Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-03-25 14:03, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Trenden är oroväckande. Enligt en rapport från Kronofogden har antalet betalningsförelägganden ökat lavinartat de senaste åren. Just nu ligger drygt 1,2 miljoner ärenden på myndighetens bord.
Jag är gift och är pappa till tre barn. I mitt yrke är jag lärare och skolchef sedan 14 år. På både det personliga och professionella planet har jag förstått vikten av att sätta en budget - och hålla sig till den. Vann Eurovision Song Contest 1984 med låten Diggi-loo diggi-ley som handlar om en kille som går omkring och är lycklig över att han plötsligt fått gyllene skor.
Varför gör vi så? Spenderar pengar vi inte har, alltså? Och än märkligare, varför blir vi så förvånade när skuldberget bara växer och växer? Hur hamnade jag här, säger vi, som om vi levt med föreställningen att livet serverar oss en obegränsad kreditgräns.
Ligger problemet kanske i det faktum att vi har satt likhetstecken mellan levnadsstandard och lycksalighetsstandard? En god levnadsstandard, menar vi, är att få det som gör oss lyckliga, oavsett pris? Det tynger mig att vi har låst oss vi den uppfattningen. För lycka betyder inte att få det man vill ha. Lycka är att vilja ha det man har fått.
I rapporten läser jag vidare att det är unga tjejer som står för den störta ökningen i skuldanmälningar. Näthandel och sms-lån är tydligen de största bovarna i dramat. Min egen lilla flicka sitter intill mig när jag läser. Vilken tur, tänker jag, att hon bara är 4 år. Då slipper man oroa sig.
Senare på eftermiddagen behöver jag göra ett inköp på stan. Dottern har också följt med. När vi går förbi en välkänd butik tvärstannar hon och suckar djupt. Jag ser att ögonen glittrar, att de bokstavligen reflekterar det hav av underbara kläder som nu uppenbarar sig framför henne. Utan att jag förstod hur det gick till så har jag blivit insläpad i butiken.
Inte bra.
På sina små ben springer hon runt till butikens alla hörn och vidrör vartenda plagg på vägen, upprepande orden "Åh, pappa!" varje gång.
"Kom nu, lilla gumman!" säger jag efter tio minuter. "Vi behöver nog...".
Med ett kraftigare "åååhhh!" avbryter hon mig. Det där ljudet känner jag igen. Det kan bara betyda en sak. Skor. Flickan är besatt i skor.
Och mycket riktigt, där sitter hon, mitt på butiksgolvet, och kränger på sig ett par skimrande silverskor. Därefter trippar hon runt och utstöter ett... ja, behöver jag säga det... "åååhhh!"
"Pappa, pappa! Snälla, snälla!" säger hon med bedjande valpögon.
Jag böjer mig ner för att titta på prislappen. "Oj, då... de är ganska dyra, lilla gumman."
Men dottern förstår inte alls vad problemet är. Hon håller ut armarna och drar upp axlarna samtidigt som hon förklarar för sin oförståndige far: "Men, pappa! Du kan väl bara ta ett lån!"
Jag kanske ska börja oroa mig nu.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
De flesta som hamnar hos kronofogden gör detta för att de inte klarar sina löpande utgifter efter att ha gått igenom skilsmässor eller hamnat i arbetslöshet. En av de vanligaste skulderna som hamnar hos kronofogden är studielåsskulder som folk som har blivit sjuka eller arbetslösa inte klarar längre samt underhållsskulder. Råd din dotter till att aldrig skilja sig eller dra på sig studieskulder och alltid se till att hon klarar sina fasta utgifter på en nettoinkomst på ca 10 000 i månaden för det är vad man max får i ersättning från a kassan även om man tjänat betydligt mer tidigare och har sina fasta utgifter i form av hyra, el, studielån etc på en betydligt högre nivå än det.
Bara att säga till henne: det kan man göra om man vill vara del av den dumma massan, vill man vara smart däremot så gör man inte det. Det finns alltid en massa människor som berättar hur smarta de är som tar genvägar, det har alltid slutat på samma sätt och kommer alltid att sluta på samma sätt! Men, men, jag förstår såklart problemet, eller försöker förstå det, för jag lär stå inför situationen själv inom något år!
Det enda syftet kreditkort har är att vagga in innehavaren i en falsk trygghet. När man vänjer sig i den falska trygghet börjar man se krediterna som egna tillgångar och då börjar kreditkorten fylla ett annat syfte. Nämligen att få innehavaren att spendera sin nästa månadslön innan man tjänat in den. Slutligen tror man sig vara förmögen och lever då ett liv långt över sina tillgångar, ett liv man inte har råd med. När verkligheten knackar på är man en slav för kreditgivarna. Frukten av ens arbete går till amortera lån och betala de orättfärdiga räntorna som är ett huvudverktyg i förslavningsprocessen.
Kreditkort som används rätt är en mycket bra sak. Folk som skuldsätter sig har sig själva att skylla. Problemet är att man för sent lär sig att ta ansvar för sina handlingar.
Louis Herrey tycks ha läst lite statistik och tittat på dum-tv:s Lyxfällan för att sedan skriva en moraliserande artikel. Men i mitt jobb har jag träffat på människor bakom dessa siffror och kan konstatera att #1 susanna svensson har rätt.
#3 Ibrahim Abou Hachem,
"Frukten av ens arbete går till amortera lån och betala de orättfärdiga räntorna som är ett huvudverktyg i förslavningsprocessen."
Jag anar en religiös agenda bakom detta uttalande, liksom
Herreys artikel. Rätta mig om jag har fel.
Men religion är ett av de värsta verktygen för slaveri som går att använda och är en lika falsk trygghet som krediten.