävd som gör att marker och landskapselement växer igen. Gödsling, användning av bekämpningsmedel, modern teknik och strukturrationalisering har bidragit till att den biologiska mångfalden har utarmats. Läckage av närsalter från jordbruksmark är också ett stort problem, eftersom det bidrar till övergödningen av våra hav." (Naturvårdsverket)
Köttskatt är inte en lösning, bara en önskan om en enkel lösning...
Permalänk | Anmäl
Frida Turander, 2011-04-07, 12:42
Way ahead of you Frida. Du verkar förutsätta att en köttskatt innebär att en enhetlig procentsats läggs på priset på allt kött oavsett vad för slags kött det är. Så är det givetvis inte. En köttskatt måste vara differentierad eftersom kött inte är som bensin.
Permalänk | Anmäl
Jonas U Paulsson, 2011-04-07, 13:22
Jonas U Paulsson, Det nämns aldrig i samma mening! Därav min kritik..... Var drar vi gränsen? Djur som betar naturbetesmark på sommaren och sedan äter vallhö på vintern ska de beskattas eller inte? Frågan är inte färdig diskuterad.....
Permalänk | Anmäl
Frida Turander, 2011-04-08, 08:32
Frida, frågan är väckt i alla fall men verkligen inte färdigdiskuterad. Hur en köttskatt ska utformas är till och med föremål för forskning av bland andra Sara Säll vid SLU. Tror även att det bedrivs forskning på köttskatt vid Chalmers.
Permalänk | Anmäl
Jonas U Paulsson, 2011-04-08, 10:24
Tack för att ditt andra svar inte var lika satiriskt som det första. Chalmers säger : "Beef, which entails the most emissions, is taxed more according to the proposal, whereas chicken and pork are taxed less, since their emissions are lower." Och "A climate tax on red meat would also entail that land would become available for cultivating bioenergy plants." Ser ingen nyans i utalanden som dessa... Tyvärr... Visst är det är rimligt att belägga kött med en miljöskatt. Men det finns inte endast en svart ond kontra en vit god djuruppfödning. Och under tiden minskar den biologiska mångfalden i det äldre "odlingslandskapet" i en eskalerande takt...
Permalänk | Anmäl
Frida Turander, 2011-04-08, 10:48
Frida, mitt första svar var inte satiriskt alls.
Permalänk | Anmäl
Jonas U Paulsson, 2011-04-08, 11:47
Nej, jag är mycket väl medveten omoch det säkert många andra också.
Permalänk | Anmäl
Jonas U Paulsson, 2011-04-08, 11:58
Den mesta maten som finns till hands i den vanliga affären är idag ett hot mot den biologiska mångfalden och naturen. (även det vegetariska) I vår iver efter billig hygienisk mat har den industriella livsmedelsindustrin blomstrat och kommit att helt dominera den kost som idag finns att tillgå. Vi har försakat naturen och tagit för givet att den klarar att svälja hur mycket som helst. Vi har inte heller idag så stor kontakt med hur mat och andra varor produceras utan utsätts oftast bara för den välpacketerade slutvaran. (Vi förutsätter att några få bönder ska producera våran mat medans vi själva gör andra viktigare saker.) Förr i de äldre jägar och jordbrukarsamhällena så var all mat en del av vardagen och mycket mer fysiskt påtaglig. Du blev även direkt påverkad om du skulle råka överutnyttja naturen på något vis, vilket vi idag inte alls upplever på samma sätt. Nu sker det mesta i storskalighet och i monokulturer vilket ju är det mest onaturliga man kan tänka sig....
På alla ställen i Världen har förutsättningarna varit olika och människan anpassade sin föda efter naturen på just det stället man befann sig. En del har haft en till största delen animalisk föda medan andra har haft en mer vegetabilisk föda. Det ena är inte naturligare eller bättre än det andra, vi har bara varit tvungen att anpassa oss efter naturen där vi bott för våran överlevnad.
