Inte heller Juholt ser de sämst ställda pensionärerna

Håkan Juholt (s) sa i sitt linjetal att livet ska vara gott att leva då vi lämnar det aktiva arbetslivet. Han talade dock inte om vilka partier som sagt motsatsen. Ett pensionssystem ska, för att vara stabilt, vila på breda politiska uppgörelser. Juholts lättsinne i frågan gagnar inte en konstruktiv vidareutveckling över tid av den nu gällande och blocköverskridande pensionsöverenskommelsen.

Vi befinner oss i ett övergångsskede som försatt ett antal individer trångmål; nämligen de s k fattigpensionärerna. Om Juholt kommit med reformförslag på den punkten hade han visat ansvarskänsla för helheten och engagemang för de människor som lämnats i sticket. Det finns skäl att vara besviken på flera riksdagsledamöter, till vilka Julholt måste räknas, som inte tycks ta dessa medmänniskors situation på allvar. I grunden är det inte enbart en pekunjär fråga. Förhållningssättet säger något om grundläggande värderingar och synen på våra mest utsatta medmänniskor.

Det handlar om de pensionärer som i varierande grad har mycket små eller inga ekonomiska marginaler. Det berör överskådliga ca 770 000 pensionärer (med inkomstprövad garantipension med större eller mindre belopp) varav ca 250 000 har inkomst- och förmögenhetsprövat bostadstillägg (BTP eller SBTP) och 130 000 som enbart har garantipension. År 2011 utgår garantipension till maximalt 7 780 kronor per månad för ensamstående född år 1937 eller tidigare.

De har verkat inom normen för sin tids syn på arbetsfördelning och försörjningsansvar i den helt vanliga familjen. Dagens s.k. fattigpensionärer verkade då socialdemokratins föreställning om staten som allas garant för trygghet genomsyrade samhällsklimatet. Det gav litet utrymme för dem som önskade sig ökad trygghet genom eget sparande.

Varierande intresse
Den 23 mars anordnade Kristdemokraternas Seniorförbund i Stockholm ett estradsamtal om fattigpensionärernas situation med representanter för Kristdemokraternas Ungdomsförbund och Kvinnoförbund. Detta för att lyfta frågan som den flergenerationsangelägenhet den är.

Inför samtalet fick fyra pensionärsorganisationer tre frågor att besvara. Tanken var att inkomna svar skulle ligga till grund för en verklighetsbild som så brett som möjligt kan delas av de intresseorganisationer som är pådrivande i denna fråga. Men intresset varierade.

Bara Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) och Pensionärernas Riksorganisation (PRO) besvarade frågorna medan Sveriges Pensionärsförbund (SPF) hänvisade till en expert som aldrig svarade och det gjorde inte heller Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG).

Några konkreta förslag
Under estradsamtalet ventilerades förslag som varken analyserats eller förankrats i resp förbund men som förtjänar att uppmärksammas.

Bl a förordades riktade grundavdrag [ngn form av särskilt pensionärsavdrag] eller en riktad pensionärspeng [generell eller behovsprövad]. Det rådde enighet om att det måste ett statligt initiativ. Höjda bostadsbidrag avfärdades som ineffektiva med hänsyn till kommunernas varierande resurser och vilja.

Vidare föreslogs riktade - tidsbegränsade - statliga punktinsatser som justeras/omprövas exempelvis för perioderna 2112-2014, 2015-2018, 2019-2022 osv. Tidspannen skulle göra det möjligt att utgå från träffsäkra behovsbilder avseende antal berörda personer och pensionsförstärkningens nivå. Antalet s.k. fattigpensionärer till följd av tidigare pensionssystem kommer att ändras över tid - dagens akuta läge kommer efter hand att fasas ut.

Även värnskatten berördes. Skatten som inget av regeringspartierna är för. Liksom dessa anser Kristdemokraternas Seniorförbund i Stockholm att värnskatten ska avskaffas. Den infördes 1995 - och verkar alltjämt under andra namn - som en extra statlig inkomstskatt på 5% i högre inkomstlägen. Skatten står 2011 för endast 3 promille av skatteintäkterna vilket beräknas ge 1540 miljarder kronor.

Det är anmärkningsvärt att regeringen - efter sin lyckosamma sanering av landets ekonomi - vill stå bakom en skatt som tidigare statsminister Göran Person(s) underlät att avskaffa trots att värnskatten bryter mot den partiöverskridande skatteomläggningen 1990-91.

"Värna-om-skatt"
Om finansminister Anders Borg eller andra regeringsföreträdare trots rådande omständigheter tvekar att avskaffa värnskatten kan de istället öronmärka dagens värnskatt för att förbättra fattigpensionärernas ekonomi enligt ovan beskrivna modell. Förvisso en för regeringen näst bästa lösning men en praktisk åtgärd som skulle vinna medborgarnas förståelse.

