Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Svenska Modellen

Johannes Forsblom om Svenska Modellen

Vill vi ha absolut jämlikhet?

Vid första tanken är det självklart att jämlikhet ska ha en central plats i socialpolitiken och alla samhällen som är ojämlika i grunden ska ses som orättvisa. Även många som normalt inte talar om ojämlikhet, erkänner att jämlikhet är ett gott mål att sträva efter. Men är det rätt att jämlikhet ska ha en central roll för att utvärdera ett gott samhälle?


Om författaren

Den svenska modellen betyder för mig både rättvisa och jämlikhet. Det betyder inte ett utplånande av olikheter och personligheter utan det är en modell där alla individer tillåts att växa och där alla olikheter värderas lika högt. Men den svenska modellen betyder samtidigt att ojämlikheter och fattigdom måste bekämpas nedifrån och upp. Johannes Forsblom är sjukpensionerad lärare och teolog.

När vi säger att två personer är likadana menar vi samtidigt att de är likvädriga. Men att säga att två plus två är lika med fyra, är som att säga att summan av två och två är detsamma som fyra, och när vi säger att två personer som väger lika mycket säger vi att de är likviktiga. Ett absolut jämställt samhälle skulle med andra ord vara ett samhälle där alla var likadana. Men ett sådant samhälle är långt ifrån önskvärt. Ett sådant samhälle skulle vara rent omänskligt. Det skulle vara ett samhälle som saknade både olikheter, mångfald och personligheter.

I ett absolut jämställt samhälle skulle alla vara likadana där alla skulle tala likadant, tänka likadant, och leva likadant. Även om det vore möjligt att skapa ett sådant samhälle så skulle det knappast vara önskvärt. Men trots att de flesta förstår att en absolut jämlikhet inte är ett önskvärt mål för vanliga människor, så kan man ju undra varför drivande politiker betraktar detta mål som önskvärt?

Vid det här laget har nog förespråkarna för jämlikhet blivit ganska irriterade. De skulle utan tvekan säga att de aldrig vill ha ett samhälle där människor är likadana. Det som upprör dem är inte ojämlikhet med avseende på utseende, eller intelligens eller humor, eller personlighet, utan de upprörs av en ojämlikhet i avseende på materiella värden. När de säger att alla ska vara så lika som möjligt, så menar de att alla borde vara lika rika eller lika mycket medelklass.

Men ett samhälle där alla skulle vara lika rika eller lika mycket medelklass är lika litet önskvärt som ett samhälle med absolut jämlikhet. Det är faktiskt svårt att förstå varför vi lägger så mycket energi på jämlikhet när absolut jämlikhet ändå inte önskvärd? Och det är faktiskt svårt att förstå varför lika förmögenhet eller lika inkomst ska ha en framträdande roll i det goda samhället?

Jag vill bara påminna om att varje människa är lika värdefull i Guds ögon och att detta värde är förenligt med skillnader i personliga och ekonomiska olikheter.

Naturligtvis kan vi hävda att ojämlika inkomster kan kontrolleras och förändras, men när det gäller ojämlikhet i andra saker (såsom intelligens, eller utseende, eller styrka) så står det inte i vår makt att förändra dessa på samma sätt som materiella ting. Även om det skulle stämma kan man ju undra varför en rättvis Gud (som kontrollerar fördelningen av sådana kvaliteter) skulle fördela dem ojämlikt?

Men det är inte sant att människan saknar kontroll på detta område. Skillnader i intelligens eller charm eller styrka, beror utan tvivel på genetiska arv och social miljö, delvis på grund av mänsklig påverkan. Vi skulle mycket väl kunna minska eller förstärka dessa ojämlikheter om vi bara ville. Exempelvis om en lärare hjälper en elev att uppnå en prestation över genomsnittet, då har läraren ökat den totala ojämlikheten av intelligens i klassen. Men ingen skulle säga att läraren har gjort något som var fel. Men om en lärare ville krossa en elevs intelligens för att förminska den ojämlika intelligenskvoten i klassen, då skulle vi protestera häftigt! Men på samma sätt kan en dåre rekommendera en förkastlig moral för de mer dygdiga i samhället med motiveringen att det minskar den ojämlika moralen i hela samhället.

Men när det gäller dygd och moral, så kan det inte finnas en enda förnuftig regering som medvetet vill minska på detta. De borde hellre vilja minska på synden och brottsligheten. Likadant borde en förnuftig regering agera när det gäller intelligens. En förnuftig regering vill i jämlikhetens namn inte minska på intelligensen utan hellre minska på okunnighet och dumhet. När det kommer till rikedom bör en förnuftig regering inte främst minska på ojämlika inkomster, utan framför allt förminska fattigdomen, eftersom en förminskning i fattigdomen alltid följs av minskade inkomstskillnader, samt att en förminskad fattigdom sällan åtföljs av ökade inkomstskillnader.

Men när vi bedömer välstånd eller intelligens kan vi inte bara ha de rikaste eller de smartaste eller samhällets kändisar som en måttstock. Det säger sig självt att ett samhälle som omges av få helgon i en samling av omoraliska monster, inte kan vara ett moraliskt samhälle på grund av dessa helgon.

Samtidigt kan vi inte bedöma rikedom eller intelligens genom att bara se till medianinkomsten eller till medel-IQ. En grupp av individer som bara har några få genier men som har en genomsnittlig IQ på 90 är mångsidigt mycket bättre än en grupp där alla har ett IQ på 110.

Den dagen när vi kan acceptera en måttlig ojämlikhet är en dag då den hysteriska ojämlikheten inte tar så mycket onödig energi från oss. Mycket av "kampen mot ojämlikhet" kan faktiskt komma från drivande personers egen avund eller stolthet. Och försöken att minska ojämlikheten enligt dessa personer kan få en hel del negativa bieffekter som måste beaktas. Det är bättre att vi reagerar mot ojämlikhet i rätt tid och på rätt plats och det är bara då som vi kan bedöma hur vi bäst kan uppnå sunda sociala framsteg.

Jag skulle avslutningsvis vilja rekomendera en fördjupande studie i distributismen som ofta anses vara en tredje väg mellan kapitalism och socialism.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34471

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Självklart.

Vi vill inte ha feminism , vi vill ha jämställdhet

Permalänk | Anmäl #1 Sven Stromitzky, 2011-03-29, 23:01

Ja tack, vi vill ha absolut jämlikhet.

Permalänk | Anmäl #2 Jonathan Davidsson, 2011-06-29, 17:02

Precis, vi vill ha jämställdhet, inte feminism. Alla människor är värda lika mycket oavsett kön.

Permalänk | Anmäl #3 Speltips, 2011-06-30, 20:33

Svenska modellen
annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.