Myten om Juholts vänstersväng

Är det en kraftig vänstergir socialdemokraterna gör med Håkan Juholt i ledningen? Är det faktum att man valt en partiledare utanför storstadsregionerna att lämna storstadsväljarna åt sitt öde? Jag menar att frågorna är fel ställda. Håkan Juholt är fast förankrad i socialdemokratins mittfåra men hans handlingar den närmsta tiden kommer inte handla om att vrida socialdemokratin åt något håll utan om att överhuvudtaget få fart på partiet.

För en skeppare vars fartyg gått på grund och tappat farten är inte frågan om styrbord eller babord av högsta prioritet. Av precis det skälet så kommer vi inte se några politiska girar av socialdemokraternas nya partiledare, Håkan Juholt. Hans tre första uppgifter är glasklara. Han måste täta läckorna av väljare som sökt sig bort från socialdemokraterna, få socialdemokratin flott igen på en stadig nivå ovanför 30 procent av väljarstödet och få upp styrfarten så att en ny kurs kan väljas och nya grundstötningar undvikas.

Socialdemokratins ras i opinionen startade med lanseringen av det röd-gröna samarbetet 2008. Den dåvarande socialdemokratiska partiledningen valde att i ett slag avveckla socialdemokratins roll som den stora motkraften till borgerlig politik för att i stället ersätta den med en illa förberedd variant av de borgerliga partiernas Allians för Sverige. Men där Allians för Sverige hade föregåtts av en ordentlig självrannsakan hos Moderaterna, var den socialdemokratiska taktiken ett sätt att försöka slippa ifrån en allt för smärtsam självgranskning.

Att taktiken havererade känner alla till idag. Det rödgröna bygget ledde till en väljarflykt till miljöpartiet och moderaterna. Socialdemokratin lämnade ju två av sina kraftfält, radikaliteten och tryggheten. Till miljöpartiet flydde så väljare därför att de fyllde luckan av samhällskritik och radikalitet. Till moderaterna därför att de fyllde luckan av regeringsduglighet och trygghet. Därtill ska man lägga att det framtvingade samarbetet med Vänsterpartiet ledde till att visa upp Mona Sahlins brist på eget handlingsutrymme i partiet, vilket försvagade hennes trovärdighet i kampen om statsministerposten.

Det är alltså de positionerna som Håkan Juholt omedelbart måste vinna tillbaka. Annars kommer väljarna fortsätta att fly. Och när han i sitt inledningstal markerar sin kulturradikalitet och kampen mot barnfattigdomen så det just för att återta positionen som samhällskritiker. När han bjuder in till samtal om det långsiktigt kanske viktigaste - pensionerna - så är det för att åter placera socialdemokratin i den ansvarstagande regeringsfåran.

Men att täta läckorna räcker inte. För att socialdemokratin av egen kraft ska framstå som ett starkt regeringsalternativ så krävs också att man vinner tillbaka väljare. Och i detta ligger den verkligt stora utmaningen. För det är uppenbart att socialdemokratin förlorat allt för stort i ett bälte från Stockholm till Köpenhamn - längs E4:an - där Sveriges tillväxtområden ligger. De väljarna vinns bara tillbaka om man trovärdigt kan peka ut en politik för tillväxt, företagande och jobb. Socialdemokratin kan emellertid rycka förbi regeringen i trovärdighet genom att erbjuda en politik där svensk forskning och innovationskraft får stöd i att ombildas till kraftfulla företag.

Det sista steget handlar om att ta ut en kurs för en nystartad socialdemokrati. Varje ansatts att formulera den kommer förstås att anklagas för att vara en vänstersväng. Åtminstone av alliansregeringen och dess lojala ledarsidor. Skälet därtill är självklart, en socialdemokrati som inte definierar mitten i svensk politik kommer alltid ha svårt att komma tillbaka.

Men kursen torde vara självklar. Socialdemokratins uppgift är att minska klyftorna i Sverige, inte bara mellan inkomster utan de stora klyftor som skiljer stad från land, kvinnor och män, sjuka och friska. Här skiljer sig berättelserna i Sverige åt. Ska Sveriges styrka byggas på jämlikhet eller ojämlikhet? Socialdemokraternas svar är att både styrka och frihet finns att finna i jämlikheten, och där har man starkt stöd hos de svenska väljarna.