Kjell-Erik Selin, bokförläggare, tidigare Timbro-VD och mångårig kristdemokrat, tog fasta på förslaget och föreslog att det förverkligas under namnet "Värna-om-skatt".

Flera ungdomar sa att estradsamtalet blev en aha-upplevelse och väckarklocka. De jämförde bl a med det ekonomiska utrymme som studiemedlem ger dem själva  - ca 8.000:- kr - och som de ofta drygar ut genom olika extrajobb. Något som av flera skäl inte är möjligt för de som idag är 65+.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34499

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Angelägen artikel. Ser på nära håll hur det kan slå, framför allt kvinnor som deltidsarbetat har svårt att klara sitt uppehälle. I ljuset av detta retar jag mig ännu mer på bonusmiljonärerna. En punktskatt på bonusar som riktades till de sämst ställda skulle kanske vara en idé. Håller med om att värnskatten bör ges ett egentligt innehåll.

Permalänk | Anmäl #1 Anders Brynge, 2011-03-28, 21:21

Jag tycker det är märkligt att alla skall ha lika bra skola, sjukvård, vägar etc oavsett hur mycket man betalat in i skatt, skall inte alla ha lika bra eller dåliga statliga pensioner oavsett hur mycket man betalat i skatt?

Permalänk | Anmäl #2 Johnny Andersson, 2011-03-28, 22:03

Problemet är nog snarare den grupp pensionärer som har arbetat, men ändå får lika mycket som en fattig/garantipensionär. Regeringar av olika slag höjer fattig/garantipensionen, utan att förstå att många arbetat sig till den pension andra får utan att ha arbetat alls, bara fötts i landet.Detta var ok när det gällde de som föddes på 20- och 30-talen, inte fick utbildning, dagis eller arbete.Men vad det gäller 40- och 50-talister etc kommer detta att bli dynamit, när det blir så att det enda glädjen de vunnit är den att ha jobbat in sin pension själva, i kronor kan det t.o.m. bli mindre i handen netto än vad garantipensionären får inklusive bostadstillägg!

Permalänk | Anmäl #3 Maria Elisabeth Smitt, 2011-03-28, 22:39

Det här var riktigt flummigt av kristdemokraten Lönnberg. Maria i kommentaren ovan har helt rätt.

Den så kallade fattigpensionären får hyran betald till 93 % upp till 5000 kr. Av nämnda 7 780 kr blir det netto ca 6 200 kr efter skatt (tabell 32) + 4 650 kr = 10 850 kr. För en villa räknas bostadstillägget ut enligt schabon. För fullt belopp måste husets bostadsyta vara cirka 150 m2. En förmögenhet typ aktier och sådant som kan avyttras minskar snabbt bostadstillägget. Men sådant kanske man med lite planering kan göra sig av med. Husets värde saknar betydelse för bostadstillägget.
https://secure.pensionsmyndigheten.se/BtpPrognosStart.html

Om man tittar på vad olika grupper får så skiljer sig ålderspensionen mycket mellan män och kvinnor och ålder. Enligt SCB var medelvärdet 2008 för samtliga ålderspensionärer 13 950 kr, vilket efter skatt (tabell 32) ger cirka 10 200 kr. För samtliga män var medelpensionen 17 592 kr, vilket efter skatt ger 12 600 kr. Fattigpensionären är alltså ganska representativ för det stora flertalet och frågan är om denne finns. Männen får alltså 1 550 kr mer efter skatt och kvinnorna ligger långt under. Man kan säga att den arbetar för att få en hög pension har tappat förståndet eller är grundlurad.
http://www.pro.se/Press/Fakta-om-pensionarer/

Min prognos är att om 30 år är det socialhjälp till alla bortsett från ett antal politiker och vissa andra makthavare. En flykting och analfabet från Somalia får lika mycket som en infödd svensk civilingenjör och då kan man släcka ljuset i folkhemmet.

Permalänk | Anmäl #4 Urban Persson, 2011-03-28, 23:06

Det gick allt för fort ovan och jag gjorde fel. Skatten för alla ska vara lite lägre. De stora pensionssänkningarna sedan 2008 ingår inte. Totalt sett blir skillnaden mindre så min poäng stärks. Här har någon insatt räknat på saken mer i detalj. Häften av pensionärerna är nu fattigpensionärer. Ges mer pengar till dessa som Lönnberg vill blir de på bottennivån ännu fler. Trenden mot detta är tydlig.
http://www.aldreomsorgenipolitiken.se/Jagavstarhellre300krpermanadan.htm

http://www.aldreomsorgenipolitiken.se/res/Pensionssankningar2011/pension...

Permalänk | Anmäl #5 Urban Persson, 2011-03-29, 01:11

Kristdemokraterna vill alltså att de som aldrig arbetat ska få mer pengar och sen ska alla som vill invandra till Sverige få göra det och bli garanterade livstidsförsörjning utan motprestation.

Starkt jobbat!

Permalänk | Anmäl #6 Bo T, 2011-03-29, 07:13