Kvotering en orättvis metod

Slutsatsen är nog det mest intressanta i din artikel, att det är orättvist att väljas/väljas bort pga sitt kön...eftersom kvinnor de facto VÄLJS bort pga sitt kön i styrelserna i dagsläget. Via nätverk etc. håller gubbarna varandra ofta om ryggen.
Om man tvingas bryta sina invanda mönster kommer, efter knorrande och en viss "inskolnings"-tid, styrelserna bli mer professionella, när kvinnornas tankar och idéer tillvaratas. Mycket forskning visar också att ju större bredd man har i ett företags bestämmande positioner, ju större kreativitet och effektivitet får man ut. Ett styrelserum fullt av kostymgubbar, kommer att förlora mot ett styrelserum med en blandning av kvinnor och män, som helst också skall ha erfarenhet av olika branscher.

Det norska försöket visade dessutom, enl en undersökning från Timbro, att de inkvoterade kvinnorna arbetade ca 8 tim/dag i jmf med männens 13 tim/dag i snitt. Det innebar att kvinnorna var borta fem veckor mer under arbetsåret i jmf med männen.
Inte många kvinnor är villiga att betala det höga priset. Och på sikt blir det dessutom en ekonomisk förlust för näringslivet.

Hur många av dessa företag dit kvinnor skall kvoteras har startats av kvinnor? Genuint nyfiken, men jag gissar på noll.

Tänk att man kan känna en sådan positiv och överraskande glädje över dessa självklarheter som Eva Coop uttrycker. Men så kan det bli i ett land där all vett och sans har runnit ut samtidigt som den feministiska indoktrineringen har växt som en parasit i samhället.

Och du Martin. Vad snackar du om ärligt talat? Hur många män har chansen att komma in på dessa styrelseplatser? Det är några få promille. En överväldigande majoritet av alla oss män kommer aldrig att bli några styrelsemedlemmar i exklusiva bolag. I praktiken är det ingen skillnad mellan den gemene svenska mannen och den gemene svenska kvinnan.

För övrigt borde du läsa på lite om hur man tar sig till toppen. Då kommer förmodligen dina skygglappar att flyga all världens väg.

#2 Christina Lundqvist säger:
"Inte många kvinnor är villiga att betala det höga priset. Och på sikt blir det dessutom en ekonomisk förlust för näringslivet."

Kanske är det tvärtom, en vinst? Kanske behövs det en annan filosofi, där man kan visa att det inte är nödvändigt att jobba 24/7 för att driva ett företag effektivt?
Företag som ger sina medarbetare möjlighet att vara människor, ha en fritid och umgås med familj och vänner, har bättre företagsklimat, gladare medarbetare, effektivare flöden och högre vinst.
På sikt blir det en vinst för samhället och oss människor.

#5 L Cienfuegos

Det är möjligt att ditt utopiska samhälle skulle vara betydligt hälsosammare och skönare att leva i än det samhälle vi ser nu med ihjälstressade karriärföräldrar, men nu lever vi i den verklighet vi gör, inte minst har företag enorma vinstkrav på sig.

I det sammanhanget finns ett litet antal företrädesvis män som är villiga att betala priset och därigenom missa sina familjer, vilket inte är aktuellt för annat än ett oerhört litet antal kvinnor, som redan kämpat sig fram till styrelserummen.
Att kvotera in kvinnor för att få könsbalans är i det sammanhanget alltså fullständigt missriktat eftersom det inte blir de mest lämpade för uppgiften som kvoteras in, utan den som har rätt kön..

Nåja, kvinnor har betalat priset flera gånger om, och med den äran!

Kvinnors insteg på arbetsmarknaden var en stor vinst OCH en stor uppoffring, som för alltid förändrade samhället. Inte minst har kvinnors inträde på arbetsmarknaden varit pådrivande och viktig för skapandet av välfärdssamhället.
Även idag arbetar kvinnor som regel fler timmar än män, allt inräknat. Då räknar jag in yrkesarbete, ansvar för barn, hemarbete, rubbet.
De män som gör den s.k uppoffringen, de har ofta en kvinna bakom sig som tar hand om barn och markservice och den privata representationstjänsten.
De kvinnor som siktar mot styrelserummen har ofta inte motsvarande backup, och har därmed lite andra förutsättningar än de flesta män. Vilket egentligen innebär att deras offer ofta är mycket större, eller för att formulera det på ett annat sätt: det krävs mycket mer av en kvinna för att ta sig dit och kunna behålla sin position, än av en man.
Vilket på intet sätt behöver innebära att det ena könet är mer begåvat eller kompetent än det andra.
Bara att samhället har varit tillrättalagt för detta scenario länge: för att underlätta för män på toppen, understödda av sina kvinnor: fruar, sekreterare osv.
Man måste se den närvarande könssegregeringen ur ett djupare perspektiv.
Hursomhelst så har kvinnors inträde de olika mansdominerande arenorna gett många goda effekter för samhället i stort.