Bränna upp maten?

Ett antal länder har ställt upp mål för användning av biobränslen för fordonstrafik. Formerna för biobränslen kan vara många, etanol från t.ex. majs eller vete och biodiesel från t.ex. palmolja eller raps är de mest kända, men det förekommer också metanol från skogsråvara och biogas som görs genom rötning av restprodukter. Vissa hävdar att det är oetiskt att producera biomassa för energi. Andra hävdar att man mycket väl kan producera biomassa för energi, om det görs uthålligt och förespråkar en certifiering för att garantera att de sociala och miljömässiga effekterna är acceptabla.

Att biobränsle riskerar att konkurrera med livsmedelsproduktion är förvisso uppenbart, men det är knappast mer upprörande än att köttproduktionen konkurrerar med annan effektivare växtodling, eller att man odlar bomull eller producerar ull på åkermark. Om rika människor stoppar kött i sin mun eller etanol i sina tankar kan knappast vara väsenskilt ur moraliskt perspektiv. Produktion av vin och tobak är något som kan ifrågasättas mer, då de ju på inget sätt är nyttiga och upptar betydande arealer.

I ett historiskt perspektiv så får vi inte glömma bort att mycket mark, kanske 15 -20 procent har gått åt för att föda dragdjur, samt att nästan hälften av all åkermark fortfarande odlas med dragdjur. Total används 400 miljoner åsnor, oxar, bufflar och kameler i jordbruket. De använder alla bioenergi som odlas på åkermark.

Ur bondens perspektiv är biobränslen kanske ett sätt att komma undan Engels lag, vilken stipulerar att priserna på jordbruksprodukter hela tiden sjunker, och sjunker mer än något annat. Globalt sett är låga priser på jordbruksprodukter troligen den främsta begränsande faktorn vad gäller produktionen: vi kommer få större produktion om efterfrågan ökar. Mycket biobränsle kan också produceras av restprodukter från jordbruk och livsmedelsindustrin, t.ex. slakteriavfall och gammal frityrolja.

Men detta försvar för biobränslen betyder inte att allt är frid och fröjd. Under åren 2006/2007 användes en femtedel av USA:s majsskörd för biobränslen stimulerat av absurda subventioner, men trots detta motsvarar de endast 3 procent av bensinförbrukningen (Världsbanken 2007). Detta visar med tydlighet att biobränslen från åkermark inte har potential att ersätta oljan. Inte ens om vi använde ALL åkermark i hela världen skulle den räcka för att ersätta de fossila bränslena. Det i sig är inget argument mot biobränslen, utan snarare ett argument för att man behöver omskapa transportsystemen.

Det mest bekymmersamma med de flesta biobränslen är att framställningen, framförallt odlingen, av dem är så energikrävande att det inte medför någon stor besparing av energi. Energikvoten för spannmålsbaserad etanol är i genomsnitt 1,6 för de studier som sammanställts, med en spridning mellan 0,7 till 2,8. Som jämförelse är energibalansen i genomsnitt 1,4, 1,8 samt 3,2 för etanol baserat på majs, sockerbetor respektive lignocellulosa (t.ex. energiskog). Sockerrörsetanol uppvisade normalt sett bättre energibalans.

Landgrabbing som Ylva J Strömberg talar om är en realitet. Men den är inte alls isolerad till biobränslen, utan kan precis lika gärna handla om matproduktion eller produktion av kött för export. Lösningen på landgrabbing står att finna dels i bättre regeringar i de fattiga länderna men framförallt i utjämning av globala skillander i välstånd - så länge som en del är så fattiga och andra så rika kommer vi få se sådant, precis som fattiga säljer sina njurar till rika svenskar.

Mer och mer jordbruksmark bebyggs för att skapa plats för ökad trafik, hus, fabriker, garage etc. Det är för tillfället ett större hot mot världens livsmedelsproduktion än odling av biobränslen, och till skillnad från vid bioenergiproduktion så skadas marken permanent. Läs mer om det i Skydda Matjorden,

Summan av kardemumman är att det inte är meningsfullt att säga JA eller NEJ till biodrivmedel. Om de är bra eller inte beror på många olika faktorer.

Gunnar Rundgren (5 artiklar)
http://tradgardenjorden.blogspot.com/

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Ett liknande inlägg har även publicerats på Newsmill. Tweet « Tankar kring matpris och mark [...] Blogg:Dags att skydda matjorden | Den Goda Jorden - ideell förenin, 2011-04-01, 08:28

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34436

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Visst är det meningslöst att tycka något om biodrivmedel. Diverse energibalanser är ointressanta och istället är det pengarna som räknas. Vid ett val ska man alltid följa det egna intresset och vad som ger mest.

Sverige, EU och världen ska som bekant, enligt vissas tyckande, minska koldioxidutsläppen till nästan inget. För detta finns mycket byråkrati. Samtidigt subventioneras djurens foder, djuren i sig och det som stoppas in i munnen med en lägre moms. Kött kostar mindre än hälften av vad det borde och ett resultat är ett högre köttätande (själv undviker jag kolhydrater) och ett större utsläpp av så kallade växthusgaser. Bondens vinst på marginalen minskar. Marken får ett lägre utnyttjande och matproduktionen blir mindre. Betalningen görs ju för ägande av mark och djur. Det är som att subventionera en fabrik bara för att denna finns och ha en byråkrati för stöd till olika fabriker. Produktionen som förloras i jordbruket skulle kunna användas till exempelvis etanol och minska koldioxidutsläppen. Jordbruksbyråkratin motarbetar alltså koldioxidbyråkratin.

Det så kallade miljövänliga följer väl vad som är ekonomiskt. Makthavarnas påhitt och inom klimat och jordbruk ger mer skada än nytta för både ekonomin och miljön. Mest nytta ger resurserna om de används mest ekonomiskt utan politiska snedvridningar. Människan bör alltså tömma naturen på resurser på bästa sätt och inte lämna något kvar. Skafferiet bör länsas till sista potatisen. De så kallade satsningarna för hållbarhet från politikerna är uttryck för mångas vidskepelse och moderna religiösa påhitt. De så kallade klimatsmarta är grundlurade.

Flertalet svenska partier har ändå förstått något. ”Det är viktigt att klargöra att vi socialdemokrater har som mål att jordbrukssubventioner och marknadsinterventioner bör avskaffas på sikt.” Men moralen sviktar mer konkret för samtidigt föreslås en kraftigt ökad jordbruksbyråkrati.

http://www.socialdemokraterna.se/upload/webbforalla/eu/PDF/Skriftserien-...

Moderaterna är mer konsekventa inom själva pratet. Men i praktiken är det ingen skillnad på dom. Byråkraterna förökar sig som kaniner. Snart kommer nog deras fåniga valuta att krascha.

Permalänk | Anmäl #1 Urban Persson, 2011-03-26, 16:04

Socialdemokraterna har redan avskaffat jordbukssubventionerna en gång - sedan gick vi med i EU..

Permalänk | Anmäl #2 Bo Lagerqvist, 2011-03-29, 11:22