När såg du en hö hässja eller en blommande äng senast? Och då menar jag inte ett hav av hundkex, maskrosor eller lupiner utan en riktig slåtteräng som hyser en helt otrolig massa arter. Troligtvis var det länge sedan eller så kanske du aldrig har fått uppleva det alls. I det äldre odlingslandskapet fanns den biologiska mångfalden och djur och natur var i en mycket bättre harmoni än idag. Arter som idag är rödlistade och hotade fanns rikligt i naturbetesmarken, slåtterängar och åkerkanter. Det är arter som från början anpassat sig till mer eller mindre öppna gläntor i de europeiska urskogarna som stora vilda växtätare betade på. Sedan har de vilda betesdjuren under tidens gång utrotats eller domesticeras och tusentals arter i detta ekosystemet har kunnat följa med oss in i våra odlingslandskap. Människan lärde sig att domesticera betesdjur långt innan hon lärde sig att domesticera växter och vi var i princip bara boskapsskötare. Odlingarna var länge mycket små och inte alls så dominerande som i dagens odlingslandskap. Nu minskar dessa marker dramatiskt och har ersatts av storskaliga djuruppfödningar och jordbruk.Vid Ängs- och betesmarksinventeringen 2002–2004 visade det sig att 33 % av objekten som fanns med i Ängs- och hagmarksinventeringen 1987–92 inte längre hade sådana kvaliteter att de kom med i Ängs- och betesmarksinventeringen. Den främsta orsaken till detta är igenväxning...inga djur eller liar. Enligt jorbruksverket återstår endast ca 1 promille av den areal ängsmark som fanns i början av 1800-talet . Det är inte kött i sig som är problemet....det är hur vi prodcuerar mat överhuvudtaget.
Permalänk | Anmäl
Frida Turander, 2011-04-10, 10:37
9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jag har inte läst denne Tiefensees inlägg, men det var intressant att få veta litet om detta kraftfoder och vad det kommer ifrån. Principiellt håller jag med om att köttkonsumtioen borde minska, i synnerhet om varan produceras med nuvarande industriella metoder. Hellre då Krav-märkt produktion.
Men priset på kött är en känslig politisk fråga, man kan jämföra med det gamla Romarriket där spannmål delades ut gratis till folket i Rom för att hålla dem lugna...
Bra skrivet och helt rätt! Vi äter mer kött idag än någonsin samtidigt som antalet uppfödare aldrig varit så få.
Men..... samtidigt är den biologiska mångfalden starkt hotad i vårat äldre "odlingslandskap". 91 arter som mer eller mindre beroende av det äldre odlingslandskapet är i dag akut hotade (CR) i artdatabankens rödlista (2010) Sverige.Utöver dessa akut hotade arter finns det 256 arter som är starkt hotade (EN) och 331 arter som är sårbara (VU) och 501 som är nära hotade (NT). Ingen av dessa arter gynnas av det moderna konventionella jordbruket. Och riskerar därför av att försvinna för all framtid om vi inte gör något åt bristen av deras habitat - Det äldre jordbrukslandskapet med ängar,hagar och åkerholmar. 78 arter som på något vis varit gynnade av det äldre jordbrukslandskapet är redan borta. .... Ängar och hagar kräver djur som håller landskapet öppet och levande. Allt kött är inte av ondo, tvärtom och det behöver föras in i diskussionen om köttets vara eller inte. Idag har nya undersökningar även visat att naturbetesmarker och slåtterängar är stora kolsänkor om de sköts rätt, d.v.s de lagrar kol och motverkar därmed att detta kol i olika former hamnar som klimatgaser i atmosfären.
"Jordbruket har framför allt under de senaste 50 åren bedrivits på ett sätt att många av de växt- och djursamhällen som var vanliga tidigare har minskat. De största hoten mot biologisk mångfald är nedläggningen av jordbruksmark i glesbygder. Ett annat stort problem är minskad hävd som gör att marker och landskapselement växer igen. Gödsling, användning av bekämpningsmedel, modern teknik och strukturrationalisering har bidragit till att den biologiska mångfalden har utarmats. Läckage av närsalter från jordbruksmark är också ett stort problem, eftersom det bidrar till övergödningen av våra hav." (Naturvårdsverket)
Köttskatt är inte en lösning, bara en önskan om en enkel lösning...
Way ahead of you Frida. Du verkar förutsätta att en köttskatt innebär att en enhetlig procentsats läggs på priset på allt kött oavsett vad för slags kött det är. Så är det givetvis inte. En köttskatt måste vara differentierad eftersom kött inte är som bensin.