Det finns en möjlighet att socialdemokraterna nu stärks i opinionsundersökningar bara på grund av att det ledarlösa tillståndet upphört. Detta kan också förstärkas av att alliansregeringen ser ut att ha tappat farten i sin politiska ingenjörskonst. Men oavsett detta måste Juholt ta partiet genom en gedigen renoveringsprocess. Den förra mandatperioden lärde oss att stora försprång i opinionen inte på något sätt avgör valresultat. Det är en läxa för både den sittande regeringen och oppositionen.

Magnus Ljungkvist (10 artiklar)
http://magnus.ljungkvist.nu

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34514

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra talat! Men det ÄR ju så där. OVANFÖRSKAPET. Paschorna. Den politiskt-mediala överklassens skyddade verkstad och kravlöshetsprivilegium. chÄfreddacktörernas obildade pladder. Icke-arbete i Monopolets tjänst och beskydd. Sinekurer.

Permalänk | Anmäl #1 Peter Ingestad, 2011-03-28, 16:22

Bra, efter att ha druckit sig redlösa på gammal sossemumma av Juholts linjetal vaknar nu rörelsen upp dagen efter och inser att ett fortsatt kalasande nog kommer att kräva både jobb, tillväxt och företagande. Kommer ansatsen att bli Keynesiansk eller Schumpeteriansk?

Permalänk | Anmäl #2 Anders Lindfors, 2011-03-28, 16:38

Vänstersväng? Ajaj, inte bra...
Snabbt rycker Rörelsens försvarare ut med damage-control-artiklar..
Hur ska man förresten klara av detta med Juholts sambo..???

Permalänk | Anmäl #3 Stig E-k, 2011-03-28, 17:30

Juholt sa visserligen att världens högsta skatter inte behövde höjas ytterligare, men jag litar mer på ett fyllo som säger att han aldrig skall supa mer.

Sverige behöver betydligt lägre skatter på arbete, kapital och produktion för att öka konkurrenskraften mot Asien, vi behöver riktiga jobb i privat sektor och mycket färre inom offentlig sektor, och därmed mycket lägre offentliga utgifter.

(S) måste upphöra vara ett parti för politiker, offentlighetsanställda, drönare och andra parasiter, utan bli ett parti för produktiva arbetare, företagare och investerare. Den privata sektorn måste öka och den offentliga minska från 50/50 idag till minst 75/25.

När det gäller barnfattigdomen som politikerna skapat genom att importera 100.000 människor per år som det inte finns några jobb till så är det ju bara att sluta med invandringsvansinnet.

(S) måste hur som helst leverera lägre skatter och bättre välfärd än Alliansen för att vinna nästa val.

Permalänk | Anmäl #4 Johnny Andersson, 2011-03-28, 18:13

"Juholt sa visserligen att världens högsta skatter inte behövde höjas ytterligare, men jag litar mer på ett fyllo som säger att han aldrig skall supa mer."

Perfekt formulerat ! - #4 Johnny Andersson - för p g a den globala räntebluffen så MÅSTE ju ALLA Regeringar i Sverige - KONTINUERLIGT öka den ekonomiska utarmningen av folket - annars får dom "på moppe" av den globala BankingLigan.

Inget konstigt alls - och det har nu pågått i mer än 30 år - och alldeles oavsett vilken blockpolitik = PartiKrati-vanstyre (folkrättsligt sett) som har förts.

Ifall Du ej tror på det - så kan jag rekommendera en koll HÄR (klicka där i vänstermarginalen på ”Hushållens skulder” – så kan Du själv konstatera att hushållens soliditet = betalningsförmåga = självkänsla har MINSKAT med ca 50 % under de senaste ca 30 åren). Näringslivets produktivitetsutveckling är ju ej så lysande heller precis... :cry:

Fy fan...

Permalänk | Anmäl #5 Josef Boberg, 2011-03-28, 18:58