Jonas U Paulsson, Det nämns aldrig i samma mening! Därav min kritik..... Var drar vi gränsen? Djur som betar naturbetesmark på sommaren och sedan äter vallhö på vintern ska de beskattas eller inte? Frågan är inte färdig diskuterad.....
Frida, frågan är väckt i alla fall men verkligen inte färdigdiskuterad. Hur en köttskatt ska utformas är till och med föremål för forskning av bland andra Sara Säll vid SLU. Tror även att det bedrivs forskning på köttskatt vid Chalmers.
Tack för att ditt andra svar inte var lika satiriskt som det första. Chalmers säger : "Beef, which entails the most emissions, is taxed more according to the proposal, whereas chicken and pork are taxed less, since their emissions are lower." Och "A climate tax on red meat would also entail that land would become available for cultivating bioenergy plants." Ser ingen nyans i utalanden som dessa... Tyvärr... Visst är det är rimligt att belägga kött med en miljöskatt. Men det finns inte endast en svart ond kontra en vit god djuruppfödning. Och under tiden minskar den biologiska mångfalden i det äldre "odlingslandskapet" i en eskalerande takt...
Frida, mitt första svar var inte satiriskt alls.
Nej, jag är mycket väl medveten omoch det säkert många andra också.
Den mesta maten som finns till hands i den vanliga affären är idag ett hot mot den biologiska mångfalden och naturen. (även det vegetariska) I vår iver efter billig hygienisk mat har den industriella livsmedelsindustrin blomstrat och kommit att helt dominera den kost som idag finns att tillgå. Vi har försakat naturen och tagit för givet att den klarar att svälja hur mycket som helst. Vi har inte heller idag så stor kontakt med hur mat och andra varor produceras utan utsätts oftast bara för den välpacketerade slutvaran. (Vi förutsätter att några få bönder ska producera våran mat medans vi själva gör andra viktigare saker.) Förr i de äldre jägar och jordbrukarsamhällena så var all mat en del av vardagen och mycket mer fysiskt påtaglig. Du blev även direkt påverkad om du skulle råka överutnyttja naturen på något vis, vilket vi idag inte alls upplever på samma sätt. Nu sker det mesta i storskalighet och i monokulturer vilket ju är det mest onaturliga man kan tänka sig....
På alla ställen i Världen har förutsättningarna varit olika och människan anpassade sin föda efter naturen på just det stället man befann sig. En del har haft en till största delen animalisk föda medan andra har haft en mer vegetabilisk föda. Det ena är inte naturligare eller bättre än det andra, vi har bara varit tvungen att anpassa oss efter naturen där vi bott för våran överlevnad.
När såg du en hö hässja eller en blommande äng senast? Och då menar jag inte ett hav av hundkex, maskrosor eller lupiner utan en riktig slåtteräng som hyser en helt otrolig massa arter. Troligtvis var det länge sedan eller så kanske du aldrig har fått uppleva det alls. I det äldre odlingslandskapet fanns den biologiska mångfalden och djur och natur var i en mycket bättre harmoni än idag. Arter som idag är rödlistade och hotade fanns rikligt i naturbetesmarken, slåtterängar och åkerkanter. Det är arter som från början anpassat sig till mer eller mindre öppna gläntor i de europeiska urskogarna som stora vilda växtätare betade på. Sedan har de vilda betesdjuren under tidens gång utrotats eller domesticeras och tusentals arter i detta ekosystemet har kunnat följa med oss in i våra odlingslandskap. Människan lärde sig att domesticera betesdjur långt innan hon lärde sig att domesticera växter och vi var i princip bara boskapsskötare. Odlingarna var länge mycket små och inte alls så dominerande som i dagens odlingslandskap. Nu minskar dessa marker dramatiskt och har ersatts av storskaliga djuruppfödningar och jordbruk.Vid Ängs- och betesmarksinventeringen 2002–2004 visade det sig att 33 % av objekten som fanns med i Ängs- och hagmarksinventeringen 1987–92 inte längre hade sådana kvaliteter att de kom med i Ängs- och betesmarksinventeringen. Den främsta orsaken till detta är igenväxning...inga djur eller liar. Enligt jorbruksverket återstår endast ca 1 promille av den areal ängsmark som fanns i början av 1800-talet . Det är inte kött i sig som är problemet....det är hur vi prodcuerar mat överhuvudtaget.